Äntligen har jag fått ordning på mina uppkopplingar. För att inte hamna i samma situation igen, alltså att vara off-line, har jag nu två förbindelser.
Imorgon, onsdag, blir det debatt på Linköpings universitet. Tamuz Hidir är arrangör och de talande blir:
Lars Ströman- skribent på Nerikes Allehanda
Noureddine Moussaoui- Ordförande i Islamiska kulturcentret i Linköping
Erik Berggren- Statstvetare och forskare vid Linköpings Universitet
Moderator: Ingemar Nordin- Professor i filosofi vid Linköpings universitet
Detta för oss osökt in på debattbegreppet. Vad är en debatt? Jag antar att grundtanken är att få en fråga belyst från olika håll och därmed göra problematiken i den tillgänglig. Men den debatt som försiggår här och som fortfarande sjuder i samhället har några speciella förutsättningar. Ämnet, låt mig försiktigtvis benämna det satiriska rondellhundar med möjlig profet, är känsligt eftersom varje form av kritisk attityd för med sig att de deltagare som förordar att endast ringa kritik är tänkbar är synnerligen reaktiva. Det går nämligen att omedelbart dra upp det röda kortet på vilket det står Främlingsfientlig/Islamofob.
Debattörer som vill bibehålla sin prestige får alltså akta sig noga för att inte trampa över den snävt dragna gränslinjen.
Eftersom den intellektuella debattrabatten domineras av överväldigande korrekthet är det inte nödvändigt att vara särskilt noggrann vid avfyrandet av sådant som ”han vill åt muslimer”, ”är en islamofobisk Sverigedemokrat” eller det korthuggna och dräpande ”rasist”. Allt detta är naturligtvis tänkt att täcka upp spridning av felaktiga idéer. Sådana kan nå ut till folket och folket är varken intellektuellt eller ens i stånd att förstå samhällets bästa. Och folket skall som bekant rösta.
Jag inser fördelen med att debatten ligger förankrad i konsten. Projektet har visserligen inte gått hela vägen ännu men trots protester och utfall kan man nog säga att det kan försvaras som ett intressant konstprojekt. Ett konstprojekt bör, i överensstämmelse med konstens inriktning, inte vara något klart ställningstagande utan istället frågande. Det bör också intressera sig för till synes ovidkommande detaljer och tillhandahålla en viss mängd obegriplighet.
Rondellhundprojektets framstöt har faktiskt gjort det möjligt att se över debatten och dessutom göra det möjligt för intresserade tillskyndare att relativt riskfritt kunna ventilera sina synpunkter. Vi ser lätt den svårupplösta treenigheten: Yttrandefrihet-Demokrati-Respekt. Konsten är principiellt entusiastisk försvarare av yttrandefriheten, men inte särskilt demokratisk. Respekt saknar den. Men det har alltså blivit problem sedan socialkritiken strömmade in med påbud om den politiska korrekthetens snöskottning (en liten blinkning åt Johan Henrik Kellgren, bläddra något ner på den här sidan)
Jag kan glädjas åt att Rondellhundarna har en publik, stor och odelad. Det är faktiskt ett av de svåraste problemen med konsten alltsedan den blev socialkritisk. Jag tänkte på det när jag idag på Konsten.net läste om Fia Backstrom (3639 på artfacts och hon skall medverka i den kommande Whitneybiennalen) och Herd Instinct 360?. Ett lovvärt arbete, men frågan är för vem? Inte för någon större publik, men det kan man nästan aldrig räkna med i konsten. Värre är att det inte heller finns någon liten publik utanför konstvärlden.
Så delar sig världen i den ljusa och mörka trappan. Här handlar det om att välja rätt uppgång.
Ämne: Avbeställ telefonkatalogen. Tänk på miljön!
I år delas 5,5 miljoner telefonkataloger ut. Rätt onödigt va?
Varje modern människa checkar telenummer via http://www.hitta.se eller http://www.eniro.se.
Telefonkatalogen belastar miljön på onödigt sätt vad det gäller transporter och papper. (0,7% av Sveriges förbrukning)
Jag rekommenderar att du avbeställer dina kataloger. Ta en halv minut av din tid och du gör en insats för miljön!
2007 var det enbart 3500 personer som avbeställde telefonkatalogerna. Låt det bli 1 miljon nästa år!
Länk: http://www.enirosverige.se/se/Sverige/Kontakt/Katalogavbestallning/
Det tar bara 30 sek… Kom igen nu! Och skicka den här vidare till alla vänner som vill miljön väl..!
BACKUS föreslår att vi hädanefter byter ut ordet RELIGION mot DÅRSKAP; ty RELIGION är inget annat än DÅRSKAP!
SKÅL på ER!
Hej Lars.
”Ett konstprojekt bör, i överensstämmelse med konstens inriktning, inte vara något klart ställningstagande utan istället frågande. Det bör också intressera sig för till synes ovidkommande detaljer och tillhandahålla en viss mängd obegriplighet.”
Jag hoppas att du kan ha överseende med funderingarna hos en novis som mig, men ovanstående låter lite främmande för mig.
Andra konstarter som t.ex. dramat, tragedin och komedin växte fram i antikens Grekland.
Dem hade då ett bestämt fostrande och upplysande syfte där dramat var menat att visa vilka karaktärsegenskaper man bör eftersträva för att få ett lyckligt liv, och det formade sedan karaktären hos människorna. Tragedin i sin tur visade hur det ändå kan gå galet även för den mest ädlaste och dygdigaste människan, som t.ex Kung Oidipus av Sofokles. Vidare var komedin menad att häckla och ironisera över dåliga politiker, demagoger och diktatorer eller andra maktinstitutioner som utövade negativ påverkan på människor, på samma sätt som Voltaire utmanade makten i sina satiriska verk.
Vi lever kanske i ett trivialiserat samhälle där en skådespel i första hand ska vara underhållande och bildkonsten ska vara mest estetisk, men jag trodde att konsten innerst inne vilade på samma grunder idag som när den skapades?
Til Lars Vilks
”Detta för oss osökt in på debattbegreppet. Vad är en debatt? Jag antar att grundtanken är att få en fråga belyst från olika håll och därmed göra problematiken i den tillgänglig. Men den debatt som försiggår här och som fortfarande sjuder i samhället har några speciella förutsättningar. Ämnet, låt mig försiktigtvis benämna det satiriska rondellhundar med möjlig profet, är känsligt eftersom varje form av kritisk attityd för med sig att de deltagare som förordar att endast ringa kritik är tänkbar är synnerligen reaktiva. Det går nämligen att omedelbart dra upp det röda kortet på vilket det står Främlingsfientlig/Islamofob.
Debattörer som vill bibehålla sin prestige får alltså akta sig noga för att inte trampa över den snävt dragna gränslinjen.”
_
Jeg ved ikke om, jeg har forstået din tekst korrekt, da jeg kun læser svensk til husbehov. Derfor skrives følgende med forbehold for eventuelle sproglige misforståelser:
Med dit ny debattiltag om en ”kvalificeret” debat, placerer du dig nøjagtigt samme sted, som dine egne kritikere. Dine kritikere afviser dit rondellhundar-projekt, fordi de ikke mener, at dit projekt – imodsætning til for eksempel Salman Rushdies – er tilstrækkeligt ”kvalificeret”. Nu bevæger du dig – så vidt jeg kan se – ned ad samme slagne vej og ønsker en ”kvalificeret” debat.
Jeg forstår dine bevæggrunde – du ønsker ikke, at din side bliver et alternativt debatforum for Sverigedemokraterna og ligesindede – men dit projekt er nu engang transcenderet fra kunstverdenen og ud i virkeligeheden og har fået et stort publikum (som skoser Fia Backstrom for ikke at have). Men nu viser det sig, at du efter nogen betænkningstid ikke rigtig er tilfreds med dele af det publikum, du har fået. Men når du accepterer ekstremer som Fred Torssander og Amatullah som deltagere i dit kunstprojekt, bør døren naturligvis også være åben for langt mindre rabiate aktører som Sverigedemokraterna og deslige.
Jeg har beundret dit projekt for sin åbenhed. Det var både modigt og inspirerende. Nu lukkes projektet om de ”kvalificerede” bidrag. Det er en trist udvikling, da den ”kvalificerede” tilgang til et emne i nogle tilfælde kan være en direkte hæmsko for en væsentlig og udfoldet debat, og du har netop selv rejst den vigtigste debat i Sverige i årtier ved at være ganske ”ukvalificeret” i dine kritikeres øjne.
De ny ”kvalificerede” regler for debatten kunne desværre være skrevet af Carl Michael von Hausswolff. Carl Michael von Hausswolffs arbejde beskrives ofte som en undersøgelse af rum, arkitektur og territorier, hvor han stiller spørgsmål ved de sociale konventioner for vor opfattelse af den omgivende virkelighed og fysiske verden.
Men imodsætning til dig arbejder Carl Michael von Hausswolff altid ”kvalificeret”, og derfor har hans arbejde da heller ingen som helst betydning udenfor kunstens verden. Dit arbejde har netop stor betydning, fordi du – i forhold til normerne i kunstverdenen (og det svenske samfund) – har haft modet til at arbejde ”ukvalificeret”.
Jeg håber derfor, at der også fremover bliver plads til alle typer af debatindlæg – både de ”kvalificerede” og de ”ukvalificerede” – det har hidtil været en særlig styrke og et meget interessant aspekt ved dit projekt.
Till att börja med frågan om ”politiskt korrekt”.
PK i Sverige utan tvekan en väl utvecklad dubbelmoral. Att ”vara mot” all diskriminering av muhammedaner, men samtidigt inte uttrycka någon obekväm grad av opposition mot Sveriges hjälptrupper i kriget mot ”Talibanerna”.
För att undgå sådan konkret kritik av ett konsprojekt som faktiskt bidrar till krigspropagandan genom att smäda fiendens – muslimernas – gud, krävs att Lars Vilks enbart ställer upp i debatter som anordnas politiskt korrekt. Vid vilka han kan komma undan genom hänvisning till yttrandefriheten och avfärda kritikerna som inriktade på att dela ut tämligen harmlösa etiketter.
Eller genom att hävda konstens universella rättigheter. Rättigheter som borgerligheten och dess stasapparat dock givetvis bara beviljar sådan konst som kan rymmas inom det borgerliga programmet.
Att framställa verk med innebörden ”alla folk har rätt till frihet och nationellt oberoende” eller ”den kan aldrig vara fri som deltar i förtrycket av andra” eller mera konkret ”Sverige ut ur Afghanistan” är definitionsmässigt inte att betrakta som konst.
Däremot givetvis att höja den hand som föder en – i Lars Vilks fall den västliga kulturen – till skyarna.
Slutligen.
Signaturen Politiskt korrekt verkar ha fått uppfattningen att undertecknad på något sätt skulle vara ”okvalificerad” jämfört med Vilks och hans arbetskamrater i debattsvängen. Och mitt yrke var ju inte att övertyga sponsorer, museer, statliga allmoseutdelare osv. om att mitt namn på dukarna – eller på podiet – skulle dra folk. Utan mycket mera konkret. Att skapa scenografi. Ofta hela vägen från ax till kaka.
Yttrandefrihet, Demokrati & Respekt… Ja, i mellanmjölkens land har ”Politiskt korrekt” letat sig in och välkomnats i dom finaste salongerna. ”Salongfäig” är förresten inget okänt begrepp. Men frågan är om PK (”PC”) och respekt parat med lite självdiciplin ens går att förena med åsikts- och yttrandefrihet. Ska man behöva tänka på vad man säger så är yttrandefriheten död.
För de snevaggade, felnavlade, vönsterhandsonansiter som förfasar sig så finns det faktiskt lagar som reglerar förtal, förargelseväckande beteende och hets mot folkgrupp. Det är med andra ord lugna puckar. Ingen ko på isen (så länge rumpan är på land). Så länge vi kan säga att: ”Göran Persson är en pompös buffel”, att ”religiösa fanatiker är borderliners” och att ”Sverige är en liten sketen ankdam” – utan att åka i fängelse, så ska vi vara förbannat tacksamma.
I andra länder är det ingen självklarhet (och det verkar finnas oändligt många som är så urbota korkade att han eller hon tror det). I Rumänien räckte det att stava fel till Chaoshesco så dog man en plötslig död… Försöka inbilla sig att vara en ifrågasättande konstnär? (Plats för skratt) Nackskott. Ja, exemplen är förstås oändliga – vi behöver inte ens gå till arabvärlden… Utan vår yttrandefrihet har vi ingenting. Ingenting… oavsett vad nån annan förslöker inbilla er. Kom ihåg det, för nu har jag sagt det.
jag menade förstås ”vänsterhandsonanister” och inget annat.
”10 kontroversielle film om religion
PÅ HJEMMMESIDEN beliefnet.com kan du læse om de 10 mest kontroversielle film om religion
Du kan også stemme om, hvilken af de 10 hjemmesider, du mener, er den mest kontroversielle, der nogensinde er lavet.
I øjeblikket fører ”The Last Temptation of Christ” afstemningen.
Hele 41 procent af hjemmesidens brugere mener, at Martin Scorseses film fra 1988 om Jesu fristelser er den mest kontroversielle.”
Minister of Art & Jump
”För de snevaggade, felnavlade, vönsterhandsonansiter som förfasar sig så finns det faktiskt lagar som reglerar förtal, förargelseväckande beteende och hets mot folkgrupp. Det är med andra ord lugna puckar. Ingen ko på isen (så länge rumpan är på land). Så länge vi kan säga att: “Göran Persson är en pompös buffel”, att “religiösa fanatiker är borderliners” och att “Sverige är en liten sketen ankdam” – utan att åka i fängelse, så ska vi vara förbannat tacksamma.”
–
I Sverige kan du sige “Göran Persson är en pompös buffel”, “religiösa fanatiker är borderliners” och “Sverige är en liten sketen ankdam”.
Men problemet er, at du om nogle år måske ikke længere kan sige “Muhammed är en pompös buffel/(rondellhund!)”, “islamiska fanatiker är borderliners” och “Mellemøsten är en liten sketen ankdam” i Sverige (og i andre vestlige demokratier).
Når det kræves, at debatten skal være ”kvalificeret”, nærmer vi os gradvist – men sikkert – en tilstand, hvor man ikke længere kan gøre brug af ytringsfriheden, hvis forskellige instanser (officielle og ikke mindst selvbestaltede) finder, at din brug af ytringsfriheden er ”ukvalificeret”.
Resultatet bliver i realiteten, at ytringsfriheden, som vi kender og værdsætter den, bliver sat ud af spil og afløst af ”kvalificerede” meninger.
Et eksempel, der bør mane til besindighed, hvad denne udvikling angår, er de tidligere kommunistiske øststater. Her var der (i teorien) fuld ytringsfrihed. Men gjorde man brug af sin ”ytringsfrihed” på en ”ukvalificeret” måde, blev man ganske ofte smidt i fængsel for eksempel med den begrundelse, at man med sine udtalelser havde fornærmet folket(?) eller skabt unødig (”ukvalificeret”?) splid.
”Hundehoved
Hunden er det dyr, som længst har været knyttet til mennesket. Det har tjent os trofast i tusinder af år, så det er ikke venligt at drage hunden ind i utallige, sammenlignende udtryk, som rummer ringeagt eller medlidenhed
Johannes Nørregaard Frandsen
Man kan leve som en hund, blive pryglet som en hund, krybe som en hund, være skabet som en hund, skamme sig som en hund, have manérer som en hund, være hundesulten, fryse som en hund, være syg som en hund, og være fræk som en slagterhund, og det handler om, at hunden snyder sin herre og går på rov i butikken. Der er også nogle, der siges at leve som hund og kat, og så er det med kløer og hjørnetænder fremme.
Man kan både blive våd som en hund og optræde som en våd hund, hvilket betyder ynkeligt, slukøret eller skamfuld optræden. Der er en bemærkning som: Når man slår iblandt en flok hunde, så hyler den, man rammer, hvilket betyder, at når nogen føler sig truffet af en bemærkning, så protesterer de.
En interessant vending er at gå i hundene, som betyder at gå rabundus eller til grunde. Udtrykket er ifølge Ordbog over det Danske Sprog omskrivning af at blive ædt af hunde og har sandsynligvis udgangspunkt i angsten for at dø ude på en fjern mark, så hundene æder en. Der er også et udtryk som: Her ligger hunden begravet. Det var tidligere en ræv, der havde æren af at indgå, men er altså nu blevet en vovse. Udtrykket, som betyder, at noget usikkert finder en forklaring, synes at have sin oprindelse i forestillingen om et dyr, der ligger på lur efter sit bytte, og som altså i den forstand ligger begravet eller gemt, indtil det pludselig farer op.
For nu ikke hverken at få revet skind, som både hunde og katte kan få, skulle krybe som en hund eller blive hundset med, så indrømmer jeg, det var en genlæsning af Morten Ramslands fabulerende roman ”Hundehoved” fra 2005, der satte mig på sporet som en hund efter mere. Udtrykket hundehoved finder man også i Bibelen, i Anden Samuelsbog: ”Da optændtes Abners vrede … og han sagde: er jeg et hundehoved, som holder med Juda?” Hundehovedet er altså én, man ikke kan stole på, og det tør også siges, at Morten Ramslands roman er tillagt en rablende, herlig fortæller, der ikke nødvendigvis er til at stole på.
Når hunden således har fået denne ære af at indgå i masser af udtryk, så er det formentlig netop, fordi den så længe har hørt til os, og som det hedder i et gammelt udtryk, så er der flere brogede hunde end præstens, hvilket betyder, at sagerne ikke er så enkle endda. Nå ja, fynboerne plejer at sige brogede køer i stedet for hunde, men sådan er det med de fynboer, sproget er deres eget! Bedst blandt de mange ældre formuleringer er næsten det at binde en hund ved en pølse, der betyder, at man har fundet en ret uheldig vogter. Nu må jeg med våde hundeøjne slutte før hundevagten og bede om, at læserne ikke kun skuer hunden på hårene.”
http://uppsala.expressen.se/nyheter/1.932735/fred-ville-skada-vilks-verbalt
Det dröjer inte länge efter att Vilks uppdaterat sin hemsida så kommer Fred Torssander (Knivmannen) med sina kommentarer på diskussionssektionerna. Jag brukade bli smått irriterad på hans konspirationsteorier och osammanhängande kommentarer men efter hans snedtramp med rättvisan inser jag att man måste ta människan med en god portion humor.
Han gör sitt bästa att framstå som en seriös och välspråkig debattör men om man har i åtanke att han är ointelligent nog att ta med kniv till en debatt där någon mordhotad som Vilks närvarar sätter man denna lustiga figur i perspektiv. Det går inte längre att ta Torssander seriöst, hit med inte längre gick det.
Torssander borde lägga ner politik och konstdiskussioner och ägna sig åt standupkomik istället, han skulle dra många skrattsalvor från publikem med sin förvirrade världsbild. ”Knivmannen” skulle vara ett utmärkt artistnamn, han skulle bli folkkär omedelbart.
http://www.tusenpennor.se/Fred_Torssander/BilderFT/presen3.jpg
Minister of Art & Jump anser att yttrandefriheten är allt. ”Utan vår yttrandefrihet har vi ingenting”. Nu är det dock så att volymen – spridningen – av en enskild medborgares yttranden inte på något vis är jämlikt fördelad. Ens i denna den bästa demokrati som finns att köpa för pengar.
Och när signaturen ”Politiskt korrekt” får tag i frågan blir det ännu värre. Då är det om några år så att man inte får kritisera muslimer i västvärden.
Detta skulle behöva redas ut. Anser signaturen att ekonomiska intressen från arabvärlden/den muslimska världen håller på att köpa upp västliga media och på andra sätt bedriva censur genom ägandet? Är det inte så att USA/Storbritannien har börjat ta med vapen de det inte anser sig ha råd att betala för?
Vore det inte bättre att vi svenskar uppträdde som hederligt folk och betalade för oss, även om det kanske innebar att Lars Vilks konstverk inte fick lika omfattande spridning i dagspressen? Det konstnärliga värdet beror väl inte på spridningen genom skandalpressen?
Eller anser signaturen att arabstaterna/muslimerna håller på att ockupera väst? Är det inte tvärt om så att USA/Storbritannien jagar muslimer (Talibaner) som de vore djur och ockuperar arabstater? Vore det inte vettigare med tanke på vårt eget nationella oberoende att vi stödde de som kämpar för hem och härd?
Vore kul om Daniel hade något eget att tillföra debatten.
Til Daniel
Tror du, at Fred Torssander ligefrem kan blive Sveriges svar på irakernes Komiske Ali?
siad.dk:
“Stop islamiseringen af Europa (SIOE) afholder en demonstration i Marseille, lørdag d. 8. december 2007.
Ikke flere moskéer i Europa før der er bygget kirker, hindu- og buddhist templer og synagoger i Mekka.
D. 8. dec. er den lørdag der ligger tættest på helligdagen Saint Nicolaus Day, som bliver fejret over hele Sydfrankrig.
Ligesom i andre europæiske byer er der planlagt at bygge en Moské i Marseille, hvilket SIOE ser som bare et eksempel på mange af de taktikker der bliver brugt til islamiseringen af Europa.
Det er velkendt, at mange islamiske projekter er støttet af Saudi Arabien, som forbyder enhver anden religion indenfor sine grænser.
Mens moskéer bliver bygget i EU landene, bliver andre religioners hellige steder ødelagt i Tyrkiet, som søger om medlemskab af EU.
SIOE er modstander af at Tyrkiet og andre islamiske lande bliver medlem af EU, selvom landene ligger indenfor det europæiske kontinent.
Den europæiske union proklamerer at være en bastion for fred og tolerance, og fastholder at disse principper skal spredes udover EUs grænser.
Istedet ser vi en voksende islamisme i vores måder at leve på, uden det modsatte er tilfældet i de islamiske lande, som stadig vokser hen imod de islamiske filosofier vi ser i Saudi Arabien og Iran.
Ikke-islamiske kulturgenstande bliver jævnligt ødelagt eller hærget i islamiske lande.
Brobygning betyder ikke kun at tillade islamiske lande at financiere, ofte kæmpe moskébyggerier, over hele Europa.
Brobygning betyder også, at islamiske lande billiger Hindu- og Buddhist templer, synagoger, kirker og andre ikke-islamiske hellige steder indenfor deres egne grænser.
De europæiske politikere burde kræve dette istedet for uhæmmet at understøtte teokratiske despoter.
SIOEs Marseille demonstration er en fredelig protest imod den planlagte stormoské’s opførelse i byen.”
Meningen med mitt inlägg ovan är att påpeka att det är svårt att ta Torssander seriöst, detta har sagts av andra förr och därmed kan jag helt riktigt inte påstå att min kommentar är min ”egen”. Men det har jag heller aldrig påstått då det mesta som sägs här redan repeterats otaliga gånger.
Därför hakar jag upp mig lite på ditt val av ord när du säger ”eget” men skillnaden mellan mig och knivmannen är att jag inte försöker framstå som seriös eller ens ge mig in på allvar i debatten du nämner.
Jag trivs här i gränslandet.
Torssander är ju en färgklick i konstprojektet. Att exempelvis kalla ”muhammedanerna” vid det namnet är inte rätt strategi när man önskar få dem som allierade i sitt privata krig mot Bush & Co.
Fredrikzon
”Vore kul om Daniel hade något eget att tillföra debatten.”
_
En debat kan netop drives fremad ved ørkesløse gentagelser og repetitioner.
Var det måske ikke Warhol, der sagde: ”Thirty Are Better Than One”.
Og derefter silketrykte Mona Lisa 30 gange på det samme lærred.
Det er på tilsvarende vis med Daniel. Han bidrager ved at gentage synspunkter og ad den vej drive debatten frem mod et klimax, hvor man enten står af eller kommer i dybden.
Christer Eriksson,
Om du sätter in ”den moderna” framför det citerade ”konstens inriktning” på första raden faller bitarna på plats.
mellis
”Torssander är ju en färgklick i konstprojektet. Att exempelvis kalla “muhammedanerna” vid det namnet är inte rätt strategi när man önskar få dem som allierade i sitt privata krig mot Bush & Co.”
_
Nej, det er om noget politisk ukorrekt af Fred Torssander at omtale muslimer som “muhammedanerna”, da ”muhammedaner” er en gammel europæisk betegnelse, der henviser til, at muslimer efter europæernes opfattelse tilbeder Muhammed.
Fred Torssander kunne faktisk redde sig sin egen fatwa ved at gøre brug af betegnelsen “muhammedanerna”, og så kommer Fred Torssander lige pludselig på samme side som Vilks.
Jeg ser det for mig (på forsiden af Expressen (endnu på svensk)):
”Krænkede muslimer kræver undskyldning af Fred Torssander”
”- Den kendte svenske islamofob Fred Torssander beskylder os for at tilbede Muhammed, siger to krænkede muslimer til Expressens reporter efter ”ukvalificeret” debat på Vilks’ hjemmeside”
Tack Mellis.
Min frågeställning var:”jag trodde att konsten innerst inne vilade på samma grunder idag som när den skapades?”
Jag var helt enkelt intresserad av att höra Lars synpunkter på om konsten har ett annat syfte i modern tid!
uppsallah,
Ja den jämförelsen fungerar ganska bra! Dock så är han en färgklick i projektet som någon nämnde ovan.
Men jag refererar ogärna till hela denna historia som ett konstprojekt då jag är alldeles för konservativ angående vad som skall kallas konst och inte. I mina ögon är en tavla eller en staty konst, inte en debatt som rasar i media. Men jag antar att det mesta kan klassas som konst då det är tillverkat av en konstnär.
Dock så anser jag att debatten som startats till följd av detta är väldigt nyttig och intressant och jag följer den noga trots att jag inte planerat att delta särskilt aktivt i den.
Lars Vilks – human after all
google resultater
”vilks bless you”: 0 hits
”god bless you”: 2.390.000 hits
”allah bless you”: 197.000 hits
Att föra en ”politiskt korrekt” debatt är helt enkelt omöjligt.
det som var ”korrekt” igår, är helt fel idag.
det som är ”korrekt” idag är helt fel i morgon. VEM vet vad som är ”politiskt korrekt” i morgon ?
Göran Johanssons utspel igår om människosmugglare, skapade stora rubriker och förvirrad
partipolitisk debatt i går. = Fullständigt ”Poliiskt okorrekta” åsikter I DAG
2009 när Migtrationsmininsterns utredning skall precenteras, så kommer samma åsikter att
vara Fullständigt ”poliskt korrekta” åsikter. Troligen den ENDA tänkbara lösningen då,
eller vad tror ni ?
Göran Johansson skaffade sig ingen sympati hos Mona S, men blev säkert populär hos SDare ?
stefan peterson
”Att föra en “politiskt korrekt” debatt är helt enkelt omöjligt.
det som var “korrekt” igår, är helt fel idag.
det som är “korrekt” idag är helt fel i morgon. VEM vet vad som är “politiskt korrekt” i morgon ?”
_
Det er rigtigt, at man kun kan gisne om, hvorvidt en tegning af en profet som rondellhund vil give fængsel i Sverige indenfor den nærmeste fremtid.
Men det forekommer sandsynligt med den udvikling, Sverige er inde i.
Og at tingene ændrer sig over tid, det ved vi.
Indtil for nylig blev Muhammed i en europæisk (kristen) kontekst altid omtalt som ”den falske profet” (til teologi: 2.000 hits (”the false prophet”: 282.000 hits)).
I dag omtales Muhammed – stadig i en europæisk (delvist kristen) kontekst – som profeten Muhammed (159.000 hits), selvom Muhammed ikke er de kristnes profet. Muhammed er muslimernes profet (1.050 hits).
For kristne er Muhammed slet og ret religionsstifteren Muhammed (140 hits).
_
Koranen blev før i tiden på tilsvarende vis omtalt som ”den tyrkiske bibel” (0 hits!).
”Den arabiske koran”: 92 hits
”Ikke-muslimer og den arabiske koran
19. okt 2004 CARSTEN NIEBUHR-SAGEN: Personer, der benægter islam, må ikke røre ved den arabiske version af koranen, skriver imam Ahmed Akkari
Spørgsmål:
Er der begrænsninger i studiet af islam for ikke-muslimers vedkommende? Udvides begreberne halal og haram (tilladt og forbudt, red.) til ikke-muslimers studie af islam på originalsproget arabisk, så kan ikke-muslimer jo ikke gå til ’kilden’ for at finde sandhed. Er der i Koranen og Profetens tradition belæg for at ikke-muslimer ikke må studere islam på arabisk?
Thomas
Svar:
Lad os først ikke forhaste os omkring sagen med den universitetslærer, som blev overfaldet, for det har vist sig, at der har ligget andet bag, men aviserne har ikke helt bragt det frem.
Men uanset hvad så er alle mennesker på jorden inviteret til at søge viden om islam, for islam er en universel tro, og Mohammads budskab (fred være med ham) er for hele menneskeheden, som Quranen stadfæster flere steder.
Der er dog en restriktion for benægtere, idet de normalt ikke må røre ved den oprindelige arabiske version af Quranen. Det skyldes, at den kun må berøres at mennesker, der er i en rituel renhedstilstand.
Udover dette må alle gerne læse oversættelser af den, kigge i Quranen uden at røre, søge viden på arabisk m.m. Islams formål er, at mennesker kan finde sandheden, og det er også nemt nok for dem, som søger lidt.
Der er ingen tekster overhovedet, som forbyder ikke-muslimer at søge viden på arabisk, og faktisk kritiserer muslimer, at biblen ikke kunne læses af mange i Europa i middelalderen, og at kirkens folk havde en slags monopol på den.
Dette forhold eksisterer slet ikke i islam. Et tegn på dette er jo alle de folkeslag, som er ikke-arabiske, men som alligevel kan recitere, forstå og diskutere ud fra Quranens ord. Mange kendte og berømte lærde fra muslimernes historie og nutid er ikke arabere.
Tilbage til Carsten Niebuhr Instituttet og hændelsen: Hvis nogle muslimer har slået denne mand, fordi han har holdt Quranen (og jeg tror ikke det var årsagen), så er det en forbudt handling, som de har gjort, for man har ikke tilladelse til at slå andre, fordi de har begået en fejl – heller ikke hvis manden har været klar over det.
Men desværre så nedbryder sådanne hændelser meget mere, end hvad de resterende muslimer måtte udvise af deres oprigtige manerer.
Ahmed Akkari”
Politiskt korrekta bilder av profeten Muhammed
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=630791
Kränkande för alla Muslimer i Sverige ?
Christer Eriksson (mfl), jag vet att du egentligen vill ha ett svar från Vilks ang konstens syfte, men tar mig friheten att göra ett debattinlägg ang frågan.
Det finns en illussion, eller en vision om man är på det humöret, om att samtidskonsten kan existera utan nyttofunktion (syfte). Jag tolkar denna önskan som en allmän strävan mot den totala friheten. Utan pålagda krav om att göra direkt nytta, kan konsten nöja sig med att ställa frågor. Detta är nog inget dumt ideal, särskilt inte som motvikt till den krassa miljö som existensen på jorden alltid erbjudit människan.
Att man trots det nog måste se det som en utopi (värd att sträva efter) beror på att det är omöjligt för konstnären (och alla andra dödliga) att ställa sig utanför den pockande och krävande verkligheten. Vidare är konstnärer inte mer än människor som i varierande grad har samma behov som alla andra att ha ett någorlunda klart definierat mål för att orka fortsätta. Målet kan vara att klippa gräsmattan eller att kritisera fascismen.
Kultursystemet har därför uppfunnit ett värderingssystem som kan hjälpa konstnären att välja vilka målsättningar som är mest lämpliga att jobba för, när man känner att man måste ha ett mera handfast mål än att ställa frågor. Detta system är det man kallar det politiskt korrekta.
Med hjälp av detta system kan man rikta in sig mot en fråga som är godkänd (tex att bekämpa USA-imperialismen eller den västerländska kulturimperialismen), och sedan jobba med den och känna sig nyttig, samtidigt som man undviker att nyttighetskänslorna (som man så väl behöver) beror på fel saker (tex att man vill tjäna pengar eller bekämpa islamism). Medveten om att man riktat in skutan mot ett godkänt syfte, kan man efter ett tag låta det krassa nyttotänkandet stå tillbaka för det mera upphöjda och behagliga tillståndet där man kan intala sig att man endast jobbar med att ställa frågor, utan underliggande syfte.
På så sätt kan man både äta upp kakan och ha den kvar.
”Politisk korrekt” har tydligen missförstått mig i mitt senaste inlägg. Jag har inte krävt någon särskild form för debatt. Min utläggning avser att beskriva debattläget i ämnet och hur det fungerar. Självklart föredrar jag en kvalificerad debatt om jag får välja. Generellt sätt tycker jag att den diskussion som pågår här är både saklig och intressant. Det finns några som idkar sluggerstil och ibland får vi ta del av invektiv och affekterade slagord.
Ser man på debatten i ett större perspektiv lär väl ingen kunna klaga. De klagande medverkar själva i den. Påståenden om att mitt konstprojekt inte är tillräckligt seriöst behöver man inte fästa alltför stor vikt vid. Kontroversiella konstprojekt brukar bemötas på det sättet.
Gote
Tack för ditt, som vanligt, underbyggda och reflekterande inlägg.
Fast även om konsten idag endast ska ställa frågor, vilket inte är ett nyttosyfte, så är det de facto fortfarande ett syfte. Jag undrar bara varför syftet med konsten ändrar sig över tid. T.ex. filosofin har ju på flera områden fått ge vika för naturvetenskapen, som har gett mer precisa och adekvata svar på tillvaron, och den har framför allt fått inskränka sig till begreppsbildning och begreppsanalys.
Inser att mitt förra inlägg gav ett om möjligt än mer deprimerande intryck ang samtidskonstens möjligheter att bryta sig ur systemets destruktiva bojor än jag i själva verket har. Det jag beskrev var min uppfattning om vilka villkor som styr konstutövandet i 99% av fallen (då det gäller samtidskonst). De 1% som finns kvar kan man inte räkna bort hur som helst!
Om man skall ge sig på den omöjliga uppgifter att definiera vad konst är (en fråga så omöjlig att konstvärlden numera helt enkelt antingen rationaliserar bort den, eller väljer den pragmatiska institutionsteorin som svar) så är det nog rimligt att se konsten som metod och förhållningssätt snarare än något som verkar för ett visst syfte.
Fast det där sista kommer jag kanske att få äta upp.
Daniel väljer att bekräfta den mest idiotiska synen på konstnärer som småborgare tar till för att dölja sin brist på bildning och modet att säga när de ser att kejsaren är naken. ”Men jag antar att det mesta kan klassas som konst då det är tillverkat av en konstnär.”
Tror du också att allt som en skomakare klämmer fram, både på toaletten och i polisrapporterna är att betrakta som skor?
Gote väljer att inte heller förankra sin världsuppfattning i några realiteter – som till exempel irakiernas rätt att försvara hem och härd, eller som det stod i de gamla telefonkatalogerna ”Varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt” och att detta som var byggt på folkrätten även gäller för Iraks folk.
I stället resonerar han om konstnärens subjektiva upplevelse av känslomässig bekräftelse. Eller behovet av att kunna försörja sig (tjäna penagar).
Sådan filosofisk subjektivism eller opportunism duger givetvis åt borgarklassens lojala skandal- och/eller dekorationskonstnärer, men knappast åt den som vill åstadkomma något som historiskt sett kan komma att betraktas som stor konst.
Både daniels och Gotes program handlar om att placera konstnären i ett isolerat borgerskapets elfenbenstorn, med denna nattståndna klass allt diskretare charm som enda motiv, i stället för att låta konsten bli en del i skapandet av framtidens kultur och historia.
Adekvata… tja. 🙂
Tack och lov så förändras även en del av de ständigt. Naturvetenskapliga förklaringar, alltså.
siad.dk:
”Politi-tilladelsen til demonstrationen i Marseille er i hus!
SIOE har nu fået polititilladelsen til demonstrationen i Marseille d. 8 dec.
Adressen er 2 rue Henri Barbusse á Marseille (1er)
Tidspunkt: Kl. 13.00
Bliv en del af historien!
Deltag i Marseille demonstrationen imod opførslen af Europas største moské.
Forrige tirsdag gav Marseille’s borgmester John Claude Gaudin et sæt symbolske nøgler til Sheik Nordine som repræsenterer muslimerne i Marseille. ”Dette er et historisk øjeblik, nu har muslimerne gået i uvished i mere end et århundrede. Nu har vi endelig fået tilladelse til vores moské. Nu skal vi bare samle 8 millioner Euros til at bygge den mere end 2.400 m2 store moské hvor bederummet vil være i stand til at rumme 2000 bedende personer. Det er hvad Marseilles 200.000 muslimer har ventet på.” udtalte Sheik Nordine.
SIOE er imod opførslen af moskéer på europæisk grund indtil foregangslandene for Shia og Sunni går med til at opføre buddhist templer, hindu templer, jødiske synagoger og kristne kirker i hhv. Mekka og Teheran.”
Torssander,
I ditt svar valde du ut en mening och tog den ur sitt sammanhang, ifrågasatte jag inte konstvärdet i detta projekt genom mitt inlägg? Vad jag däremot inte ifrågasätter är den nyttiga debatten som uppstått, den diskussion om yttrandefrihet vi så behöver här i Sverige.
Men nu är det även så att man måste göra skillnad på en skomakares konkreta arbete jämfört med en konstnärs (ofta) abstrakta. En sko är ju endast en sko medans vad som är konst kan avgöras i betraktarens ögon.
Du försätter dig dessutom i en knivig situation om du försöker påstå att det skulle finnas en koppling mellan politisk färg och konst, jag behöver inte ens svara på sådant trams.