Repetition är all kunskaps moder. Men också skapar repetitionen något annat. Välkänt i konsten, minimalismens upprepningsstrategi visar att det sedda är något annat. Se bara här på denna upplyftande harang, nyanländ från ”Arafat Mohamed”:
“hey you pig, you said that you are not regreting for depicting our Holy Prophet peace be upon him, but let us tell you the fact that we already trained a group to slaughter you.
you will regert twice when we catch you and when you burned in the hell.”
Ingen större variationsrikedom på slakthoten. Det enda nya är att det behövs en hel hög som dessutom får ligga i träning.
Petter Helje känner sig bekymrad:
”Jag läste i tidningen idag att islamofobin ökar i Sverige, att fler och fler moskéer runt om i landet utsätts för skadegörelse och att hatbrotten mot muslimer blir fler och råare. Delvis är det väl dessa krafter som Vilks teckningar samspelar med.”
Och vidare citerar han vår käre vän Engelbreth:
”Jag fäste mig vid en formulering av Rune Engelbreth Larsen i en artikel häromveckan: ’Att odla Muhammedkarikatyren som hånfull genre gynnar bara radikala islamister och extrema islamkritiker, som eftersträvar en religiös konfrontation – men både politiker och vi andra kan själva bestämma om vi vill följa deras dagordning.’ ”
Angående den första anmärkningen får vi nog ha lite tydligare siffror på denna eskalering. Däremot är det synnerligen tveksamt om eventuella förödare inspirerats av rondellhunden. Den nya genren Muhammedkarikatyren kommer säkert, om den överhuvudtaget blir någon genre, att snabbt bli repetitionsutmattad. Det är ju inte så att det saknas karikatyrer. En liten tur på nätet visar att genren är väl utbredd. Men det blir inte något av om inte medierna bestämmer sig för att sätta fingret på saken. Vi får dock räkna med att nyhetsvärdet ur mediesynpunkt snart kommer att försvinna.
En helt annan sak är om en och annan konstkarikatyr kan skapa en diskussion. Debatten måste föras och hur har Petter Helje tänkt sig att den skall skötas eller menar han att man skall tiga ihjäl problemen? Får vi dessa ”religiösa konfrontationer” får väl det ses som ett misslyckande i sättet att föra en debatt.
Konsten kan nästan aldrig göra fel eftersom den inte är vad den utomstående (och hit får också Engelbreth räknas) tror.
Det kom också fram i fallet med Nan Goldins foto som blev beslagtaget av Crown Prosecution Service för misstänkt pedofili. CPS:s undersökning kom fram till att den inte var oanständig.
”Klara and Edda Belly Dancing”, kan nu visas utan maskering.
En liten detalj: En utställning på Candyland om spöstraff i Nigeria och i Saudiarabien blir problematisk eftersom den kan ge intryck av att representera den muslimska världen. Kommer den till folkets kännedom kan den öka främlingsfientligheten.
Omar,
När Lena ovan nämner att bloggen används av extremister tänker hon kanske på dig och mig. Vi kan väl ta det lite lugnare ett tag.
Om några här upplever diskussionen som extremistisk, vad har de då för referenser? Jag måste tillstå att samtalet är oerhört lugnt och civiliserat.
Anonymiteten är viktig för att kunna avgöra kvalitet, anonymitet är ingen brist, det är en feature. Endast utan en tydlig bild av avsändaren, kan ett pianostycke, en målning, en idé eller för all del en kommentar uppskattas till sitt verkliga värde.
När Stones, Billgren eller IKEA visar ett verk är huvuddelen av verkets värde varumärket. Det innebär att Stones, Billgren och IKEA har stora marginaler, och mycket väl kan lansera dåliga verk, utan att för den skull bli nedskrivna.
Här skriver vi i relativ anonymitet, vår bakgrund, familjesituation och bostadsort spelar mindre roll. Vårt varumärke är vårt uttryck här, skulle det bli för starkt, byter vi vår signatur.
Du skriver att Mari Kretz utställning på Candyland om spöstraff i Nigeria och i Saudiarabien blir problematisk eftersom den kan ge intryck av att representera den muslimska världen. Vi är medvetna om risken att spela anti-islamisterna i händerna och övervägde om vi skulle framhålla att Twon-Brass i Nigeria är kristet, men valde att inte blanda in religionen i presentationen av utställningen. Att det finns homofober bland kristna också är ingen nyhet. / Andreas, medarbetare på Candyland