Go Danmark, Go!
Äntligen hände det för Danmark. Ingen kände till Danmark, ingen talade om Danmark, förutom en och annan öldrickare. Hela fjoråret var en lång och plågsam kampanj för att sprida kunskapen om H C Andersen som i sin tur skulle kasta någon glans över ett land som hette Danmark. Det var en dyr och meningslös kampanj. Sedan kom Jyllandsposten. Danmark sattes på kartan. Den danske statsministern talar varje dag till världen. Och Danmark kan glädja sig åt att ha hamnat i den exklusiva skara av länder som får sina flaggor offentligt brända. Let them burn your branding!
Hela affären sköts uselt. Istället för att mata den hungriga världspressen och de galna islamextremisterna med nya serier av Muhammed som tickande bomb har det utvecklats till ett hopplöst räddningsprogram för ost- och mjölkprodukter. När det finns möjligheter att lansera en helt ny dansk specialitet: En dansk muhammed med brinnande dansk flagga.
Även konstnärer kunde få vara med på ett hörn. Kulturministern kunde agera curator och ge det enkla temat ”Min Muhammed, din Muhammed och vår Muhammed”. Med konstnärernas hjälp skulle det också vara möjligt att estetisera bilderna som bildkonst och att med ett mycket enkelt readymadegrepp omvandla de världsomspännande demonstrationerna till relationell estetik i ett gigantiskt triumftåg för mångkulturåret.
Danmark är spännande, utmanande och kul! Etsa in varumärket Danmark, Europas kronjuvel.
Konstnär Vilks som gärna hoppar in i
det danska projektet vill visa att man
alls inte behöver göra ovänliga
framställningar av profeten. Här möter
vi en annan sida av Muhammed. Han kommer
med hammare, spik och bräder.
Pingback: Kunstavisen » Blog Archive » Rondelljakten