Ingen återvändo, det verkar så för konsten. Den internationella samtidskonsten har sedan mer än 10 år gjort social kritik till sitt centrum. Vad är konst, kan man fråga sig, och svaret är alltså att det är social kritik. Konsten får dock ingen egenart genom denna utan har sina estetiska tillägg: på ett särskilt och ofta besynnerligt sätt framförs socialkritiken. Emellertid tycks det inte finnas någon väg tillbaka till den tidigare rådande formestetiken. Man kan fråga sig varför det blivit så här. En förklaring är att verkligheten är mera påträngande än någonsin i informationssamhället. En annan att tron på att konsten har något i sig har förlorat det mesta av sin övertygelse.
I Tate Moderns turbinhall har Doris Salcedo skapat en spricka. Den är bred nog för att skörda sina publikoffer. Det har också skett fast ingen har blivit allvarligt skadad. Verket bär namnet Shibbolet och att saken rör sig kring temat sprickan mellan oss och dem ligger nära till hands. Är det bra eller medelmåttigt det som Salcedo med god ranking 594 har åstadkommit? Övertydligt eller med fysisk övertygelse? Kritikerna har olika uppfattningar, se SDS och DN.
Doris Salcedo: Shibboleth 2007
För övrigt kan man fundera på The Times lista över de 20 mest blasfemiska händelserna under de senaste 100 åren. Se här.
”Sprickan på Tate skapar även den en skillnad mellan två delar som i övrigt inte uppvisar några olikheter. Den blir en metafor för alla konstruerade skillnader; Salcedo beskriver själv verket som klyftan mellan västerlandet och resten av världen. ”
Nonsens i politisk korrekt tappning.
Hur är sprickan gjord? Rent tekniskt.
Jag läste om sprickan för ett tag sedan.
Och tyckte det var kul/talande att faktiskt människor gått och ”ramlat ner” i den (på riktigt). De trodde alltså inte att den var verklig… dvs även den fysika uppfattningen av verkligheten är bedräglig.
Läste artikeln i Sydsvenskan nu. Och Billgren skriver om klyschor.
Är det inte så att klyschorna får liv, först när de är självupplevda?
Undrar förresten om han ska göra något trevligt i helgen?
Jag skulle tro att golvet är upphöjt och därmed är det möjligt att göra en spricka. …. Kanske
””Avisen The Times har kåret de 20 hendelsene som har vekket mest rop om blasfemi de siste 100 årene. Hendelsene er rangert ut fra fem kriterier – hvor vulgært og kriminelt det er, hvilke religiøse og politiske følger det får, samt hvor mange dødsfall som kan knyttes til det.””
Blasfemi gäller det inte även för Judendom ? och Buddsim ?
I såfall är borde väl Hitler och Nazisternas dåd under 1940 talet, vara den absoluta Ettan
på denna lista ?
Rödagrdisterna i Kina under kulturrevolutionen, borde komma ganska högt upp med ”utrotningen” av ALLA religiösa symboler och avbildningar. ?
Samt inte minst Talibanerna i Afganistan när dom förstörde det stora buddastatyerna. ?
http://www.youtube.com/watch?v=YQ-oaUqvAS8
Men dessa dåd har kanske inte ”vekket så mye rop om blasfemi” i vart fall inte här trygga Norden.
(utdrag ur http://tinyurl.com/yrk5c8)
———————————————-
Sprickan mellan GODA och DÅLIGA. mellan FINA och INTE FINA i Sverige,
eller
MORALMÄSTERSKAPET: FIN – LITET FINARE – ÄNNU FINARE – ALLRA FINAST.
.
[. . .]
För den nya eliten är det viktigare att demonstrera sin höga moral än att föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Kritiker av den förda invandringspolitiken stämplas automatiskt som fördomsfulla och rasistiska.
[. . .]
De nya eliterna, både den politiska och kulturella, förankrar sin identitet i en rad metaforer relaterade till öppenhet, transnationalitet, mångkulturalism och globalisering. Allt detta kopplas samman med en alltmer förvirrad uppfattning om demokrati.
.
De nya demokraterna är eliter, som gör anspråk på att vara demokratiska i alla avseenden. Demokrati blir på det sättet inte längre en beskrivning av en politisk process utan ett attribut till individer.
.
I invandrarfrågor riktar den moraliska eliten sin kritik åt två håll. När inte företrädarna själva sitter i samma båt kritiserar de politiker och myndigheter för grym och byråkratisk okänslig hantering av de asylsökande. Den tyngsta kritiken riktas dock mot de medborgare som ifrågasätter den förda invandringspolitiken. Dessa demonstrerar bara sina fördomar och de som är mest högljudda i sin kritik stämplas som rasister.
.
Den norske socialantropologen och vänsterpolitikern Ottar Brox diskuterar i en bok som kom för femton är sedan hur en nations moraliska elit fungerar i förhållande till invandringen.
Han för fram begreppet ”moralmästerskap”och menar att grundstrukturen är ungefär densamma som i en idrottstävlning. Det gäller att visa fram sina moraliska kvalitéer effektivt och i kontrast till andra uppfattningar. I ett moralmästerskap gäller det att vinna genom att vara godast. Med utgångspunkt hos Brox går det att ställa upp en fallande skala:
.
Finast är de som talar om att landet måste ta sitt ansvar och hjälpa dem som bäst behöver hjälp. Goda människor är oegennyttiga. Det betyder att de är så gott som oåtkomliga för den som har invändningar. Om vi inte hjälper andra människor i nöd så kan vi inte heller påräkna någon hjälp själva, om vi råkar illa ut. Kritikerna avslöjar sig som kortsynta egoister. När de beräknade merkostnaden för invandringen 2006 skenade iväg till mer än tre miljarder sa miljöpartiets Gustav Fridolin att ”visar det sig att det behövs ännu mer pengar. är vi villiga att lyssna på Integrationsverket” och vänsterpartisten Kalle Larssons kommentar var att ”en värdig mottagning av människor under första tiden i landet måste få kosta”.
.
Näst finast är de som talar om den kulturella mångfalden. Landet bör räddas från grå enhetlighet och tråkighet, till förmån för en mångfald av kulturyttringar, maträtter, åsikter, etc. Det land som har många invandrare blir ett roligare och trevligare land än det som har få invandrare. Mångfald är ett plusvärde. Inte sant, fru Sahlin?
Anledningen till att denna motivering inte är lika fin som den första är att här har man redan börjat argumentere: godheten måste motiveras. Här är det också möjligt att resa invändningar. När det gäller konsumtion är mångfalden visserligen attraktiv men när det gäller identitet fungerar det inte på det sättet. Där är det otvetydligt att vi – och för den delen vilka människor som helst – gillar de människor bäst, som är av samma slag. Med ett identitetsperspektiv är inte mångfald lika med rikedom utan med socialt sönderfall.
.
Det demografiska argumentet är nummer tre. Landet behöver invandrare för att den egna befolkningen åldras, håller på att dö ut(?). Vem ska ta hand om alla framtidens gamlingar om vi inte släpper in nya människor i landet? Här har förespråkarna börjat se till egennyttan, om än efter receptet att detta är till gagn för såväl de egna medborgarna som för invandrarna.
.
Som nummer fyra kommer det argument som ledde till att Sverige tog emot så många arbetskraftsinvandrare under i synnerhet sextiotalet, nämligen att invandrare tar de jobb som landets medborgare anser sig för fina att utföra.Utan invandrare stannar landet.
Man kan undra, stannar verkligen länder som Norge och Sverige utan invandrare? Kommer åldringar att dö i vanvård? Är det sant att ingen städar arbetsplatserna om det inte finns invandrare? Kommer restaurangköken att dränkas i odiskade tallrikar? Som Ottar Brox lite salt kommenterar: ”Det är naturligtvis inte nödvändigt att ha Nobelpriset i ekonomi för att inse att detta är nonsens.”
.
Karl-Olov Arnstberg & Jonathan Friedman
IN
Ni kunde lagt fram detta på ett sätt som inte vore så genomskinligt invandrarfientligt!
Jag är säker på att hotet mot fundamentalister kan bekjämpas utan att gå längst ut på den fascistiska skalan, dessutom är det inte realistiskt att tro att kontorspersonal ska skura golven innan dem går hem för dagen!
Vi har en konstitution att förhålla oss till och om våra politiker lär sig att följa den så har vi inget att oroa oss för!
Christer Eriksson,
Skämtar du? Sovjetunionens konstitution var väl en av de finaste någonsin.
Sen när har förresten professor Karl-Olov Arnstberg och tidningen Axess blivit fascister?
Christer Eriksson – VARFÖR skall ohämmad invandring överhuvudtaget vara tillåten? Varför
skall vi tvingas bekosta ett multikulturellt samhälle? Vari ligger VINSTEN för dig, för mig,
för det svenska folket att vi påtvingas en fördärvlig multikulturalism och en beduinisering av
samhället? Varför måste vi acceptera att ohämmat bli invaderade av mer eller mindre
olitterata och i flertalet fall muslimska araber och negrer, oftast oförmögna alternativt
ovilliga att anpassa sig till ett svenskt samhälle och snarast dra försorg om sig själva. Att
etnisk mångfald underminerar tilliten och de sociala banden i samhället är numera ett
utforskat och vetenskapligt accepterat faktum, fortfarande tydligen okänt för vår Kalle
Anka-elit på Helheandsholmen och i Rosenbad och förstås för dig, Christer Eriksson. Du
som saknar förmåga att oroa dig har naturligtvis inte märkt hur just tilliten och förtroendet
människor emellan har rasat under de två senaste decennierna – att gatuvåldet blivit allt
grövre, att nedslagna offer numera ofta sparkas i huvudet med avsikt att döda, att
(grupp)våldtäkternas antal rusar mot ’astronomiska’ höjder, att vardagskriminaliteten är så
utbredd att polisen har gett upp att bekämpa den. Härmed har endast omnämnts ett minimum av de
olägenheter multikulturalismen medför. Christer Eriksson, fortsätt att sova i ro ett tag till;
om dig finns det uppenbarligen inget hopp.
Övriga läsare hänvisas till:
http://www.finfacts.com/irelandbusinessnews/publish/article_10007552.shtml
http://www.possibility.com/epowiki/Wiki.jsp?page=EthnicDiversityReducesTrust
Det har sagts förut, men jag måste bara inflika att det är skillnad mellan att vara fientligt inställd till invandringen/invandringspolitiken och till invandrare/främlingar. Att försöka förneka att den slags invandringspolitik som förts och förs, inte skulle ha något att göra islamismens framväxt i Sverige, är bara idiotiskt.
Jag vill inte antyda att Christer Eriksson påstår motsatsen, men som sagt, en påminnelse behövs alltid.
Sprickan är kanske inte det den syns vara ?
Själv ser jag den nog mer som ett konstnärligt uttryck för den ”osynliga”kraften , den som finns emellan väggarna/insidorna på sprickan. Det är inte formen eller sprickan i sig som gör det till ett intressant konsverket, utan verkets förmåga att påvisa ”urkraften” i frustrationen/ilskan/behovet att inte låta sig kuvas i det ytligt perfekta. Och de enorma möjligheter som finns i denna kraft, att bryta sönder en, för närvarande estetiskt och poitiskt ”perfekt” värld, med hjälp av bara ”luft”.
Snarare än att på visa en spricka mellan två olika sidor/världar, mellan god-ond, fattig-rik, öst-väst.
eller vad ser ni ?
Jag kanske återkommer med en ”ny” tolkning efter besök i London, i slutet av November.
Du och jag, din granne eller kusin värjer oss i olika grad mot modediktaten, men ganska många bejakar dem istället, och är i många fall helt beroende. Jag tycker själv att mode är intressant, eller rättare sagt influenser och formgivning, men det är inte samma sak som att jag måste köpa det allra senaste.
I själva verkat köper jag sällan kläder.
Men jag uppskattar ett av de senaste modediktaten riktade till kvinnor i väst nu i våras. Det skulle vara en turban på huvudet. Jag är övertygad om att många gav efter – turbanen får spridning och gör denna accessoar mer internationell och mindre dramatisk.
Modeinspiration helt utan respekt för nationalitet, gränser och kulturer minskar främlingsskapet, knyter band och blir på så sätt en liten men viktig del av fredsarbetet.
Det kommer att dröja innan burkhan slår i Milano eller Paris, men den mer moderiktiga slöjan i alla upptänkliga varianter går redan starkt bland boutiquerna i Jordanien, Turkiet, Libanon och Egypten.
Det var några år sedan jag såg fezen på en modevisning, men en renässans för även den kommer så klart.
När når den norrländska kepsen med nedvikbara öronlappar Teheran, och är frågan större än ännu en huvubonad?
Invandringskritiker
Som Gote mycket riktigt påpekar ”det är skillnad mellan att vara fientligt inställd till invandringen/invandringspolitiken och till invandrare/främlingar.”
Jag håller med dig i allt som du skriver och du ska inte för ett ögonblick tro att jag underskattar den barbariska våldsreligionen som heter Islam. Jag tror allvarligt talat att just den religionen, om inte allt för lång tid, kommer att utlösa ett världskrig mellan Västvärlden och arabvärlden!
Jag tror däremot på ett fritt flyt av arbetskraft, tjänster och kapital eftersom jag ser att globalisering och handel ökar välfärden för alla människor på jorden.
Varför måste Sverige, som enda EU-land, ta in nästan alla flyktingar från Irak, och varför finns det inte en jämnare fördelning mellan EU-länderna? Samma sak var det med flyktingar från kriget i forna Jugoslavien! Allt detta är asylinvandring av ibland krigskadade och djupt religiösa människor.
Varför Sverige, som nästan enda EU-land, har tagit på sig rollen som hela världens dåliga samvete, det är en fråga som du får rikta till våra politiker!
Jag menar att frågan inte bör ställas på det sättet: ”Ska vi ha invandring eller inte?” utan snarare vad det är för slags invandring som vi ska ha: ”Ska vi ha arbetskraftsinvandring eller asylinvandring?
För mig handlar det om att ta in rätt människor i Sverige, och ingen är betjänt med att vi bygger murar runt landet!
Eriksson
”Varför Sverige, som nästan enda EU-land, har tagit på sig rollen som hela världens dåliga samvete, det är en fråga som du får rikta till våra politiker!”
Ja, eller till andra länders politiker.
I övrigt ber jag att få återkomma med ett PK-inlägg senare under kvällen.
Medans vi väntar på Fredrikzons PK-inlägg kommer här ett mindre PK.
Om vi som Christer Eriksson skriver ska ta in rätt människor vem ska då få äran att ta in felmänniskorna? Gör inte rättmänniskorna förresten bättre nytta för sina egna i sitt eget land? ”Gräv där du står” brukar vara ett bra motto.
Eriksson säger sig tro på fritt flyt av arbetskraft, tjänster och kapital eftersom globalisering och handel ökar välfärden för alla människor på jorden. Sedan när har svenskar behövt ökad välfärd? Inte på de senaste decennierna i alla fall. Vad vi däremot behöver är en radikalt minskad brottslighet.
I Sverige sitter endast ca 5000 personer i fängelse, vilket är helt absurt eftersom antalet vanebrottslingar som vi behöver skydda oss mot torde vara kring 200 000, dvs två procent av befolkningen. Fientligheten mot etniska invandrare är väl främst orsakad av att man förväntar sig att i den gruppen finna en hög andel brottslingar. Ett är säkert: etniskt avvikande brottslingar som exempelvis muslimer väljer att ge sig på svenskar framför sina egna.
Vi lever i ett samhälle som befinner sig i totalt förfall. Spektakulära värdetransportrån stort sett dagligen, och från idag helt stoppade värdetransporter. Skolor bränns ned. Busslinjer dras in på grund av våld mot chaufförer. Man kan inte köpa biljett på bussar eftersom rånrisken mot chaufförerna blivit för stor. Ambulans och brandkår måste ha polisskydd vid utryckning till vissa områden.
Eftersom det demokratiska samhället visat sig oförmöget att komma till rätta med brottsligheten får vi väl sätta vårt hopp till en ny europeisk fascism. Eller i värsta fall islamofascism.
mellis
Jag tror i likhet med dig att dagens asylpolitik har lett till en hög andel av kriminella invandrare.
Samtidigt har hela Europa upplevt en högre brottslighet med den ryska maffians intåg.
Det finns däremot element i ditt skriv som jag vänder mig mot som t.ex. uttrycket”Gräv din grop där du står”, frågan blir dåbör man fortsätta att gräva på samma ställe om man stöter på sten?
Dem svenskar som en gång emigrerade till USA var varken lata eller dumma, utan ytterst kreativa och flitiga. Problemet var att förutsättningarna låg inte tillrätta i Sverige på den tiden.
I USA fick dem äganderätt till mark, och jord att bruka, och deras framtid hängde bara på deras egna arbetsinsatser. Det blir inte svårt att dra parallellen till dagens arbetskraftinvandring!
Det andra elementet som rimmar lite dåligt är: ”Sedan när har svenskar behövt ökad välfärd?”
Svaret på den frågan blir nog att det behövde vi den dagen som vi fick en statsskuld på över 1000 miljarder kronor!!!
Till sist tror jag säkert att Fascismen kommer att lösa invandrarproblemen, dessvärre visar historien att Fascismen skapar flera problem än dem löser, och ger inte någon större frihet för oss människor att tänka, handla eller skriva.
En bättre, och enklare, lösning vore nog att tilldela polisen så stora resurser som dem kräver för att lösa problemen, och längre fängelsestraff för den typen av brott.
Eriksson,
Att svenska invandrare till USA fördrev den indianska ursprungsbefolkningen och tog deras mark för jordbruksändamål är inget att vara stolt över. Hade indianerna fått behålla sitt land hade Tyskland vunnit första världskriget och Europa sluppit mycket elände. Så det så.
Skrev… och blev bortsopad värre än spam :-).
Har ny dator… så försiktiga jag hade sparat kopior, dock inte de slutversionerna.
Lägger in det jag sparat fast dialogen gått vidare. (Jo, jag tillmäter mig betydelse…. i mitt eget liv 🙂 ).
Många intressanta inlägg!
Joanna skrev:
—När når den norrländska kepsen med nedvikbara öronlappar Teheran, och är frågan större än ännu en huvubonad?—
Tror Ahmadinejad skulle passa i den! Han skulle se lite fräck ut, tycker jag.
Jag skojar inte – tänk honom som ilsk invandrare i en Norrlands Guld-reklam.
Fast kul skulle det vara, förstås.
Christer skrev som slutkläm:
—För mig handlar det om att ta in rätt människor i Sverige, och ingen är betjänt med att vi bygger murar runt landet!—
Vilket får mig att tänka på siffror jag läst… att 5% av invandrarna till Sverige är högutbildade. Att siffran är 95% i USA. (Ja, de tog säkert i… 🙂 ).
Och att 95% av invandringen till Sverige innan Irak-kriget, var ekonomisk invandring, till syvende och sist. (De som redovisade det, tog säkert i de med).
Inget fel på ekonomisk invandring – det skedde ju i en av de mest lyckade varianterna i modern svensk tid så sent som på 60-talet.
Men då måste kanske krav-och-efterfrågan styra? Som det gjorde då, om jag har rätt för mig. Inte ekonomisk invandring under pretensen asyl.
Och då hamnar vi väl i det spännande ämnet Kommunikation….
Att vara rak är ute, ännu så länge. Att snirkla diplomatisk gäller ännu… men då måste man ju fråga sig själv varför.
När ”formen” har förlorat sitt ursprungliga syfte och blivit bara… just en form. Så är det väl inte underligt om människors ”ryggrad” börjar göra sig hörd.
Det tar sig olika skepnader förstås.
Håller med Christer – om murbyggandet. Tror inte det går att ”bygga” upp en antikommunikation och flytta tiden tillbaka. Jag tror t o m Butan förr eller senare måste ge sig :-).
Idag är idag. Och vart vill vi gå nu – är väl frågan? Resten är historia – redan omskriven i nuet.
Eller?
Och så en super-klyscha – vi är alla delaktiga. :-).
PS. Undrar vad Billgren gör ikväll? Vad gör ni själv förresten – god mat, kul teater eller musik? Fräck ny klubb?
Graven i morgon (ska jag)? Tvätt-och-städ, för det hinner man inte med i veckan (ska jag… kanske..).
För övrigt – ser fram emot Stefans rapport från Tate. Gillade hans första ”obesökta”.
Mellis – varför bara det negativa? Om du ska du bli taget på allvar, så måste du väl ha ett alternativ?
”Allt var så bra förr”, kanske. Men Förr – kommer ju aldrig tillbaks.
Nuet är vad vi lever i, har jag för mig. Och ”gräv där du står” – gäller väl alla alltid?
Så vad gör ”vi” nu?
Vad tänker du rent konstruktivt – Butan är väl inte ett alternativ som föredömme?
De måste nog ge sig snart… fast de är så små. Politiskt oviktiga. Och ingen olja eller andra tillgångar. Försumbara på alla sätt.
Men de förbjöd tobak häromåret. Föregångsland i det. 🙂
Diktatur har många skepnader…
Sen skrev jag lite innan mellis och ”fastnade”.
PS. Mellis – du äter väl inte pizza? Och framförallt – passa dig för kebab. Och Youtube också. Världen tränger sig på.
God afton, Mellis och Eriksson. Ni är väl de enda som är kvar.
Mellis, vad glad jag blir. Jag visste att du var en god människa trots allt. Du ställer den helt avgörande frågan till Eriksson:
”Om vi som Christer Eriksson skriver ska ta in rätt människor vem ska då få äran att ta in felmänniskorna?”
Det är ju det, det handlar om. Människor kommer hit på flykt från en obegripligt hemsk situation. Ska Eriksson då stå där och fråga om de kan göra i det svenska samhället? Och i annat fall skicka hem dem?
Jag tänker berätta om min kompis A. Han kom hit för något år sedan från Irak. Han var arbetsledare på en stor institution. Okända män kom in och avrättade nyckelpersoner på arbetsplatsen, men A lyckades fly. Han hade sex barn. Tre är döda. En omkom i en bil som träffades av en granat som kom från okänt håll. Två kidnappades av okända män och mördades när lösensumman inte kunde betalas. Nu har han ansökt om att familjen ska få komma hit. Nyligen fick frun och det minsta barnet tillstånd, men de två sönerna, som är över 18, fick inget tillstånd. A är förtvivlad, är säker på att de kommer att dödas.
Att sönerna inte får komma hit beror på att den svenska regeringen anser att det är tryggt att leva i Bagdad. Det anser för övrigt också den danska regeringen. Danmark är – eller var – engagerat i ”demokratiprojektet” i Irak. Danmark behövde tolkar og man anställde ett antal irakier för uppgiften. Nu hotas dessa tolkar till livet i Irak och söker asyl i Danmark. Men det får de inte. Danmark anser att man har infört demokrati i Irak, och därför är det tryggt i Bagdad.
Mellis, Eriksson, vad ska jag säga till A? Att om svenska regeringen anser att det är tryggt i Bagdad, då är det så?
Eriksson, jag kan lugna dig med att A och hans söner är företagsamma. A hade en hög position i det irakiska samhället og sönerna är välutbildade. Däremot är det är inte säkert att frun kommer att bidra så mycket till bruttonationalprodukten. Och vad ska hända med A när han är för gammal för att arbeta? Back to Iraq?
A är muslim som folk i Irak är. Fotografierna på barnen förvarar han instoppad i koranen. Om Sverige skulle införa förbud mot islam skulle han utan att tveka skriva på. Han skulle säkert också göra sig av med sin koran om det krävdes. Men vilken skillnad skulle det göra?
Konsten kan antingen inriktas på konstnärens helt subjektiva visioner eller konstnärens – eller dennes parasiters – överlevnad eller så kan den vara kritisk mot det rådande samhället. (Därför håller jag inte med om att konstens kvalitet måste bedömas även utifrån konstnärens förmåga att offentliggöra sig.)
I ett öppet, frihetligt inriktat samhälle kommer kanske konsten att inriktas mindre på skum symbolik och mer på öppen kritik av det rådande systemet eller fascistoida strömningar inom detsamma.
I ett slutet, fascistiskt samhälle tvingas konsten till skum symbolik av de konstnärer som inte av överlevnadsskäl tvingas öppet stödja fascisterna.
I ett nihilistiskt inriktat samhälle har konsten en viss humanistisk uppgift. Och politisk. Men den kan tänkas duka under inför den stora frågeställningen ”vardan och varthän”. Back to basics. Säljer du inte är du värdelös.
(Vilken roll spelar konstnärens offentliggörande förmåga i ett fascistiskt eller i ett nihilistiskt inriktat samhälle – är den att beteckna som kvalitetsbefrämjande? Snarare tvärtom.)
Därför undrar jag: om nu Sverige fortfarande är öppet och frihetligt – var är den politiska konsten?
Visst, Eriksson, polisen måste få de resurser som krävs. Brottslighet ska bekämpas av polis, oavsedd om det är svenska eller invandrada banditer som utövar den. Självklart. Och alla ska få samma straff.
Bibbi, VI är den politiska konsten!
Fredrikzon: vilka ”VI” (ett motbjudande ord)? Konsumenterna på Coop? Lemlästade offer för fascismen i ett bortglömt markhål?
Steget däremellan är inte långt.
Vilka jävla ”VI”???
Tänk att jag skulle få ingå i ett konstverk! Hade jag aldrig kunnat drömma om.
Bibbi Hansson
Jag håller med. ”Vi” är ett motbjudande ord. Jag menade de som skriver här på Vilks blogg. Visserligen skriver en del anonymt, inklusive jag själv. Vi är i alla fall definierade av konstnären som en del av konstverket.
Cecilia, mellis har ett alternativ. Köpa ut alla muslimska flyktingar. Det har hon själv berättat. Det har Danmark också försökt, utan framgång. Någon flykting sa att han hellre behöll livet.
Håller med Fredrikzon.
Den politiska konsten kan väl aldrig vara OK och accepterad?
Vore den ”politisk” då?
—Därför undrar jag: om nu Sverige fortfarande är öppet och frihetligt – var är den politiska konsten?–
Kul fråga!
Fredrikzon:
1) Varför skriver du anonymt? Är det inte läge att – just nu – stå upp för sina åsikter?
2) Att en konstnär ”definierar” ”oss” som en del av konstverket innebär inte att ”vi” är det. Däremot kan ”våra” kommentarer komma att inneslutas.
3) VAR är den – övriga – politiska konsten i Sverige? På modevisning?
Fredrikzon – hon?
För övrigt håller jag med Christer. Alla ska få bo och jobba precis var de vill. Och framför allt tänka vad de vill.
Min ex som kom från DDR och flydde därifrån – sade att där så lärde man sig att tanken ändå är fri… Bra ”lördagsgodis”, eller hur?
Om världen vore så enkel, att tanken räcker – så hade det väl inte varit något diskussion här? 😉
Bibbi Hansson
1. Varför skulle jag INTE skriva anonymt? Anonymiteten har nyligen diskuterats här. Jag föreställer mig att det är åsikterna som räknas, inte personen. Jag tvivlar på att mina personuppgifter skulle göra någon större skillnad.
2. Nä, det är klart.
3. Jag vet inte.
”Personligen är jag ganska trött på socialkritisk konst som förenklar och förytligar komplicerade förhållanden på det här sättet, istället för att göra det som borde vara konstens specialitet och stora tillgång i samhällsdebatten, nämligen att nyansera, problematisera och fördjupa.” Så skriver Tor Billgren i SvD om Salcedos verk på Tate Gallery.
Är det konstens uppgift att ”nyansera, problematisera och fördjupa”? Jag är ingen konstteoretiker. Jag tycker nog det är allas vår uppgift.
Bibi Hansson – vem är du som frågar?
Skriv gärna mer om varför du är anonym själv.
Cecilia
Med ”hon” avser jag mellis. mellis får väl korrigera om jag har missuppfattat. Jaha, du tror inte mellis är en hon? Inte vet jag.
Frågan är om Christer Eriksson verkligen menar att ”alla ska få bo och jobba precis var de vill”. Men det får väl Christer själv redogöra för.
Bibbi Hansson, du undrar var den politiska konsten är i Sverige. Praktiskt taget överallt på gallerier som har en smula ambition, se tex Candyland och Tegen 2.
Fredrikzon/Mellis
“Om vi som Christer Eriksson skriver ska ta in rätt människor vem ska då få äran att ta in felmänniskorna?”
Frågeställningen är intressant. Som det fungerar idag så är det i varje fall klart att Sverige tar in den absolut största delen av dessa ”felmänniskorna”. En bra start vore naturligtvis att fördela det mer rättvist och solidariskt mellan den ”rika” världen. Fredrikzon’s kommenterar ju mycket riktigt ”Ja, eller till andra länders politiker.”
Sedan kan man också fråga sig att om vi ska betala notan för att människor inte klarar av att bo i olika diktaturer, och har vi då inte en eksklusiv rätt att avsätta sådana diktaturer med militärmakt, om nödvändigt, och införa demokrati, såsom i Iran?
Frågeställningen blir därför om det är riktigt att ta in ”felmänniskorna” överhuvudtaget om man istället kan avhjälpa problemet på hemmaplan genom att angripa roten till problemet?
Fredrikzon – har hela tiden tänkt på mellis som ”han”. Och du tydligen som ”hon”. Kul! Men oviktigt…
Ja, Christer ja… Tror han menar det. Men kan ha helt fel. Du vet, smicker går hem… ingen är immun :).
Men det ger sig.
Kul (favoritord) med Bibbi. Gör mig nyfiken.
Håller med Lars – politik finns nog överallt.
Christer Eriksson
Det är verkligen underbart med människor som du som tror sig kunna lösa allt. Stimulerande!
Bara att sätta in militären, så blir det nog ordning och demokrati.
Vilka slutsatser drar du av försöket från världens största militärmakt och Danmark att införa demokrati i Irak?
Cecilia
mellis kanske är transa? Men som du helt korrekt påpekar, så är det helt oviktigt.
Äh, pågar. Sluta tramsa er. Ni tycker ju lika.
Mer intressant är – ska vi ”satsa” på… 5-årsplan. Eller är 100- eller 500- årsdito – kanske lite roligare perspektiv?
Fast det är klart – man lever ju inte så länge. Så varför bry sig?
Och varför ska jag bry mig – när andra inte gör? Är väl det vi pratar om?
Eller är det kanske så att moralen är tidlös?
Vilks, om du ändå är här,
Jag vet att det inte är ditt fel och att du knappast kommer att ge mig ett tydligt svar. Men hur ser du på att Dansk Folkeparti skyltar med en muhammedtecknare på sina valaffischer? Visst är det lite populistiskt?
Fredrikzon
Både mellis och du ställde ju frågan, då får man inte vara rädd för svaret!
Irak-frågan är väl fortfarande ett frågetecken, men vi får väl hoppas att dem lyckas med demokratibygget!
Okej, Eriksson
Låt oss hoppas.
Antagligen kommer vi aldrig att kunna samsas om något!
Mellis är långt ute till höger på den politiska skalan.
Fredrikzon ligger klart till vänster
Sedan är jag övertygad liberal
Eriksson
På vilket sätt ligger jag till vänster?
Hej Fredrikzon. Jag är här. DF tänker sig att kamma hem några röster på en populistisk karikatyr. Men det kanske inte är någon god idé. I vart fall ger opinionssiffrorna en tillbakagång för DF. Och det verkar som om de också kommer att förlora sitt regeringsinflytande.
Ligger ni inte lite efter? Jag tror att höger-vänster är lite ”off” idag – tom moderaterna har bytat ”strategi”, även om aningens yrvaket och förvånat. ”Oj då, vi vet inte riktigt vad som händer, men det känns som om det är ”jag”…”
Värt en 10:a på Unibet? 🙂
Äsch. Kul att ”se” dig, Lars.
Lars
Tack för svar. Ska erkänna att jag blev lite överraskad där. En annan fråga: Amatullah. Jag tycker självklart det är oförlåtligt att hota någon till livet, men hur ser du på möjligheterna att skapa fred mellan dig och amatullah? (om du är med oss, amatullah, hör gärna av dig). Det skulle i så fall vara en dramatisk vändning.
Cecilia: är inte anonym (åtminstone till namnet).
Lars: tack, ska kolla.