Del 378: En notis om konstvärlden

Medan jag lyssnar på en aldrig sinande ström av upprörda muslimska kvinnor som ringer till mig för att diskutera kränkning av den helige profeten skrev jag samtidigt ner några funderingar på konstvärldens syn på det hela:

I frågan om projekt Muhammedteckningarna går det att redovisa hur konstvärlden grupperar sig. Den överväldigande delen är emot projektet och anser att det är innehållslöst och ointressant. Teckningarna betraktas som dåliga, alltså med föga ”konstnärligt” värde. Den senare är naturligtvis en felbedömning eftersom det inte är teckningarna som är konstens huvudobjekt utan (inom ramen för konstvärlden) kritikerna själva och deras uppfattningar. De skall bekräfta min ståndpunkt angående gränserna för det tillåtna i konsten just nu.

Så här ser översikten ut:

Längst ut på den konservativa flygeln finner vi Susanna Slöör i ”Om konst”. Hon tar gärna varje chans att visa sin fientlighet mot konceptuell konst och föra fram sina förhoppningar om det gamla hederliga måleriets återkomst.
Den moderata delen av konservatismen representeras av Linda Fagerström som på alla sätt meddelar att konstvärldens korrekthet måste vara rättesnöret. Detta lägger hon fram i Helsingborgs Dagblad.
I centerfåran återfinnes Ulrika Stahre på Aftonbladet och Mårten Arndtzén i Expressen. De har en viss förståelse för delar av projektet men avvisar det som helhet. Främst åberopas otillräckligt kvalitetskriterium.
På den liberala flygeln återfinns Dan Jönsson i DN och Nils Forsberg i Expressen. Båda dessa menar att konstprojektet är väsentligt och att det dels har visat konstens gränsdragning samt startat en intressant debatt.

(Beklagar att jag av tidsbrist inte hinner med att leta fram länkarna)