Gårdagens intermezzo har under det gångna dygnet klarnat (t ex Kvällsposten) till episk bredd. Min roll i dramat begränsas till att jag råkade vara i galleriet när min konstnärskollega, skulptören Bengt Andersson dök upp. Vad som sägs är att han hade försökt intressera auktionsverket för sin skulptur Sexgun Rasputin. Då intresset visade sig vara svalt äntrade han galleriet för att visa sitt verk för galleristen Rönnquist. Med tanke på hans avsikt med den stadsvandring han företog sig skulle han genom galleribesöket bli bönhörd på ett helt överväldigande sätt. Visserligen, och det får man beklaga, kostade det honom sveda, värk och psykisk chock men å andra sidan är det inga dåliga inslag i ett stackars förlupet konstverks väg på det tungsinta hälleberget som nästan alla konstverk får vandra. Sexgun Rasputin blev på nästan ingen tid känt över hela landet, liksom skulptören själv. Att skapa en konstnärlig identitet, att häva sig på medieströmmarnas vågtoppar är få förunnat. Men verket stannar inte vid detta utan drar till sig principiella resonemang. Ingenting tyder på att konstnären skulle ha umgåtts med interventionella ambitioner. Att, liksom en gång Anna Odell, företa en undersökning av ett intressant samhällsförhållande. Alltså förslagsvis: Hur fungerar institutionen livvakter? När, under vilka omständigheter och på vilket sätt aktiveras livvaktens uppdrag?
Tanken är intressant men förmodligen kan den nog endast realiseras genom obetänksamhet. Att visa upp en pistol, vilken i det omedelbara ögonblicket inte kan analyseras till att vara ett pistolliknande konstverk, är som att skämta om medhavda bomber i en säkerhetskontroll på en flygplats. Eller som att sikta på Obama med en lakritspipa.
Andersson klagar över att livvakterna tog i för hårt och en sådan fråga kan vara relevant om man ser till ett mera generellt samhällsintresse. Angående detta har jag idag fått frågan av en journalist om jag inte är en samhällsfara. Personer som uppträder suspekt i min närhet, kan ju råka illa ut, menade journalisten. Den saken handlar dock om livvakternas kompetens enligt det uppdrag de har. Vi ser här hur saken återkommer till mig, om jag inte hade tecknat rondellhunden skulle inte allt detta ha varit ett problem. I samma riktning strävar de reaktioner för dem galleriets närboende. Genom att galleriet spärrades av för rutinmässig kontroll kunde de boende inte komma in i sina bostäder under flera timmar. Någon menade att gallerier som är placerade i bostadsområden inte borde visa konst som kan provocera. Sådana resonemang blir dock omöjliga att få någon ordning på. Vilka skulle kunna göra sådana bedömningar och på vilket sätt skulle de utföras?
Irritationen hade dessutom sin grund i det alldeles speciella förhållandet att president Obama var på Sverigebesök. Det fanns så få poliser i Malmö att de fick hämtas från annat håll varför det tog längre tid än vanligt.
Så får jag också säga att händelsen med Sexgun Rasputin utgör en tidsbild. Dagens värld är ömtålig, på gott och ont överkänslig mot möjliga hot och möjliga kränkningar. Alla handlingar och uttalande bör noggrant övervägas annars kan det, som bekant, sluta illa. Men det finns också fördelar som kan vinnas i ett så känsligt system.
På tal om auktioner finns det nu en Vilksmålning till salu på Bukowskis. Det är den andra av två målningar som utfördes i fjor. Dessa målningar fick inte innehålla några rondellhundar. Emellertid finns det en rondellhund i den utbjudna målningen ehuru synnerligen diskret. Spanar man noggrant nära mitten av målningen kan man skymta hunden mellan bräderna.
Bra att det inte hände mer i alla fall och att du, Lars, inte blev en ”bra för saken” sak! 🙂
Inte hade den första rapporten hamnat på Aftonbladets blaskiga sidor innan nyheten om ”attacken” kablades ut över hela världen – låt mig borsta min gloria och säga, att jag skickade flera mails till folk i den globala surdeg, om at vänta tiden in till det blev klart vad som var hänt innan ”den eviga muslim” fick sota för den dråpliga attacken i Malmö!
Men liksom mainstreamerna har sina snabba granatkast, så har även undergrundspressen – bloggarna runt i världen – lärt sig, att det endast är de snabba nyheter som säljar, sanningshalten kan man på gott svensk ”skite i”!
Låt oss aldrig bli sånna!
Det där att en journalist frågar Dig om Du skulle utgöra en samhällsfara påminner mig lite om Hedwig Weibulls radiodokumentär från i fjor, där samma person på stående fot intervjuar Dig och frågar om det ändå inte vore konsekvent att Du tog smällen från alla illvilliga vettvillingar och faktiskt dog för Din konst (med tanke på att tidigare konstnärer varit beredda att gå in i döden för sina respektive verk).
Denna fråga och med det tonfall den ställdes gav åtminstone mig ett friskt skratt. Dagens var något av en repris med variation.
Du skriver fint om din kollega Bengt Andersson. All heder.
Demokrati vilar på en grund av fria människor. Utan fria människor finns inget fritt utbyte av tankar och åsikter.
Utan fria människor med fria tankar och åsikter går det helt enkelt inte att upprätthålla en demokrati.
Därför är det ingen slump att ett fritt utbyte av tankar och åsikter åtnjuter ett väldigt starkt skydd i både internationella konventioner och nationella konstitutioner.
Det är emellertid viktigt att komma ihåg vem skyddet primärt är till för. Varför det finns ett behov av ett så starkt skydd för t.ex. åsiktsfrihet eller yttrandefrihet.
Skyddet är nämligen i all praktisk betydelse helt oväsentligt för de människor vars tankar och åsikter ligger i linje med majoritetens, oavsett om majoriteten handlar om en mindre grupp inom en större eller ett lands hela befolkning eller rent av en global strömning. De som flyter med strömmen i mittfåran riskerar aldrig förföljelse eller trakasserier eller straff.
Skyddet är därför i huvudsak till för att skydda den oliktänkande minoriteten mot majoritetens och maktens potentiella förtryck. Syftet med skyddet är att även den som hyser åsikter som går rakt på tvärs mot rådande majoritetsideal ska ha rätt att ha dessa åsikter och också sprida dem. Utan risk för trakasserier eller andra repressalier.
Detta gäller naturligtvis även sådana åsikter som handlar om att man är emot hela systemet med demokrati och mänskliga rättigheter. De som av ideologisk eller religiös övertygelse anser att alla människor inte är lika mycket värda och inte bör få yttra sig eller delta i allmänna val hör till just de som mänskliga rättigheter är till för att skydda. Rasister, totalitärister såväl som religiösa fundamentalister.
Men gränsen är kristallklar: det handlar om rätten att tycka och tänka och tro och att yttra sig och att bilda föreningar och hålla möten. Det är det som skyddas i demokratins namn. Inte rätten att med fysiskt våld försöka tysta den som talar. Tvärtom har envar i samma rättihetsförteckningar även ett skydd mot just våld och hot. Det är därför aldrig okej att fysiskt angripa någon över en teckning man inte tycker om. Det är inte heller okej att hota att göra det.
Därför är det obegripligt för mig hur den som menar allvar med att kalla sig demokratiförespråkare och säger sig vara för mänskliga rättigheter kan anse att Vilks har sig själv att skylla och att Vilks borde hålla tyst för att inte ”orsaka problem”.
Man behöver inte hålla med Vilks (om man nu tycker sig veta vilka hans åsikter är) eller tycka om hans konst för att omedelbart inse att Vilks inte är the bad guy utan tvärtom offret. Den med skyddsbehov. Den vars mänskliga rättigheter i demokratins namn skyddas av polisens livvakter mot de som med våld och hot om våld vill hindra honom från att utöva sina mänskliga rättigheter.
Aldrig någonsin kan det i en demokrati vara acceptabelt att en person utsätts för reella mordhot på grund av en teckning. En opinion som anser att den obekväma rösten bör tystna för att inte provocera fram våld från våldsideologer är inte demokratiskt förankrad. Den person som anser att Vilks bör lägga av och hålla tyst och att Vilks har sig själv att skylla är helt enkelt i all praktiskt mening en antidemokrat och emot mänskliga rättigheter. Precis den typ som dessa röster konstigt nog normalt säger sig vara emot.
Lars, utveckla gärna meningen:
”Men det finns också fördelar som kan vinnas i ett så känsligt system”
Stackars Bengt; fick utstå en alltför plötslig och hårdhänt refusering.
Lilla jag och andra här i andevärldens fikarum undrar dock över kopplingen med Obama och lakritspipan –
Gäller inte det scenariot endast för råd i EU-parlamentet, som ju vill förbjuda detta snask pga sin likhet med och påstådda förhärligande av tobaksvaror i händerna på minderåriga?
Är det den lilla söta pipans pistolliknande form hållen i bakvänd, ”professor-i-grubblerier-menändåmästrande-stil” som skall utlösa kulregnet från Secret Service, borde det väl i så fall räcka med att peka med ett oljigt bilmekarfinger?
Är det månne lakritsens kränkande färg som syftas i provokationen av en mörkhyad president? (just nu svaret med lägst odds, eftersom Vilks har sitt grundmurade rykte som rasist att tänka på)
Vi tippar vidare; En liten låda med Mr Donuts fluffiga (men flottiga) Angel French ligger i potten.
http://www.misterdonut.jp/m_menu/donut/dfr12002.html
Ville bara säga detta egentligen:
Säkert en principsak – fast i något lägre n1)boll-klass?
Folkbildningen når nya höjder, som den alltid gör.
Om den bara kunde öka farten lite, så vore den ju helt up-to-date?
1) Kanske var det detta ord som fastnade?
Kollegan Benkt Anderssons art works inkl. penisfascination är minsann inte alls dåliga.
Han önskas all framgån nu i skuggan av den legendariske Rondellhunden.
se bildspel:
http://www.konstkvarteret.se/user/bildspel.php?uid=325
Inga konstigheter, det känsliga systemet skapar rabalder om allt möjligt och därmed möjligheter till uppmärksamhet som är en åtråvärd vara. Sådant kan utnyttjas av den förslagne.
Det känsliga systemet har preferenser=utan preferenser, inget system. Har jag för mig?
Och preferenser är alltid ett val om än svårt och obegripligt; dvs man är allt som oftast i händerna på andra. Och därmed andras tyckande, när man själv inte kan deras gebit.
Ett stort nutida dilemma, som inte lär minska mer än att lite cross-over-medvetenhet (bondförnuft) får en boom.
Vil bare gi min støtte til Karl. Demokratiet er til for å beskytte de som er annerledes, de som tenker nytt. Vi andre er allerede trygge.
Lars Vilks,
Ok, att det kan ge fördelar för en del individer i ett känsligt system förstår jag. Jag trodde du menade att det fanns också fördelar att vinna för samhället med ett känsligt samhällssystem, vilket ju kanske är svårare att se.
Karl,
Din kommentar är i all sin självklarhet ett mästerverk. Vet ju ej vem du är men hoppas att du gör din stämma hörd i vida kretsar.
Krister,
Verkligheten är nog enklare än så.
Ifs så kan man diskutera allas vårt nu, men vattnet flyter nog långsammare/bedrägligare – nu som alltid? (glad)
Ja mycket bra skrivet av Karl.
Lars…
I fortsättningen får Polisen spärra av omgivningen vid dina utflykter så att vi vanliga medborgare inte riskerar att utsättas för dig och dina gorillors övervåld.
Vad som har hänt är ju fullständigt oacceptabelt, en samhällsfara.
Har du framfört dina ursäkter…?
mohammad,
Ovanligt korkat Mohammad, vad har jag med den saken att göra? Du anklagar svenska livvakter för tjänstefel. Händelsen är dessutom anmäld så vi för ju veta hur det ligger till.
Ge dig mohammad! Du tror dig hela tiden hitta nya infallsvinklar för att skylla det muslimska våldet på Vilks. Det är lika genomskinligt varje gång vad du är ute efter och lika urbota dumt.
Mohammad gör än en gång reklam för islamisk logik. Underhållande.
Inte alls, det är ett ledningsfel, om det nu överhuvud existerar en ansvarig för ditt personskydd, bolinerna tycks inte alltför täta.
Livvakterna kan påstås agera enligt instruktionerna, mannen kunde tex haft en fjärrutlösare.
Men! galleriet skulle givetvist säkrats, det förstår även du Lars vid en närmare eftertanke.
Vad dramat hade med dig att göra är väl uppenbart, om inte du vore där ville det inte ske, eller vill du skylla på Bengt Andersson?
För övrigt, Anderssons anmälan om misshandel är en annan fråga, vad som nu aktualiserats är din rörelsefrihet ställd mot den allmänna säkerheten.
Jag är övertygad om att det kommer bli förändringar där…
Jag visste inte att Bengt Andersson var muslim, incidenten var inte ens skarpt läge, vad menar du…?
mohammad,
Ingen kan väl missa att du i slutändan menar att om inte Vilks ritat RH så hade han inte behövt livvakter som skydd mot de muslimska hoten och då hade Andersson lugnt kunnat visat upp sitt porrvapen hos Rönnqvists…..
Vad du tycks ha mest av är personlig övertygelse…
mohammad,
Får väl bara lägga till ett PS:
mohammad: Har du kanske drivit en ”tes” såpass länge, att du har förlorat dig i dess virvlar…?
Cecilia,
Det brukar komma en hel del efterföljande PS från din sida, skall jag avvakta…? *ler*
mohammad,
Nej, nej. Jag är klar.