Lars Fr. H. Svendsen, filosof vid universitetet i Bergen, har publicerat en intressant skrift ”Vad är filosofi?” (på svenska 2005). Svendsen har också gjort sig gällande inom konstteorin, t ex med boken ”Kunst” från 2000.
En hel del goda uppslag står att finna i denna skrift. Här är en liten uppvärmare. Svendsen skriver: ”Frågorna ’Vad är matematik?’, ’Vad är fysik?’ och ’Vad är biologi?’ är inte matematiska, fysikaliska respektive biologiska frågor. De är inga vetenskapliga frågor utan filosofiska. ’Vad är filosofi?’ är också en filosofisk fråga. Så sedd är filosofin den enda disciplin som har sig själv som objekt.”
Har den gode Svendsen inte glömt något? Det finns också disciplinen konsten. Och inget lär förhindra att frågan ”Vad är konst?” ställs – som konst. Frågan kan naturligtvis ställas utanför konsten, i estetiken, konstteorin eller konstvetenskapen. Men sedan konsten kommit dithän att allt kan vara konst kan även diskursiva framställningar bli konstnärligt material. Och inom ramen för det komplexa fältet ”forskningskonst” blir det en given femma.
Vi kan alltså komplettera Svendsens lista som nu kan utökas till två discipliner som kan ha sig själva som objekt: Filosofin och konsten. En intressant skillnad är att frågan ”Vad är konst?” och det som eventuellt följer på den i ett konstprojekt inte behöver vara tillförlitligt. När frågan om ”Vad är filosofi” ställs förutsätter man ett seriöst svar. Ett seriöst svar kan man också få i konsten (vi erinrar oss Joseph Kosuth och Art & Language som redan i slutet av 1960-talet genomförde sådana konstprojekt), men det är inte nödvändigt. Lita alltså aldrig på konsten utom ibland.
Lars Fr. H. Svendsen
Måste man inte tro på det man litar på?
/F
Jodå, lita på konsten. Den behöver som sagt inte vara sanningsenlig och det är ytterligare en intriktat frihet. Lite på opålitligheten!