Exegetiken lever än och levererar på sitt sätt tänkvärd underhållning. I Uppsala Nya Tidning pågår en exegetisk duell mellan Bengt Olof Dike (in the blue corner) och en som inte hyser översvallande känslor för herr Vilks, Mohamed Omar, svensk nationalskald, självutnämnd, (in the green corner).
Det är en regelrätt batalj mellan kristendom och islam, mellan NT och Koranen. Kategorin är Våld och de båda kombattanterna skall visa vilken skrift som är fredligast. Dike har utnyttjat sitt givna övertag, Koranen är genuint svavelosande, för att tränga in Omar i ringhörnet. Men Omar glider föredömligt undan genom att inte försöka med rallarsvingen GT; istället kontraboxar han med Matteus 10:34 (ej frid men svärd). Jag kan bara önska pugilisterna lycka till. Det dansar ännu många änglar på udden av ett svärd.
Mohamed Omar är en välmeriterad poet och en bildad herre. I min smak är han emellertid lite för religiös och dessutom utpräglat lättkränkt. Den 21 augusti 2007 präntade han paa Swensko, efter att ha blickat djupare i rondellen, de berömda orden på sin blogg:
”Tidigare skrev jag en debattartikel i Expressen där jag sade mig vara ”smått kränkt”. Då hade jag bara sett Vilks infama ’rondellhund’. Nu har jag via en journalistkollega fått titta närmare på en del andra av hans vidriga streckgubbar och blivit nödgad att revidera mitt uttalande. Jag är inte längre ”smått kränkt”. Jag är djupt äcklad och idignerad [sic].”
Läs dem med eftertanke, Omar har rensat ut Vilks från sin blog. Inget att bråka om, har man sin religiösa övertygelse kan man inte vimsa runt i kompromisser. Ty Omar hyser åsikten:
”Profeten Muhammed är skapelsens krona, skillnaden mellan honom och övriga människor är liksom skillnaden mellan en juvel och vantliga stenar. /…/ Så hög är profetens ställning hos Allah att det enligt vissa traditioner är för hans skull allena som världsalltet kommit till.” (text till boken Ivan Aguéli, Atlantis/Prins Eugens Waldermarsudde, 2006)
Jag förstår utmärkt att en sådan inte i allas ögon gör sig som rondellhund.
I lördagens Berlingske Tidende fick man sig till livs en av Jan Guillous saftigaste intervjuer (min översättning):
”I samma tidning som denna intervju finns en artikel av Pia Kjærsgaard där hon skriver ’Idag är konstens största dogm ångesten för islam’. Är det sant?
’Nej. Konsten i Europa har nog så riktigt ett stort problem, men det handlar om hur man skall yttra sig kvalificerat i ett samhälle där konst är en vara. Där kommersiell framgång avgör vilka yttringar som kommer fram. Efter karikatyrteckningarna har vi tvärtom fått dogmen om att yttrandefriheten bara kan testas genom att utmana islam. Det sägs att en modig konstnär är en som kan säga något kontroversiellt om muslimer eller islam. Det är inte bara enfaldigt. Det är också rent hyckleri.’
Men vi har ju inga problem med att förlöjliga eller göra grovkornig satir om Jesus och kristendomens Gud. Det är närmast bara en smula tröttkört när någon gör det.
’Om vi säger att avsikten är att provocera, så kan vi låtsas att det utannonseras en satirtävling i Jyllands-Posten. Motivet skall vara: Jesus Kristus våldtas framifrån av George Bush och bakifrån av Anders Fogh Rasmussen.
Den som tecknar den bästa och roligaste versionen av detta motiv, vinner tävlingen. Därefter blir den danska kyrkan vansinnig. Det skulle vara att testa yttrandefriheten i Danmark, i motsats till att testa en av de svagaste grupperna.’
Vad som särskilt imponerar på mig är den homoerotiska fantasi med starka vänstersvängar som Guillou hänger sig åt. Arnskrivaren är ofta en smart debattör, men här har tydligen känslorna tagit överhand. Nästa gång drar han nog Förintelsekortet vilket Mohamed Omar inte kunde hålla sig för att göra i den försvunna artikeln:
”De s k ”liberaler” som nu under hysteriska hurrarop insisterar på att ställa ut och publicera de anti-muslimska nidbilderna var knäpptysta när en iransk tidning i februari 2006 anordnade en tävling för att häckla Förintelsens offer. Var var hurraropen då?”
I vänsterns tecken: Jan Guillou sexfantasi
De nationer som för närvarande är mest påtagligt förtryckta av USA är som kanske bekant Irak och Afghanistan, vilka står under USA/Brittisk ockupation.
Propaganda riktad mot islam/araber här i Sverige bidrar till etableringen av det ras- och religionshat, riktat mot de tilltänkta koloniernas ras/religion som är en förutsättning för att få manskap och politisk legitimitet för kolonialkrig och koloniseringar. Vilket torde vara den viktigaste anledningen till att din ”Profeten Muhammed som rondellhund” spridits i massupplaga. Speciellt här i Uppsala där det finns åtskilliga flyktingar och andra invandrare med släkt och vänner kvar i de ockuperade länderna, och där det dessutom finns kristna fundamentalister att tillgå i form av Livets Ord, bidrog spridningen självklart till ökade spänningar.
Dock torde försöket till religiöst baserad hatpolitik vilken alltså slog mot både kristna och muslimer i Uppsala åtminstone delvis ha neutraliserats genom manifestationen mot UNT som brännmärkte UNT:s återlansering av din bild för vad den var. Krigsaktivism och hetsande till av ras-/religionsförföljelser under förevändning om att det skulle förekomma hot mot yttrandefriheten.
Rondellhundsteckningen som ”krigsaktivism och hetsande till av ras-/religionsförföljelser under förevändning om att det skulle förekomma hot mot yttrandefriheten” ???? Personligen fann jag teckningen harmlös och ointressant. Det som hetsade upp mig var muslimernas reaktion. Dessa människor kan jag inte sammanleva med i mitt land. Vill helst slippa dem helt och hållet och är beredd till stora uppoffringar för den sakens skull.
Beklagligt att Bush den äldre inte hade tålamod att låta Saddam ta också Saudiarabien innan han slog till – och ”befriade” Mecka.
Mellis uttrycker tämligen tydligt hur han ser på muslimers/arabers demokratiska fri och rättigheter i Sverige. Att dessa som i Uppsala reagerade på UNT:s masspridning av Lars Vilks bild, och demonstrerade mot detta åtminstone vad gäller UNT utslag av krigsaktivism och uppvigling till ras-/religionsförföljelser genom en fredlig demonstration – kan tydligen få signaturen mellis upphetsad och att kräva utvisning/ladsförvisning av deltagarna.
Vilket framför allt visar att Lars Vilks provokation och massmedias uppföljning har gett resultat.
Fred. Man skall nog förstå att de synpunkter som du talar om fanns långt innan rondellhundarna började skälla. Skillnaden är att det i större utsträckning talas öppet om saken. Det är nog det bästa sättet att komma fram till något: För diskussionen vidare.
Komplexiteten när det handlar om islam och muslimer är svårhanterlig. Situationer som den nedan citerade blir tyvärr tämligen ointressanta för västvärlden.
”Tayeb och Yazdan är två ungdomar som har dömts till döden genom att kastas ner från ett berg. De har blivit anklagade för att ha haft sex med två studenter och några andra pojkar. Inom Islam existerar dödsstraff för män som har samlag med andra män. En utav bestraffningarna är att man kastar ner männen från ett berg!!!!!!!!
Under tre decennier har människor bestraffats genom regimens barbariska och islamiska metoder som stenings till döds, amputerings av händer och ben osv.
Denna dom ges strax efter att fem unga män fick armar och ben amputerade under januari 2008 som sraff i provinsen Balochestan och Sistan. De hade blivit anklagade för vållande av oroligheter i provinserna.
Rahele , 27 år och mor till två barn, fem och tre år, avrättades onsdagen 2:a januari 2008 i fängelset ”Evin” i Tehran. Hon giftes bort när hon var fjorton till en man som misshandlade och torterade henne. Mannen hade många förhållanden med andra kvinnor och han tog även hem kvinnor till Rahele för att ha sex med. Vid ett tillfälle sparkades den gravida Rhaleh i magen på så allvarligt sätt att hon fick missfall. Hon led psykiskt av detta trauma och mannen mördades under ett gräl som spårade ur.
Den islamiska republiken i Iran mördade förra året 220 människor. Många av dom mördades genom offentlig hängning.
Bland dem fanns homosexuella män, kvinnor som har anklagats till utomäktenskapligt förhållande och många andra som bara var offer av denna regim.
Nu väntar nio kvinnor och två män på sin bestraffning där de ska stenas till döds. År 2002 blev den islamiska regimen tvunget, efter omvärldens protester, att stoppa en avrättning genom stening. Trots detta fortsatte regimen att avrätta sina medborgare genom brutala metoder.
Den här gången har de två ungdomarna Tayeb och Yazdan dömts till den värsta och hemska dödsdomen. Omvärlden måste reagera. Regimer som den Islamiska i Iran är skam för hela mänskligheten.
Den här barbariska och islamiska regimen måste bemötas av en stor protest. Med hjälp av frihetskämpande folk och organisationer måste vi få regimen att sluta med detta.
Jag, du och alla ska stå mot de här bestraffningarna i Iran.
Sprid gärna denna information till alla.
Vi måste få EU, de europiska regeringarna och FN att kritisera Iran för dessa brott mot mänskigheten. Det kan endast ske genom att vi kämpar och sätter press på dem.
Den islamska könsapartheiden och dess offentliga avrättningsmotor måste stoppas och tas bort så att ingen människa kan falla offer igen.
Mahin Alipour
2008-01-15
Ordförande för Ex-muslimer i Skandinavian
Ordförande för KFKI (kommittén för försvaret av kvinnors rättigheter)
Ordförande för (”equal rights now” en organisation för womens rights in Iran)”
Torssander, ditt perverterade likställande mellan fredliga demonstrationer och mordhot är inte ointressant. För det visar hur snett det blir när man har en världsbild grundad på föreställningar om dominansen av den amerikanska kapitalismens koloniala drivkrafter. Har du inte fattat att resultatet av andra världskriget blev att USA demonterade de brittiska och franska kolonialväldena utan att ersätta dem med ett eget?
Synpunkterna – eller rättare sagt ett entydigt och klart fördömande av – Sharialagarna är utan tvekan berättigat. Dock blir det till rent vedervärdigt kulturimperialistiskt hyckleri, när man angriper dessa utgående från de drabbades ras och religion och dessutom systematiskt förtiger eller till och med applåderar de oerhört mycket mer omfattande övergrepp som dagligen begås av dessa folk och länder av de ”vita kristna demokratiska” ockupationsmakterna och deras lydregeringar. Det gäller – för att ta ett urgammalt bibliskt ordspråk – att också se balken i sitt eget öga.
Iranierna står idag inför ungefär motsvarande val som irakierna gjorde när USA angföll deras land. Att försvara det inhemska förtrycket eller välkomna det utländska. USA:s agerande som kolonialmakt torde göra att iranierna kommer att försvara sitt land, även i fall detta skulle komma att kräva mångdubbelt hårdare inhemsk diktatur än idag. USA:s agerande i Irak påminner mycket om hur de behandlade de ”befriade” ländernas folk efter segern i Spansk-Amerikanska kriget. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Philippine-American_War
mellis framstår nästan som komisk när han försöker hävda att USA icke är och aldrig har varit imperialistiskt. Det speciella som gällde för de flesta imperialistländer för en tid efter att superimperialisterna i Antikominternpakten besgerats, var att de blev tvugna att tillämpa neoimperialism. Penningpåsen i stället för svärdet för att kontrollera de kolonier som lyckats befria sig.
USA självt har dock icke behövt finna sig i denna begränsning särskillt ofta. Ett exempel som borde vara bekant även för annars historiskt obildade/ointresserade är Vietnam. Vilket först befriade sig från de japanska ockupanterna 1945. Sedan återrerövrade Frankrike ”sin” vietnamesiska koloni. Vietnameserna krossade den franska kolonialmakten i slaget vid Dien Bien Phu 1954. Därefter köte sig USA enmilitärjunta i södra vietnam, vilken vägrade att genomföra de allvietnamesiska val som fredsfördraget krävde. ”President Eisenhower is widely quoted to the effect that in 1954 as many as 80% of the Vietnamese people would have voted for Ho Chi Minh, as the popular hero of their liberation, in an election against Bao Dai…”. Resten av historien är känd under den något missvisande beteckningen Vietnamkriget i bestämd form singularis. Möjligen kan det förtjäna detta på grund av den enastående barbariska krigföringen från USA:s sida och de oerhörda offer det krävde i människoliv att kasta ut ockupationsmakten och krossa den inhemska quislingregimen.
Torssander, jag tycker sharialagar verkar vara väl anpassade för behoven inom ociviliserade muslimska samhällen. Men om muslimer kommer hit och försöker införa sina lagar här bör de betänka att våra blodsband är gemensamma med elitförbanden i Waffen-SS. Kyliga typer det.
mellis är fantastisk. Att det skulle finnas någon typ av blodsband mellan oss och elitförbanden Waffen-SS, eller för den delen inom dessa förband är bara en religiös övertro. Vilket i och för sig går väl ihop med fördomen att muslimska samhällen skulle vara ociviliserade och att sharialagarna skulle vara väl anpassade till behoven där. Liksom det givetvis också är en fördom att de muslimer som kommer hit skulle vilja införa sharialagarna här – när det ofta är just sådana lagar – traditionella eller införda av kolonialmakterna – som tvingat dem att fly.
Haha Torssander, vi är bägge fantastiska. Nåväl, om du och jag hamnar i ingenmansland mellan stridande amerikaner och muslimer åt vilket håll kryper vi för skydd när nattmörkret fallit?
Waffen-SS hade en muslimsk division också, Handschar, så det mellis måsste mena är Nordland och Wiking vilket bestod av frivilliga från norden.
Fred skrev:
— Det gäller – för att ta ett urgammalt bibliskt ordspråk – att också se balken i sitt eget öga.—
Fred, jag säger det igen – läs mer.
Bjälken är det som gäller i detta sammanhang. Vilket får mig att undra – förstår du det ordspråk du använder som ”argument”? Åsså ”grandet” då… vad tycker du om det egentligen?
När det gäller Vietnam – vad tycker du Fred, om Frankrikes roll i det hela?
Och ett bra ”tips” – Utvandrarna av Moberg. Och hela Gudfadern-serien av filmer. Mm, mm. Kan kanske få dig att förstå mer av verkligheten. Inte bara det ”poppis”: Usch för USA… Ja, du är ju inte ensam där – det finns en lång och intressant nutidshistoria i form av just det… ja, jag vill faktiskt kalla det för dialog i ”ämnet”. Tror ”USA” tycker det är lika intressant – dialogen med ”The old world”…
Imperialism.
Jag ”smakar” på ordet… ;-). Som jag växte ”upp med” – det var flitigt använt då jag var ung. Tycks mig som om det hör till historien – dvs facit.
Och jag undrar över din hängivenhet inför ”saken”.
Kanske skulle du inte alls få en biljett till Sudan av mig. Utan till Tyskland – till östra delen, gamla DDR istället. Där kan du prata med andra människor som hade blandat ihop funktionerna i sitt eget liv med samhällets fortgående struktur. Tror det skulle vara kul för dig. Och givande.
Sen skrev Fred:
— mellis är fantastisk. Att det skulle finnas någon typ av blodsband mellan oss och elitförbanden Waffen-SS, eller för den delen inom dessa förband är bara en religiös övertro. Vilket i och för sig går väl ihop med fördomen att muslimska samhällen skulle vara ociviliserade och att sharialagarna skulle vara väl anpassade till behoven där. Liksom det givetvis också är en fördom att de muslimer som kommer hit skulle vilja införa sharialagarna här – när det ofta är just sådana lagar – traditionella eller införda av kolonialmakterna – som tvingat dem att fly. —
Vilket får mig att undra igen – är Fred verkligen Fred?
Eller är Fred: anna, lena, etc… anders och ”vilka” var det mera? – för någon månad eller två, sedan… Oviktigt, men intressant 🙂
Cecilia verkar vara medveten om att Frankrike hade en roll i Vietnam. Som kolonialmakt före japanerna och som ockupationsmakt efter att japanerna kastats ut och Vientams självständighet utropats.
Det framgår dock icke om Cecilia är medveten om USA:s roll under den franska ockupationen efter självständighetsförklaringen eller efter att fransmännen kastats ut i sabotaget mot de allmänna valet som skulle hållas i hela Vietnam.
Dessutom är Cecilia (är hon verklig?) totalt omedveten om ockupationen av Irak. Hon hävdar ju att ordet imperialism ”Tycks mig som om det hör till historien – dvs facit.”
Eftersom Torssander ifrågasätter Cecilias historiekunskaper kan han kanske härnäst ifrågasätta dem hos Ayan Hirsi Ali?
http://www.nytimes.com/2008/01/06/books/review/Ali-t.html?_r=1&pagewanted=all&oref=slogin
”In short, while this conflict is undeniably a deadly struggle between cultures, it is individuals who will determine the outcome.”
Ska vi kanske överlåta försvaret av vår kultur till individen Torssander och hans meningsfränder? Åt vilket håll skulle vi förresten krypa?
Försvaret av ”vår kultur” har väldigt lite att göra med krigen i Irak och Afghanistan. Men USA/Storbritaniens och deras oljebolags kontroll över tillgångarna och distributionen av oljan desto mer. Oljetillgångarna har genom Kinas och Indiens ökande efterfrågan och USA:s allt sämre ekonomiska ställning blivit dyra att köpa in sig i. Och där penningpåsens makt inte räcker till finns ju svärdet. Samt korset inte att förglömma. Hetsen mot främmande folk har oerhört ofta skett i till den egna kyrkans försvar. Antingen denna varit fundamentalistisk eller sekulariserad.
Och den kapitalistiska kultursynen är ju entydig: God kultur medför maximal profit. Vilket emellanåt kräver att folk i länder med strategiskt viktiga råvarutillgångar underkastas kolonial administration och att barbariet kallas spridande av civilisation.
Torssander, hör du inte att nålen fastnat på din grammofonskiva i spåret ”krigen i Irak och Afghanistan”?
Nå, åt vilket håll kryper vi?
mellis verkar uppfatta påhittade situationer som något slags grundval för politiska ställningstaganden. Men låt oss ändå gå med på hans resonemang. I fall man plötsligt befann sig mellan de stridande parterna i Afghanistan, vilken av dessa borde man söka kontakt med?
Svaret är tämligen självklart. Afghanerna. De har ingen orsak att skjuta på en obeväpnad utlänning som dessutom inte tidigare på något sätt agerat mot dem. I värsta fall kan de komma att begära en lösensumma för att släppa en, men det innebär å andra sidan att man har ett påtagligt värde som levande.
USA/Britterna är betydligt riskablare. I fall man lyckas undvika att bli tagen för journalist och därför bli skjuten direkt (drabbas av collateral damage) är det ändå mycket möjligt att man anses vara illegal combatant och förpassas till Guantanamo eller något av de mindre kända koncentrationslägren.
Hahaha, jag skulle krypit till den amerikanska sidan. Även om soldaterna där var både färgade och muslimer.
Torssander verkar satsa på en osäker framtid innebärande krig mellan USA och Europa. Finner dock för min del ett scenario med Europa åter sönderslitet av inbördeskrig som mera sannolikt.
mellis verkar medveten om att imperialismen leder till krig – även imperialisterna emellan. Till skillnad från vad det svenska folket – liksom ofta överheten from. den förste Bernadotte och framåt – vilka står för alliansfrihet i fred för neutralitet i krig vill mellis satsa på att ansluta Sverige till allianser och på sikt därmed göra oss till medkrigförande. Kanske Sverige då kan få bli ett slagfält?
Hahaha, varifrån får Torssander sina föreställningar om mitt intresse för att ansluta Sverige till allianser? Hade jag fått bestämma skulle vi lämnat både FN och EU.
Kan iofs hålla med om att den mot Sverige riktade muslimska imperialismen kommer att leda till krig. Tror alltså inte på optimisten i länken nedan som argumenterar för att religioner kommer att dunsta bort. http://www.edge.org/q2007/q07_1.html#dennett
Varför skulle muslimerna överge något som får dem att känna sig överlägsna oss? Eller som åtminstone ger dem identitet och samhörighet med sina egna?
Islam är en av de större förtryckarna i den muslimska världen, t.o.m. deras mer eller mindre diktatoriska styren är radikalare och progressivare än Islams företrädare där. Varje modernisering och förbättring av t.ex. kvinnor och barns ställning motarbetas av Islams företrädare.
Inte konstigt att imperialistiska krafter alltid lierat sig och understött religionen i muslimska länder.