Intet är väl mera självklart än att vi sedan länge lever i den postkoloniala tiden. Det är den tid då den vite mannen i väst tvingats att erkänna sina synder. Kolonialismen är inte mycket att vara stolt över. Utplundring och mord i stor skala kunde ske genom den vite mannens delvis vetenskapligt belagda överlägsenhet. Senare förlorade det sitt värde, kolonierna avskilde sig från Europa men historiens påminnelse finns kvar. Skam och ånger.
Frantz Fanons bok ”Jordens fördömda” kom ut 1961. Fanon, som deltog i Algeriets frigörelse, kräver en våldskamp utan nåd mot Europa. I förordet till boken faller Sartre honom i talet och går faktiskt ännu hårdare åt de vita herrarna.
Allt måste bort från de forna kolonierna, inga kompromisser eller avtal, förordar Fanon. Författaren inser dock att han måste komma med något konstruktivt. Ett sådant initiativ skall komma från de intellektuella. När de nationalistiska partierna uppstått genom de stora bondeupproren vill dessa ha en grundlig analys:
”börjar att kritisera ledningens bristande ideologiska medvetenhet liksom dess okunnighet i fråga om strategi och taktik.”
När vi ser tillbaka på koloniernas frigörelse är det lätt att inse att de frihetsdrömmar som Fanon ägnade sig åt bara kunde förverkligas i dess inledande fast: att med våld kasta ut inkräktarna och upprätta den egna nationen. Sedan kom kompromisserna och avtalen. I den postkoloniala världen står vi fortfarande inför detta faktum. Europa gick inte under:
”När däremot Fanon hävdar att Europa går mot sin undergång är det inte alls något nödrop, utan en diagnos” (Sartre i förordet).
Fanons konstruktiva dröm manas fram i slutkapitlet:
”Alltså kamrater, låt oss inte erlägga någon tribut till Europa genom att skapa stater, institutioner och samhällen som är inspirerade av dess mönster. Mänskligheten väntar sig något annat av oss än en ovärdig imitation och karikatyr.”
Där har vi vad Fanon kallade för ”tredje världen”, alltså den värld som skulle kunna ersätta de två vid den tiden dominerande stormakterna.
Fick vi några alternativ? Länge spanade de intellektuella förgäves men så kunde tidens ledande guru Foucault entusiastisk berätta att det fanns något annat, den iranska revolutionen:
”Det är ett uppror av människor med tomma händer, de vill lyfta det väldiga ok som tynger var och en av oss, men i synnerhet dem själva, dessa oljefältens brukare, dessa bönder vid imperiernas gränser: världsordningens hela tyngd. Det är kanske det första stora upproret mot hela planetsystemet, den modernaste formen av revolt. Och den mest vansinniga.”
”Islam, som inte bara är en religion utan också en livsstil, en tillhörighet till en historia och en civilisation, riskerar att bli en krutdurk i form av hundratusentals människor. Sedan igår kan varje islamisk stat ha genomgått en inre revolution med utgångspunkt från sina sekelgamla traditioner.”
Men allt stod naturligtvis inte rätt till i det befriade riket. Kvinnorna i Iran fick snabbt inse detta och när en iransk kvinna, ”Atoussa H.” skrev ett brev till Le Nouvel Observateur 1978 och berättade om grava missförhållanden avfärdade Foucault klagomålen som antimuslimskt hatiskt förtal:
”Men det finns två saker som inte kan tolereras: 1) Att rikta ett och samma förakt mot islams alla aspekter, former och möjligheter och förkasta alltihop med stöd av den eviga anklagelsen ’fanatism’. 2) Att misstänka alla västerlänningar för att bara intressera sig för islam av förakt för muslimer…Problemet med islam som politisk makt är i våra dagar ett nyckelproblem och kommer så att förbli i åratal framöver. Det viktigaste villkoret för att kunna ta itu med detta i samförstånd, må det vara stort eller litet, är att inte blanda in hatet.”
Vi ser att Foucault var tidigt ute i debatten om politisk islam och att han elegant visar vägen till det senare så populära begreppet ”islamofobi”.
Några månader senare skrev Foucault ett öppet brev till Khomeinis premiärminister Bazargan och bad honom visa respekt för mänskliga rättigheter. Därefter uttalade sig Foucault ytterst fåordigt om det iranska revolutionsalternativet.
Hur skall man då se på situationen som råder i vår tid? Alternativet är förstås detsamma som kompromissen, alltså det som Fanon på inga villkor önskade. Dagens kompromiss bygger på en oklar idé om mångkultur där ömsesidig respekt skall råda. Europa får utöva denna respekt med ett huvudnedböjt av sitt skamliga koloniala arv. Vi skall lirka med infödingarna och spela rollerna som jämlikar genom ett järnhårt grepp om det politiskt korrekta. Det är knappast fråga om någon uttänkt strategi. Europa vill finna en traditionell kompromiss som gör att allt blir vid det gamla samtidigt som man beaktar det dystra koloniala arvet. Riskabelt spel? Nej, blir tokerierna alltför påfallande kommer protesterna att bilda tillräcklig motvikt.
Och Europa ger sig inte utan uppträder alltså med i praktiken koloniala anspråk inbäddat i en ny förklädnad, ”det mångkulturella Europa”. Plats för alla, men särskilt för dem som är mer mångkulturella än de andra. Integration är en viktig floskel, intresset för att göra något åt saken är mindre. Invandrarna hamnar i sina ghetton, får inga arbeten och placeras i samhällets bottenskikt. Det är dyrt och besvärligt att göra något åt detta. Betydligt billigare är det att inte i onödan reta upp dem. Samhället visar stor bestörtning om det t ex dyker upp en liten rondellhund eller något liknande. Då framträder självutnämnda samhällspoliser som representanter för den europeiska mångkulturen och träder till försvar för dem som förorättats, vilket inte minst är de mångkulturella själva.
Huvudsaken är att ekonomi och handel rullar som det skall, som det alltid har gjort. Påstötningar angående missförhållanden i de tidigare koloniala distrikten görs endast om det är absolut nödvändigt och om det inte oroar handelsavtalen. Det officiella svenska ointresset för hur kvinnor behandlas i Iran hänger samman med att denna stat är en viktig handelspartner.
Mångkulturtänkandet ger också liv åt yttre vänsterflygeln som inte vill ge upp tanken på den befriande revolutionen. Något bättre än det som Foucault lät sig entusiasmeras av syns ännu inte till men de verkar vara nöjda med det. Och dessutom är en sådan revolutionsidé naturligtvis bäst så länge den inte förverkligas.
Frantz Fanon närde en förhoppning om den tredje världens människa. I nästan 50 år har vi väntat på denna och lär få vänta länge än.
Foucault tyckte sig se alternativet men det var en hägring i ökensanden
Och den minsta lilla rondellhund blir ett hot mot det mångkulturella Europa
Tack för en bra och intressant analys av tredje världen och Fanons tankar, Lars. Som vanligt håller jag (lite tråkigt) med dig, kan lägga till att min egen bild av Fanon, Sartre och pojkarna har jag hämtat från Paul Johnsons analys i Moderna tider (Modern Times). Jag misstänker att du själv inte köper den med hull och hår, som jag själv faktiskt gör, men har du inte läst den så rekommenderar jag.
tFlyktinG i Sverige undan islam och muslimsk terroR skev:
— Fredrikzon är naturligtvis en obetydlig narr och ingen skulle brytt sig ett dugg om vad han klottrar på denna blogg, men problemet är att både svensk media och svensk politik styrs idag av sådana som Fredrikzon, som så fort man tar upp frågan om Sveriges framtid och uttrycker sina farhågor om att landet håller på att islamiseras, börjar de tala om “etnisk rensning” och “koncentrationsläger” för att döda debatten!?Att censurera och inte tillåta en öppen debatt om de här viktiga frågorna kommer inte att leda till att vi behåller freden i längden och slipper krig och “etnisk rensning”; Tvärtom!?Sedan är frågan om vem kommer att rensa vem?!?Det är ganska svårt att sia om i dagens läge!Christer Eriksson,?Heja Hobbes!?Tjingelin —
Alla ”narrar” är viktiga, tror jag.
Och kanske mångfald är ordet!
Däremot är kanske dogma mer diskutabelt. Känns inte riktigt framåtskridande… men det har säkert sin plats/funkton det med. Kanske inget ”framåtskridande” utan det? (Debatt, hette det visst…:-) )
Något helt annat:
Läste rätt nyligen om hur muskler arbetar i kroppen. Och att det finns en given funktion av ”anti-muskler-funktion” som gör att kroppen funkar sämre. Anti-musklerna parerar en vanlig muskelansträngning som en slags feedback. Dvs när man gör något fysiskt tungt, så går kroppen igång (eller är det huvudet..?), och använder en slags mot-muskelprestation, som inte har med ”huvuduppdraget” att göra. Kan man skippa den ”motprestationen”, så ger det bättre resultat – allt enligt forskningsresultat avsedda för elit-idrottare?
Fast egentligen… alla vet väl det? Att det är så det funkar. Om ni känner efter… visst ”hugger” det, när ni gör som ”bäst”?
Den vetenskapllga ”förklaringen” är en sanktionering bara.
Och intressant är vad frånvaron av sådana sanktioneringar har för effekt? Läste ett bra exempel – om man höll upp en CD för hundra år sedan, och sade att denna skiva innehåller hela Nationalencyclopedin – så skulle alla tyckt du var knäpp.
Eller hur.
Lars: ”Jag blir mer och mer övertygad om att undervisningen på Konsthögskolorna borde formalisera en undervisning om politisk filosofi och konstens historiska och samtida relation till de sociala skeendena.”
Jag blir nyfiken på hur konsten påverkades av Romantiken som var en motreaktion till upplysningen under 1800-talet, efter Kant?
Göran E:
Har saknat dig.
Fast det du skrev var väl ingen höjdare… – vad hände?
Rurik skrev:
— Det går faktiskt att förstå vad du menar trots att du bommar på målet med nästan vartenda skott. Och det är ingen tvekan om åt vilket håll du är på väg – mot framtiden!
Kul att vara förstådd. Och framtiden… ja, den måste vi alla tampas med, var sig vi vill eller inte. Hu, hu… 🙂
Cecilia, hoppas att du uppfattt min kritik konstruktivt. Förutsättningen för att göra sig förstådd är att man är medveten om, och förstår, dem begrepp och uttryck som existerar i ett visst ämne. Är man tekniker så skiljer man på engelska och teknisk engelska i undervisningen, samma förhållande gäller inom alla discipliner såsom filosofin. Jag menar att du äger en fantastisk insiktsfullhet i många ämnen men saknar ibland, men långt ifrån alltid, dem nödvändiga begrepp som behövs för att göra det begripligt för andra och då har man en fördel av akademiska studier i ämnet!
Hej Christer
Jag bryr mig inte så mycket om att bli förstådd. Är mer intresserad av frågeställningar än av svar.
Så har nog mitt liv alltid varit. Sen att jag blivit lat på gamla dar’, är något jag får leva med. Och omgivningen också :-).
Christer. Man får nog säga att det moderna konstbegreppet skapas med romantiken. Redan Kant utgår i sin framställning av konsten från geniet. Det lär nog vara omöjligt att finna ett exempel på en konstnär (i det moderna konstbegrepptet) som skulle befinna sig i upplysningen utan starka inslag av det romantiska geniet.
Cecilia. Minst av allt är Fanons tredje värld ett faktum. Oftast blir Fanon missförstådd angående tredje världen eftersom begreppet i regel används om den värld som fanns utanför de båda dåvarande stormakternas respektive sfärer. Vad Fanon tänkte sig var en ny människa med nya värderingar i ett postkolonialt samhälle. Det lär vara svårt att finna några sådana exemplar på två ben.
Politik handlar om gränsdragningar!
Lars Vilks: ”Homogena nationalstater har haft sin tid”!
– Utvecklingen är inte enkelriktad! Samtidigt som de tidigare relativt homogena nationerna i väst blir allt mindre homogena; dvs mångkulturella, sker en motsatt utveckling i gamla mångkulturella statsbildningar! Vi har sett sönderfallen i Soviet och Yugoslavien (senast Kosovo´s självständighetsförklaring)! Utvecklingen i Irak går också åt samma håll!; bara några exempel! Gamla gränser dras om, nya gränser dras mellan olika folkgrupper som inte kan leva i harmoni och fred med varandra!
Något mer fredsfrämjande alternativ till den homogena nationalstaten finns inte i sikte!
Mångkulturella statsbildningar är kaotiska och farliga; ex Libanon ett land med relativt lång demokratisk tradition men likväl en explosiv krutdurk som kan brisera när som helst!
För att inte tala om Somalien på Afrikas horn; Hobbes mardröm ;allas krig mot alla, (Hej Christer Eriksson)!
Frågan är hur man kan stävja den pågående utvecklingen i Sverige så att vi inte får en situation liknande Libanon´s eller Somalien inom en snar framtid?!
Insikt, politisk vilja och mod är vad som krävs för att kunna fatta de nödvändiga besluten!
Precis som med fastighetsskatten och A-kassanivån handlar det också här om gränsdragning!
Hur många muslimer kan vi ha i Sverige innan landet blir ett Allah-land?!
Muslimer och deras sympatisörer som arbetar för att islamisera Sverige vill självfallet inte ha några gränser! Men vi som är emot islamiseringen vill sätta stopp för den okontrollerade massinvandringen!
Om våra politiker är kloka, vill värna freden i Sveriges både idag och i framtiden, och inte bara kortsiktigt tänker på sina karriärer, så bör de agera ganska omgående!
Tjingeling!
Lars, då har jag fått klarhet i detta men trodde nog själv att den moderna konsten uppkom som en konsekvens av upplysningstiden.
PS. Jag kan en hel del. Och är väldigt bra på att ”plocka agnarna”. Även om jag skiter i ”vanlig bildning”. Jag skojar alltid, kan man säga kanske?
PPS. Tack, Rurik. Det är vad jag försöker göra – visst är det svårt. Men mycket roligare!
Fast du menade kanske inte så….??
Cecilia, var snäll och ta det inte så allvarligt. Jag läser med intresse dina insiktsfulla inlägg, även om jag ibland måste läsa det två gånger för att helt förstå!
Politik handlar om gränsdragning!
Lars Vilks: ”Homogena nationalstater har haft sin tid”!
– Utvecklingen är inte enkelriktad! Samtidigt som de tidigare relativt homogena nationerna i väst blir allt mindre homogena; dvs mångkulturella, sker en motsatt utveckling i gamla mångkulturella statsbildningar! Vi har sett sönderfallen i Soviet och Yugoslavien (senast Kosovo´s självständighetsförklaring)! Utvecklingen i Irak går också åt samma håll!; bara några exempel! Gamla gränser dras om, nya gränser dras mellan olika folkgrupper som inte kan leva i harmoni och fred med varandra!
Något mer fredsfrämjande alternativ till den homogena nationalstaten finns inte i sikte!
Mångkulturella statsbildningar är kaotiska och farliga; ex Libanon ett land med relativt lång demokratisk tradition men likväl en explosiv krutdurk som kan brisera när som helst!
För att inte tala om Somalien på Afrikas horn; Hobbes mardröm ;allas krig mot alla, (Hej Christer Eriksson)!
Frågan är hur man kan stävja den pågående utvecklingen i Sverige så att vi inte får en situation liknande Libanon´s eller Somalien inom en snar framtid?!
Insikt, politisk vilja och mod är vad som krävs för att kunna fatta de nödvändiga besluten!
Precis som med fastighetsskatten och A-kassanivån handlar det också här om gränsdragning!
Hur många muslimer kan vi ha i Sverige innan landet blir ett Allah-land?!
Muslimer och deras sympatisörer som arbetar för att islamisera Sverige vill självfallet inte ha några gränser! Men vi som är emot islamiseringen vill sätta stopp för den okontrollerade massinvandringen!
Om våra politiker är kloka, vill värna freden i Sveriges både idag och i framtiden, och inte bara kortsiktigt tänker på sina karriärer, så bör de agera ganska omgående!
Tjingeling!
Christer. Jag tar det inte så allvarlig. Livet är enklare än så. 🙂
Allvarligt asså’ …
Tack för din omtanke!
FlyKting i Sverige undan islam och muslimsk terroR:
Jag tycker att du ställer dem rätta frågorna!
Senast för ett par dagar sedan såg jag Reinfeldt på BBC där han fick frågan varför vi hade tagit emot över 60.000 flyktingar från Irak förra året samtidigt som vi inte lyckats med integreringen i Malmö.
Frågan var så direkt, som är typiskt för BBC men helt atypisk för Svensk föhållanden, att Reinfeldt helt kom av sig och inte kunde ge något vettigt svar!
För att utrycka det enkelt – jag gillar livet, och önskar alla detsamma.
De som har önskan om att bestämma över andra, har problem med sig själv. Är det inte så enkelt? Eller har jag missat något?
En svensk imamutbildning: Seminarium och debatt
Pressmeddelande
2008-02-28
En svensk imamutbildning: Seminarium och debatt
Med anledning av diskussionerna kring en svensk imamutbildning är ett seminarium anordnat. Lars Lejonborgs uttal angående en eventuell imamutbildning satte igång en äldre diskussion kring ämnet. Efter åratals av diskussioner verkar det en sådan imamutbildning ligger nära till verklighet. Rubriken ”imamutbildning” rymmer flertals konfliktfyllda ämnen både i samhälls- och i politiskriktning.
Med avsikt för att belysa problematiken har en rad namnkunniga personer/instanser både från förespråkare och från motståndare, tackat jag för att delta i ett seminarium. Tal, debattering och frågestund är inplanerade. Seminarium är öppet för allmänheten och kostnadsfri.
Deltagarelistan består av:
Representant från högskoledepartementet
Othman Al Tawalbeh, projektledare vid studieförbundet Ibn Rushd
Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi
Svenskakyrkan, representant från avdelning för utbildning, forskning och kultur
Soleyman Ghasemiani, Socionom och ordförande i nätverk mot religiösa skolor
Ingwar Åhman-Eklund, Ordförande Humanisterna i Stockholm
Inger Stark från vänsterpartiet
Datum: onsdag 9 april, klockan 16
Plats: Radiohuset, Stockholm
Som värd för seminarium står två föreningar, Iranska Flyktingars Riksorganisation och Kulturella Föreningen för Kurder i Sverige
Ansvarig och kontakt person
Mostafa Assadpoor
2008-02-28
Mer information om de inbjudna deltagarna kan nedanstående länkar vara till nytta:
http://nej-tack.blogspot.com
Moderater vill införa Sharia i Sverige!
Att vänsterpacket beskärmar islam har inte undgått många! Men högerbyket vill förstås inte vara sämre!
I en SVT 24-sänd debatt om allmännyttans framtid föreslog Kristina Alvendahl (m), som är patologiskt besatt av idén att till varje pris avveckla den välfungerande Allmännyttan i Stockholm , att införa islamiskt banksystem i enlighet med Sharia för att underlätta för muslimer i förorten att ta lån och ombilda till bostadsrätter!
I panelen satt många diskussionsglada representanter från olika politiska schatteringar som varken lät smått eller stort passera utan att ifrågasätta och kommentera förutom i detta fallet: ingen jävel reagerade på Alvendahls förslag!
Var den tysta reaktionen ett kollektivt bifall?!
Visste alla vad sharia var och vad det innebar?!
Hörde de alls vad hon sa?!
Ps
Vid en förtrollad norrlandsälv
vaknade jag ur förtrollningen själv
gapande som en fåne
under en iskall måne
såg jag hur allting egentligen sker
och jag tror aldrig på trolldom mer!
Cornelis Wreeswijk
Trevligt att man här kunde acceptera mina ord om det massiva svenska högmodet — ”vi har kommit längst, vi är mest progressiva” — kring 80-talet. Jag blev utslängd nyligen från en blogg för att jag sagt ungefär ”ni lever ju ett meningslöst liv, ni som är gudlösa”. En tös nästan svimmade, och redaktören uttalade sitt massiva förakt mot den oförskämdheten, värsta han någonsin hört, och slängde ut mig. Men här är alltså toleransen bättre.
”Flykting” vet väl mer om läget än de flesta av oss. Kan jag bara få nämna att många irakier som kommer idag är kaldéer, katolska kristna ursprungligen från den nestorianska kyrkan (den som missionerade i Kina ca 600 – 1300). Det handlar om kvalificerade människor, vågar jag påstå efter att ha mött dem en gång i Vadstena. Och attityden var helt ”normal”, om en osocial svenne som jag får säga det.
Flykting undan, jag medger att jag sveper när jag skriver att homogena nationalstater har sett sin tid. Alla är ju inte med på den valsen, det finns fortfarande de som ser sin identitet och allehanda föreställningar som absoluta modeller. Men eftersom t ex vi i Sverige är så uppblandade med annan kultur och hämtar så mycket från annat håll är den svenska identiteten kraftigt försvagad. Och så är tendensen i många länder. Den nationella identiteten finns fortfarande kvar men det blir allt svårare att se vad det innebär.
Flykting undan – ja det där med bankväsendet. Att ingen sade något var nog ett utslag av försiktighet. Ett enda ord här och så uppstår ”främlingsfientlig islamofob”.
Christer, det är nog så riktigt att konsten uppkommit genom upplysningstänkandet. Vi har den givna trefaldigheten: Det Sanna, Det Rätta och Det Sköna. Och vem skall ta hand om det sistnämnda och på vilket sätt och vad är det egentligen? Den saken tog Kant och hans efterföljare väl hand om.
Cecilia :
Ja , jag menar just så !
Och nej , just så bör man tänka om man känner sig delaktig i vår kultur. Än så länge . . .
Tapani – skriv precis vad du vill. Är bara härligt. Tycker jag.
Så länge jag får skriva det jag tänker.
Visst är livet härligt!
Lars, om man tar USA som exempel så är det ett land som i högsta grad är multikulturellt, men där har man enats om gemensamma värderingar och nya medborgare får svära sin trohetsed runt den amerikanska författningen.
Kan det vara en framkomlig väg också för oss eftersom det tycks fungera där?
Apropå USA – tittar på TV för ovanlighetens skull…
Hur stor procent tror du är afroamerikaner i USA? Gissa och kolla sen på nätet. Fundera sedan på svaret.
Redan på hednatiden var svearna mycket känsliga för ordets makt. Skaldekonsten hyllades till ära för Oden.
I vår tid har gamla ordmagin funnit nya anhängare. Säg det magiska ordet och vips är fienden död !
Vi känner alla skräcken när trollformeln yttras ; Rasi . . ,Nazi . . , Islamo . . . Sexi . . ! ” Detta , mitt herrskap är vidskepelse ! ” Eller som att leka ”kull” . . .
Men vi är väl vuxna människor , eller hur ? ? ?
Tapani,
Självklart tycker jag i princip att kaldéer och andra flyktingar som, liksom jag, har flytt undan muslimsk terror ska få skydd i Sverige! Men problemet är att Sverige för varje sådan flykting får ett antal potentiella terrorister på köpet!
Polis och myndigheter som hanterar invandringen kan inte/ vill inte skilja agnarna från vetet bland alla som söker asyl i landet!
Redan på första flyktingförläggningen i Småland där jag hamnade efter att ha anlänt till Sverige för mer än tjugo år sedan såg jag saker som skrämde mig och grumlade min glädje över att ha kommit till Sverige! Alla var inte flyktingar som sökte asyl och många gav polisen falska uppgifter om härkomst och skäl till varför man sökte asyl! Långtifrån alla hade rätt inställning till det land de hade kommit till! Att många av dem var starkt fientligt inställda till Sverige och väst gick inte att ta miste på; något som ytterst förvånade mig, då! Det värsta var att se dessa personer få sin asylansökan beviljad före mig och andra flyktingar!
”Det här bådar inte gott, Sverige verkar inte ha särskilt mycket koll på vilka sorters människor man släpper in”; minns jag att jag tänkte då!
I området där jag idag bor kan man inte gå miste om att se den förvandling som Sverige har genomgått under de senaste decennierna pga den okontrollerade invandringen! På torget och när jag åker kollektiv trafik ser jag fler beslöjade kvinnor än med bart huvud, arabiskan och dess lydspråk dominerar, fler och fler skäggiga talibanlika typer härjar omkring!
Jag ser med förskräckelse och förtvivlan hur Sverige dag från dag blir allt mindre likt det Sverige som jag flydde till och alltmer likt det land jag en gång flydde ifrån!
Några stillsamma frågor så här sent på Lördag kväll
Om en demokratisk, politiskt styrt samhälle typ Sverige som anser sig vara fritt och sekulariserat.
Inför religiös Imam och Präst utbildning reglerad (i vartfall påverkad) av utbildningsdepartementet
Kan man verkligen säga att detta samhälle då forfarande är Sekulariserat ?
Plolitiskt korrekt religions harmoniserat, kanske ?
Inskränker inte detta även på Religionsfriheten ?
Utbildningen blir väl politiskt korrekt, och därmed komer den att på sikt påverka religionsutövningen
jag antar att det är Lejonborgs målsättning, för inte kan det väl BARA vara politiska poänger han
fikar efter ?
Låt Politik vara Politik och Religion vara Religion. Låt aldrig de två mötas. (i samma rum)
Hur vill vi egentligen ha det, religion som styr politiken (typ KD och Sv Kyrkan) ?
eller politik som styr Religionen (typ Fp och Isalm) ?
eller politik som styrs av Media (typ debatten om profeter och rondellhundar) ?
Folkskollärare Fredrikzon verkar lite sur. Fått nya kollegor i lärarrummet?
http://iloblog.lindasfilosofi.se/linda?NewComment&post=82
http://bp1.blogger.com/_CFA81NyTvFo/R78mtd9X5HI/AAAAAAAAAnk/7TUiEb_70og/s1600-h/legendar1.jpg