Säg yttrandefrihet och det blir svårt. Gårdagens fängslande kapitel i denna såpa var den dansföreställning som Kulturhuset stoppade emedan ett av de feministiska dansnumren innehöll en koranvers. Nå, sådant är vardagsmat, det verkligen fascinerande var sättet man hade tagit del av protesten. Nämligen hade man funnit ett inlägg på Facebook som ifrågasatte lämpligheten. Det var fullt tillräckligt för att ingripa med censur i saken. Särskilt många känsliga ämnen har vi inte att bolla med, men topplistan leds naturligtvis överlägset av Det Onämnbara och sedan följer långt längre ner pedofili och damrumpor. Det första ämnet kräver nu bara ett inlägg på Facebook för att aktivera full censur. Jag kan inte låta bli att skjuta in att den kinesiske konstnären Ai Weiwei har fängslat av de kinesiska myndigheterna och ingen vet vad som händer. Han har igen varit alltför frispråkig. Skulle han kanske visa lite respekt som vi nu hör så ofta här hemma? Mer HÄR.
Martin Aagård (Aftonbladet) lyckas med att vända danscensuren på ett kreativt sätt genom rubriken ”Kränkta Sverigedemokrater stoppar dansföreställning”. Logiken i denna, något ledande fråga, är att Kulturhuset inte vet vem som skrev på Facebook. Följaktligen kan det vara vem som helst och i detta öppna läge väljer Aagård Sverigedemokraterna. Och äntligen tycks den generella syndabocken ha placerats i den svenska klagomuren: ”Allting är Sverigedemokraternas fel”.
Nå, andra ser det galna i spektaklet, se Expressen och SDS, t ex.
I morse diskuterade jag med Dror Feiler i radion. Grillmästarens barbecue fyller alltfort människornas sinnen. Feiler menar att grillkommendanten Jones är den skyldige eftersom varje” sprängladdning har en tändhatt”. Jag kände mig inte alltför övertygad genom denna handfasta metafor, rörande tändhatten Jones, eftersom han drivs av religiös övertygelse och följer landets lagar. Att vädja till hans taktiska sida torde vara meningslöst. Feiler avslutade sitt inlägg med att placera mig och Jones i samma bås. Han var religiös fundamentalist och jag var yttrandefrihetsfundamentalist. Sådan blir man av att teckna en rondellhund. År 2007. Fortfarande är det full rotation på rondelldebattörerna, nu som då.
Ett påfallande magplask kan noteras på Newsmill. Maria Ogannesian, KD-politiker, har skrivit en artikel med den alltför talande rubriken ”Yttrandefrihet måste även innebära respekt för religion”. Måste? Var kom detta måste ifrån? För yttrandefrihet är precis tvärtom ”måste inte”. Och så är vi där igen, inte sticka bara skrapa lite. I ett gripande avsnitt famlar hon i konsten och kulturhistorien: ”Våra demokratiska rättigheter är inskränkbara och visst öppnar de ibland dörren till gamla fanatiska gubbar från USA eller konstnärer från Sverige som ser konst i att framställningar av Jesus som homosexuell. Eller profeten Mohammed på sätt som anses vara oacceptabla för muslimer, som dessutom har ett absolut förbud mot alla återgivningar av Muhammed.” Ja, det var en samling med eftertryck, där man dock kan påpeka att författaren är dåligt påläst om Islam. Det finns inget absolut förbud mot profetåtergivningar.
Pål Hollender har låtit sin stämma bli hörd (SVT debatt) och han är inte sinnad att acceptera min idé om inflation av koranbränder. Nyheten har inte ens ebbat ut i Asien påtalar han. Nej, den har inte ebbat ut någonstans och lär inte så göra på ett bra tag. Inflationsidén tar längre tid att sätta i verket. D.v.s. det är snarare så att nyhetsspridningen får svårigheter. Det eldas mycket koraner men alla är inte klara över det. Saken är att medierna väljer ut ett objekt som sedan laddas upp ordentligt och när nyheten sprids ser man bara ett mål. Att medierna valde Jones dramaturgi kan bero på att scenariot var ett klassiskt filmmanus. Han har tagit gisslan, han kan ändra sig om exekutionen, men han har sina villkor. Så låter medierna det gå så långt att presidenter och andra potentater får böna och be medan pastorn bestämmer om det skall bli en katastrof i världen eller ej. Medierna känner redan lukten av blod och ser ännu större rubriker teckna sig. Samtliga inblandade i dramat förklarar sig oskyldiga och den ideologiska jakten på den verka boven i dramat blir resultatlös.
Hollender skriver också
”Våren 2006 då Vilks teckningar publicerades, och så småningom blev en nyhet i CNN, dog ännu fler i protesterna, under den direkt efterföljande veckan dog fyra, varav tre i Afghanistan, och långt fler skadades.”
Jaha, hur var det med källmaterialet? Eftersom min teckning censurerades i juli 2007 är det svårt att belasta den med dödsoffer från året innan.
Hollender bär en underliggande harm i sin artikel men indignationen får sitt fulla utlopp först i sista meningen som han må ha skrivit med pekfingersnärt ”Där satt den!”
”Han verkar ju inte speciellt beredd att mista livet själv i denna ’kamp för yttrandefriheten’.”
Han tycks ha glömt de beväpnade mordbrännarna som kom på besök i maj i fjor. Genom en ren tillfällighet var jag inte hemma. Jag borde tydligen ha varit det för att tillfredsställa min provokationskollega.
Doctor Mabuse kommenterar Pål Hollenders artikel på SVTdebatt…
”Lars Vilks blev nyligen ”refuserad” på Bukowskis, inte av kvalitetsskäl utan på grund av säkerhetsskäl, han förstör således inte bara för andra utan även för sig själv.
Glansdagarna åren efter 2007 är sedan länge förbi, konstvärlden har vänt honom ryggen, att professor Vilks därför i den senkommna konstnärskarriären nu väljer att mingla på pastor Jones grillpartyn är helt förståeligt.
Jones är ute efter en plats i paradiset härefter och Vilks månar om rankingen på Artfacts, vägen till bådas framgång nås inte via den inre kontemplationen utan kräver medial uppmärksamhet till varje pris.
Två publicitetkåta kolingar således, som i själarnas gemenskap och med det fanatiska egetintresset som grundkapital funnit varandra och bildat islamofobisk firma.
Jag ser bilden av Vilks framför mig, i exorcistiskt samkväm hemma hos den eldbefängda carlifornianska pastorn…
”- Rita du en rondellhund Lars, så sätter jag på vigvattnet.”
Heder åt dig Pål Hollender, som i motsats till din kollega låter visa på moral och anständighet där denna är befogad.”
Det verkar vara en synnerligen initierad skribent den där doctorn, sammanblandning undanbedes dock vänligen men bestämt….
Tack för den Mohammad. Det är sådana texter som lyfter själen. Så fick också min kollega sin omfamning efter att så länge ha varit ute i kylan.
Mohammad: Sammanblandning?
Doktorn stavas med k förresten.
Har du föresten funderat på, om det finns andra drivkrafter än uppmärksamhet, som gör att människor agerar som de gör?
Du själv då, t ex? 😉
Det finns givetvis olika drivkrafter och målsättningar bakom människans aktiviteter, i Lars Vilks fall är dessa dock klart uppenbara.
Själv är jag totalt ointresserad av att mobba till mig uppmärksamhet.
How about you Cessi?
Cecilia,
ps. ”För varje kreativ yttring är beroende på att arbeta sig in i konstvärldens köttgrytor.” /Lars Vilks.
Underligt lågt av Hollender.
Inte jag heller. 🙂
Mohammed. ”köttgrytorna etc” Bara ett påpekande som egentligen inte behöver göras. Konsten kan bara bekräftas av sina egna och dem som vill komma någonvart rekommenderar jag att ta sig in i systemet genom att anpassa sig. Att utmana konstvärldens föreställningsvärld rekommenderar jag inte.
PS. Är du verkligen så säker på Lars målsättning? Kanske lika säker som på din egen… 😉
mohammad, ”Det verkar vara en synnerligen initierad skribent den där doctorn, sammanblandning undanbedes dock vänligen men bestämt….”
Försök inte spela martyr. Offerrollen passar inte någon som själv anklagar Lars Vilks för att skriva andras kommentarer på sin egen blogg.
Pingback: Kultur-Sverige lægger sig fladt på maven – igen « Snaphanen
Lars kompis Vilks,
Låt mig få göra denna belysning från hemmaplan.
Vetenskapsvärlden liksom Konstvärlden, utgörs inte enbart av forskare resp konstnärer och den vetenskapliga resp estetiska diskursen.
I dessa ”världar” innefattas av nödvändighet även vetenskapsteoretiker och konstteoretiker och den vetenskapliga resp estetiska metadiskursen.
Vetenskapare och vetenskapsteoretiker, konstärer och konstteoretiker, bildar således i symbios Vetenskapsvärlden resp Konstvärlden.
Dessa tingens ordning härleds från det faktum att varken vetenskapare eller konstnärer kan bedömma och utvärdera vetenskapen eller konsten utifrån den egna diskursen.
För detta ändamål krävs vetenskapsteoretikerna och konstteoretikerna och den vetenskapliga resp estetiska metadiskursen.
Vetenskapsvärlden och konstvärlden är således jämförbara sammansatta entiteter av två discipliner resp två diskurser.
Sådant är det samtida upplägget.
Konklusionen blir då, att när du kommunicerar och problematiserar konstvärldens fenomen är det av nödvändighet konstteoretikerns metadiskurs du använder dig av.
Som gränsriddare måste det väl ändå kännas lite pinsamt med tanke på dels, vad själva konstnärsskapet kommit att innefatta och dels, köttgrytornas enformiga smak.
Hej Cecilia,
Alltsedan den dagen jag loggade in på bloggen har jag förstått att särskilja konstnären Lars Vilks och personen Lars Vilks.
Konstnärens målsättning kritiserar jag – personens respekterar jag, om inte annat för de milda ögonens skull.
Vi har alla vår stund på jorden.
((kram))
Mohammad. Du skrev, ”vi har alla vår stund på jorden”.
Jag håller med, men jag utökar till, ”Alla har vi rätt till vår stund på jorden”
Mo Ham, ibland blixtrar du till med briljanta inlägg som de två senaste.
Även om det kan finnas en uppmärksamhetsfaktor i konstnären Lars Vilks motivation så tror jag ändå inte att det är den som är den drivande.
Mohammad. Intressanta frågor men inte enkla. Vetenskapsteori är vanligtvis sammanställningar om vilka metoder man kan använda för att forska. Men det skrivs annat också och Thomas Kuhn bok om vetenskapliga revolutioner, paradigmskiften – är ett exempel på metadiskurs.
Konstteori på samma sätt, det är något som kan inkluderas i diskursmaterialet och underbygga förståelsen av konst och konstprojekt. Och sådana tillägg kommer inte utanför själva verken eller curatorns inramning av en utställning. Metadiskurser finns, som jag nämnde i skrifter som angriper ämnet sociologiskt men också mera teoretiska analyser av konstvärldens beteende, som t ex dem jag ofta nämnt George Dickie och Arthur Danto.
Jag har dock inga problem med vad mitt konstnärskap innefattar (det mesta som produceras i konsten möts av den största likgiltighet) eller köttgrytornas smaksättning. Konstvärlden är inte sämre än andra världar – men inte heller mycket bättre.
Mohammad. Kanske ligger det något i devisen: Visa mig
dina ögon och jag ska säga dig vem du är.
Vilks,
Jag ber om ursäkt för mina felaktiga uppgifter rörande årtal.
Jag har kommenterat detta under mitt inlägg och hänvisat med länk till ditt inlägg som rätar ut felaktigheterna.
Som jag påpekar där är det beklagligt att jag har fel på årtalet, dock påverkar det förstås inte min egentliga poäng om effekterna i t ex Afghanistan. Min artikel handlar ju egentligen främst om Terry Jones och den effekt hans hot om att bränna koranen hade under den period jag var i Afghanistan.
Jag påpekade också för redaktören som bad mig att skriva något, att jag inte hade något otalt med dig eller ditt verk. Tyvärr valde redaktören sen en rubrik som riktar hela artikeln mot just dig.
Vad gäller slutklämmen så kunde jag inte hjälpa det, den kom flygande som en stekt sparv, och jag hade inte hjärta att sjasa bort den.
MVH
Pål Hollender
Hej själv Mohammad
Tack för klargörandet. Tror det var behövligt… 😉
sällan har jag smekt en röv så ngt mycket som en potta med piss.
Hej alla!
morr, He he, icke att leka med, är böjd att begrunda.
Ehhmm, själv har jag en fundering, är icke bildkonst m.m. mera att likna/jämställas med ord i text å då kanske bildkonst endast är ord, å isåfall vad är då handling?
Åsså vardet kultur då, är det ”all mänsklig handling” oavsett?
Mvh DC
Bokbål är en riktig klassiker, och så sprakar det ju så fint. Imorgon är det dags på torget i vår hemstad.
Självklart bränner vi bara lättare, sekulär västerländsk litteratur och flaggor med kristna kors och/eller med inslag av blått.
Jag deltar själv, kryddar anrättningen med en flagga från Nepal och två små obetydliga pamfletter från provinsen Chubut i södra Argentina.
Mår du bättre sen joanna, för inte lär du påverka någon.
joanna,
Kan ni inte passa på att bränna den där jävla William Trevor och ”Återföreningen och andra noveller” av John Cheever? De finns miljarder ex av dem i Sverige, på grund av BBB:s kampanjer under 80-talet.
Krister:
Varför skriver du Mo Ham till Mohammad…?
😀
Cecilia,
Det är ett coolt smeknamn på en ickemuslimsk muslim, absolut inget nedvärderande.
Annars heter ju 40% av muslimska män muhammed, 30% Ali och 30% Hassan så det blir liksom lite opersonligt med de vanliga förnamnen.
Aha – kul!
Tror du att Kenneth använder detta tilltal, av samma anledning som du…?
PS. Som Mattias ungefär då?
”Krister, eller Christer, är ett mansnamn och en nordisk variant (ursprungligen Christiern) av Kristian, som i sin tur är av latinskt ursprung och betyder…
….”kristen”.
wiki
”Kenneth, är ett mansnamn med keltiskt ursprung med betydelsen ’vackert kön’, och har använts i Sverige sedan 1800-talet.”
hehe
Tror du att han är med i Svenska Kennethklubben?
Sover Lars?
Bryr med inte – gör du?
Vackert kön – hmm, vad tycker ni i triangeln?
Undrade bara lite varför du använder det – att Kenneth på något sätt kanske inspirerat dig?
Möjligtvis har jag missat något och det är kanske tvärtom…
Vilken triangel? 😀
hahaha…bra!
Jag slog på avelsfakta…men jag avstår att kommentera, eftersom vederbörande inte har möjlighet att bemöta uppgifterna.
Det finns ingen triangel, det är en konspirationsteori som harvas runt på nätet.
Endast The Well Hung gör sig hädanefter besvär att lämna in ansökan.
Hej Cecilia,
Solen skiner – våren är här – ha en fortsatt bra dag!