Del 325: Documenta 12 presskonferens

16 svar på Del 325: Documenta 12 presskonferens

1. eric skriver:

   2007 14 juni kl. 03:05

   Några svenskar med eller?
2. Lars skriver:

   2007 14 juni kl. 08:36

   Eric, som bekant är Johanna Billing svensk, från Jönköping.
3. Joel Svensson skriver:

   2007 14 juni kl. 08:57

   Hoppas att Atul Dodiya (2168), Alejandra Riera (5969) och Johanna Billing får lite uppmärksamhet. Det är de väl värda. Någon av de 2 800 journalisterna bör ju passera deras konst !!!
4. klas eriksson skriver:

   2007 17 juni kl. 23:26

   http://www.myspace.com/ryss5an är uppdaterad i bilder….

   drar till documenta i september, bra förinfo Lars!

   ha det!

   klas eriksson
5. Yngve Rådberg skriver:

   2007 19 juni kl. 00:42

   Lars, det var ett tag sen vi talade allvar med varandra. Nu kommer därför en fråga som bara ytterst vagt anknyter till din artikel. Det handlar om estetik…
   (-Å nej, inte igen!)
   (-Jodå!)
   Alltså, den moderna estetiken växer ju fram parallellt med den europeiska sekulariseringen som en sorts ideologisk över-(eller under-)byggnad. Den auktoritära religionen ersätts inte rakt av av det rena förnuftets välde. Kvar blir individualismen, dvs tron på att en subjektiv sanning finns att söka inom en själv, i de egna sinneserfarenheterna. Konsten blir individualismens rituella praktik, man begrundar den förtätade särskildhet som framträder i den. (Det var väl en nätt sammanfattning av konstens idéhistoria från 1700-talet fram till idag!)

   Nu till frågan: Jag tolkar ditt tjat om artfacts och ”vad som gäller”, som uttryck för en medveten strävan från det estetiska mot det sociala, från individualism till, hm ordet kollektivism leder kanske assosiationerna fel, men ändå – mot vad jag uppfattar som en förankring av varat i de gemensamma villfarelsernas jättekraaam. Vad var frågan nu då? Vänta lite. Skulle du, Lars, till att börja med säga att estetiken har något samband med individualismen som allmänt omfattad livsåskådning? Och i så fall, hur ska man då tolka den estetikens upplösning som du förespråkar? Tror du också på individualismens upplösning? Finns det något som pekar i den riktningen?

   /Yngve
6. Rasmus West skriver:

   2007 19 juni kl. 02:56

   Yngve: ursäkta om jag lägger mig i det som inte var till mig adresserat, men jag tyckte du gjorde en intressant formulering och ställde en intressant fråga, så jag tar mig friheter!

   Jag uppfattar Lars som närmast pragmatisk i just det avseende du tar upp. Samband kan man alltid hitta, men blir det hållbart? Individualismens upplösning kan man säkert också hitta fog och scenarier för, ifall man vill det – jag tror dock att det finns alltför många frågetecken att räta ut innan man kan säga något om den saken. Men spekulera kan man alltid. Blir det Mad Max, med hormonstinna Mel Gibsonar eller 1984 och storebror? Eller något helt annat.

   Jag tror en möjlig avgörande fråga för mänskligheten inom överskådlig tid blir en ekonomisk sådan, en omöjlig revidering av kapitalismen genom att införa en moral som rättfärdigar och kontrollerar marknaden eller den kollaps som förr eller senare kommer och vad det sen resulterar i. Överhuvudtaget, med det nuvarande systemet går det inte att släppa det till den punkten och var tas då tillväxten ifrån? Det finns inte oändligt med vare sig resurser eller marknader.. Men jag är såklart ingen expert i frågan och det är möjligt att min tanke är naiv.

   Lev väl!
7. Yngve Rådberg skriver:

   2007 19 juni kl. 12:10

   Rasmus, för mig får du gärna kommentera, men jag vet däremot inte riktigt vad jag ska svara. Finns det någon outtalad fråga i dina funderingar kring mänsklighetens framtid som jag missade?
8. Rasmus West skriver:

   2007 19 juni kl. 12:50

   Yngve: ursäkta om jag är oklar, iom att du uttrycker det ”tror du också på individualismens upplösning”, verkar det som att du gör det. Jag är nyfiken på varför, i vilken mån och hur du tänker dig det?
9. Yngve Rådberg skriver:

   2007 19 juni kl. 13:15

   Jaha. Oj då! Det är visst jag som är oklar, jag menade att om du (alltså Lars) tror på estetikens upplösning, tror du då också på individualismens dito. Själv tror jag varken på det ena eller andra.

   /Y
10. Rasmus West skriver:

    2007 19 juni kl. 13:55

    Ok! klart som korvspad. Ser du nått samband mellan individualism som livsåskådning och estetik?
11. Yngve Rådberg skriver:

    2007 19 juni kl. 14:16

    Här kommer ytterligare en kommentar, men denna gången har den lite mer med ursprungsposten att göra. Det gäller Dokumenta… (Jaaa hurraaa!)
    Läste i DN idag att Milou Allerholm tycker att Roger Buergel är kulturkonservativ. Att han vill minimera informationen om konstverken i utställningsrummen betyder enligt Allerholm att han tror att konstverken finns till oberoende av yttre faktorer. Nå, det verkar lite underligt att en person som just lyft in ett antal verk i en gigantisk ”yttre faktor” skulle hysa den radikala övertygelsen att inget av dessa verk (t ex McCrackens skulpturer från 60-talet) existerade innan Dokumenta öppnade. Lika underligt verkar det dock att han inte skulle vara medveten om att det är svårt att se alla de samlade verken utan detta sammanhang. Men när hon själv lite längre ner konstaterar att utställningens styrka ligger i de enskilda verken går det äntligen upp för mig att hon i själva verket sympatiserar med Buergels konservativa hållning. Där ser man vad ens fördomar kan förvirra läsningen av en vanlig recension.
12. Yngve Rådberg skriver:

    2007 19 juni kl. 14:17

    Till Rasmus: Ja.
13. Lars skriver:

    2007 19 juni kl. 21:42

    Hej Yngve. Du är en klok man och det är synd att vi inte kan få höra din röst i ett lite större sammanhang. Men någon konstteoretisk diskussion finns inte i konstvärlden, de har så många utställningar som måste bevakas.

    Men hur som helst, säkert är det så att den SÄRSKILDA estetiken är den som bör fram individualismen, alltså som du säger att konsten blir exemplarisk för den egna utvecklingen, spetsfunktioner. Som alltså skall ha den SÄRSKILDA estetiken att uttrycka sig med – vilket inte är allom givet. Men så är ju denna estetik en suspekt historia och när den rasar får konstnärerna visa sin upphöjda egenart på annat sätt. Och det gör de. Därmed överlever konstnären som exemplarisk individualist åtminstone tills vidare. Så har vi fått artfacts som ger oss den fantastiska möjligheten att se vem som är bäst på detta. Juryn består av hela konstvärldens elit och betydelsefulla institutioner och det som är som bortblåst är att man kanske skulle vänta med att fälla avgörandet. Men det gör man inte.
14. Yngve Rådberg skriver:

    2007 20 juni kl. 15:32

    Ja Lars, det är så klart den särskilda estetiken vi pratar om. Du menar att den har rasat. Jag tror att den fortfarande är på benen, numera stödd på en formell brasklapp: För att känna igen konst behövs en institution. Men institutionen har ju funnits med länge, det som är nytt är den allmänt spridda kunskapen om dess (bokstavligt) avgörande betydelse. Innehållet, själva konsten, betraktas däremot fortfarande delvis i enlighet med den särskilda estetikens konventioner – det enskilda som på samma gång äger någon form av allmängiltighet.

    Det här blev lite kort. Jag reser bort i morgon och kommer under fem veckor bara sporadiskt att ha tillgång till nätanslutning. Så det dröjer innan jag får möjlighet att utveckla mig.

    /Y
15. Lars skriver:

    2007 20 juni kl. 23:55

    Å andra sidan har det alltid varit nödvändigt med en institution som gör det möjligt att skilja konst från annat. Men det har varit dolt eftersom institutionen har framfört att man ser och märker det i själva konsten. Eftersom man länge var överens om detta blev det konstvärlden som kunde se och känna skillnaden. Eller snarare påstod att så var fallet. Som du framhåller är stödet öppet idag eftersom konstvärlden erkänner den institutionella hållningen. Knappast någon skulle mena att man kan märka om en readymade är besjälad genom konstnärens utnämningsakt. Men istället har vi den konstnärliga erfarenheten, den speciella kunskap som konstnären besitter. Vad det är vet ingen men jag kan tänka mig att man faktiskt tror på det.

16. Pingback: Buy ambien onlihe.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.