Biennal, kris över samt gasproblem
Idag öppnar Berlinbiennalen och konstvärlden skall ta ställning till huruvida Cattelan & Co har lyckats med att blåsa nytt liv i biennalkulturen. Det myllrar av konst och verksamheter i Berlin, diskurserna är nedskurna, konsten ter sig som ett oöverskådligt collage.
Martin Creed håller ännu: Här på Berlinbiennalen med Work no. 370
En regional nyhet, eller snarare ett konstaterande. Konstkritikerkrisen är över. Vi kan dra en suck av lättnad. Den kris som blåste sig allt starkare under hela hösten och långt in i december är förbi. Hur gick det frågar man sig? Krisen löste sig på enklast tänkbara sätt: Julen kom och när julen härjat, eller möjligen då konstvärldens krismedvetna medlemmar härjat över julbordens läckerheter, var krisen över. Sedan dess har intet ord nämnts om konstkritikens kris. Trösterikt; för en del kriser finns receptet: Inget att göra åt, går snart över av sig själv.
Den uttalade provokatören Santiago Sierra har återigen lyckats med att få världens ögon riktade mot sig. I Pulheim, i närheten av Köln, öppnades i mitten av mars hans installation i en Synagoga. Från bilar med arbetande motorer leddes koloxid in i byggnaden. Besökarna fick naturligtvis bära gasmask och dessutom underteckna ett kontrakt att besöket skedde på egen risk. ”Mot banaliseringen av förintelsen” är verkets huvudtes. Kritiken har inte uteblivit och framhåller gärna att projektet är en banalisering av förintelsen. Den 20 mars bestämde sig konstnären och arrangörerna att stänga utställningen för gott. Sierra har också fått en skopa av sin kollega, målaren Luc Tuymans som i en intervju i Frankfurter Allgemeine Zeitung menar att hans arbete saknar: ”an important step, namely the attempt to formulate an artistic idea from the culture of seeing, observing, analyzing.”
Det låter sig alltid sägas, men Tuymans har fel, något sådant krav finns inte. Vi vet att konstvärlden sätter kvalitetsnormerna; det Tuymans efterlyser är det som konstvärlden själv kan tillskriva ett verk. Jag skulle tro att Sierra lyckas med att hålla ihop sina verk och diskurser på den nivå han lagt sig. Sierra har skapat sin provokativa profil som ett varumärke och han förväntas vara konstens bad guy. Tuymans gör socialkritiska målningar som är mycket snällare och får nog kallas för en konstvärldens good guy. Båda två är högt rankade, Tuymans finns idag på plats nr 91 och Sierra på 360, allt enligt artfacts.
Konstälskare på besök i Santiago Sierras 245 kubikmeter gas i Synagogan, Pulheim