Det har blivit populärt och är så välment och kärt – ja, det handlar om facebook-konceptet som tycks vinna spridning i samtidskonsten. I fjolårets Lyonbiennal lät curatorerna Stéphanie Moisdon och Hans Ulrich Obrist 50 inviterade ”spelare” bjuda in 50 konstnärer. Årets Whitneybiennal blev en regional nätverksaffär. För det är inte lätt att hitta på ständiga variationer i de varandra stadigt avlösande samtidsutställningarna.
Ett ytterligare steg på vägen visar Sara Arrhenius på Bonniers konsthall. Man skall från den 30 april visa ung svensk samtidskonst. För att tillhöra den kategorin har konstnären nyss gått ut sin konsthögskola och är något över 30 år. Praktiskt taget alla involverar sig i ”undersökningar” och ”frågeställningar” med socialt perspektiv. Samtidskonsten är som bekant väl samlad i en övertygande konsensus.
Hur gör man då ett urval? Arrhenius har kommit på idén att Tipsa en vän, namnet på utställningen: ”Tipsandet och länkandet öppnar upp för ett tillfälligt, icke-hierarkiskt nätverk där medaktörer sätter agendan. Metoden skapar möjligheter för oväntade möten mellan individer, praktiker, traditioner och erfarenheter.”
Konstvärlden älskar beskriva sig som icke-hierarkisk men är ändå alltid motsatsen. Vi får veta att tipsarna redan är knutna till konsthallen och därför tecknar sig evenemanget som ett riktigt genomfört facebook-äventyr. Som man kan förvänta sig tycks vännerna ha ungefär samma syn på konsten, det är få namn som drar i någon annan riktning än den man kan förvänta sig.
Emellertid finns det ingen anledning att se något fel i den här idén. Situationen i samtidskonsten är som den är. Inte ens i blygsamt format kan man skönja någon nyorientering. Den yngre generationen växer naturligt in i rollen som internationella samtidskonstnärer. Alternativt kan man bli neo-modernist eller neo-klassiker (numera med betoning på sista ledet) men det räknas inte på riktigt. Dessutom finns det gott om kvalificerade krafter. Uppsättningen av unga konstnärer på Bonniers konsthall skulle kunna bytas ut mot en annan utan att resultatet skulle bli nämnvärt annorlunda.
För några dagar sedan tog jag fram Thierry de Duves essaysamling Kant After Duchamp från 1996. Jag hade lyssnat på en föreläsning som han höll i fjor på Frieze Art Fair (bör vara givande för den allvarligt konstintresserade: här). De Duve skriver att det tidigare, under den estetiska eran, var en fråga om något var en bra målning eller ej. I den nya ordningen blir frågan istället om något är konst eller inte. Tiden har löpt iväg sedan 1996 och idag har vi den intressanta frågan om något är bra konst eller inte. Hur bedömer man kvalitet med en konst som bygger på ”undersökningar”, ”angelägna frågeställningar” eller interaktivitet?
Efter 1990-talets mitt hade vi den relationella estetiken vilken fungerade som en konstriktning. Innan den var förbrukad innebar den en kvalitet. Relationell konst var bra konst, givetvis inte allt, men tillräckligt mycket. Vid samma tid inträdde en alltmer dominerande biennalkonst där curatorns statement togs på allvar som ett grundtema för medverkande konstnärer. Krig, konflikter, klass, kön och makt, allt detta blev kvalitetsnormer för konstbedömning. Återigen skall man inte se det alltför strikt, konstnärerna måste också demonstrera sin kreativitet och komma med en överraskande behandling av problemen men det är tydligt att konsten för ett decennium sedan bedömdes på det sättet.
I början av 2000-talet bidrog Enwezors Documenta till ett större genombrott för social filosofi, den genomförda och allvarligt menade postkolonialismen samt dokumentären. Det ligger också i linje med cross-over där kvaliteten ligger i att materialet hämtas från en annan disciplin och flyttas in i konsten. Den relationella sektorn kunde framgångsrikt föra fram en ytterligare omhuldad kvalitetsnorm: postproduction. Alltså att bearbeta och kommentera tidigare utförda verk och projekt. 2005 fick vi en förstärkning av intresset för kriget mot terrorism. Allt detta har ersatt det tidigare estetiska fältet. Förmodligen är det något som blir bestående: Från den estetiska grundaspekten till den sociala. Men det behövs alltså lite mer för en genuin kvalitetsprestation, konstnären får finna en lite ovanlig vinkling av problematiken. Men framför allt gäller det att befinna sig i de rätta nätverken för att överhuvudtaget få möjligheten att träda fram.
2008 har vi fortfarande kvar konstens sociala grundposition men den saknar profil. Biennalerna har börjat få litterära titlar och kan man inte komma på något annat kan man alltså be ens vänner tipsa om spännande konstnärer. Som inte är alltför spännande eftersom det som finns redan är känt eller befinner sig inom konsensusramen.
Piotr Uklanskis Fist of Solidarity äger en monumental slagkraft framför Neue Nationalgalerie på Berlinbiennalen. Det framtonar något annorledes på Gagosian Gallery i New York (pågår till den 17 maj). Vad kan ett sådant schabrak gå lös på?
Till den vitruvianske mannen och alla andra
För erotikens faror bavare barnen små
som inte har en aning om hur illa det kan gå
så låt dem hoppa hage och leka militär
och skjuta på varandra med leksaksgevär
låt barnen kriga lugnt och snällt
så glömmer de allt sexuellt
som hotar dem från alla håll. Och nog är det väl tur
att vi här i landet har ordning och censur!
Cornelis Vreeswijk
Ballad om censuren
Ur Ballader och Grimascher 1965
”Genom att försöka med det omöjliga når man högsta graden av det möjliga”; A. Strindberg
RURIK,
Alla förslag om ett stopp för importen av Mus-Lim välkomnas förstås. Jag vill dock förtydliga några saker:
– Jag är inte så insatt i situationen i Norge. I princip undviker jag att uttala mig om saker som jag inte känner att jag har järnkoll på.
– När det gäller Sverige så är måttet rågat. Ett totalt och omedelbart stopp är enda lösningen.
– Det är viktigt att hålla isär begrepp som invandrare, flykting och Mus-Lim.
Jag har inget emot invandrare och flyktingar i allmänhet. Jag vill bara stoppa importen av Mus-Lim. Men eftersom de ansvariga myndigheterna är oförmögna att skilja ut agnarna från vetet finns det således ingen annan lösning än ett totalt stopp för all invandring tills vidare.
– Helst ska man undvika debattera frågan ur ett partipolitiskt perspektiv här. Det kan snabbt leda till pajkastning, missförstånd och utsväningar lång bort från ämnet; säger erfarenheten!
Skämt åsido
Du hävdar bestämt att du inte propagerar för Sverigedemokraternas räkning men uttrycker samtidigt implicit att du antagligen stödjer deras politik med dina ord: ”Både Mesalliansen och RödGrönRöra vägrar sätter något tak för Sveriges import av Mus-Lim.”
Också ditt utpräglade hat mot Folkpartiet är gemensamt med Sverigedemokraterna eftersom de för en sekulär politik som har lagt flera förslag som ska förhindra kristna människor och muslimer att intervenera det svenska samhällssystemet. Du vet också mycket väl att det är inte Folkpartiet som har bedrivit någon form av väljarimport till Sverige, utan ett annat parti. Om du någon gång har varit inne och läst på den vänsterradikala bloggen Jinge.se så ville du se att Folkpartiets politik möter samma hårda motstånd där just för att dem sätter ner foten mot muslimska grupperingar.
Många kan också minnas hur Bengt Westerberg reste sig ur TV-soffan i vredesmod under valnatten 1991. Han ville inte sitta tillsammans med ny demokratis Ian Wachtmeister och Bert Karlsson – främlingsfientliga populister. Om det finns något som förenar mig själv med Folkpartiet så är det en liberal livssyn, även om jag inte är medlem eller ens har läst deras partiprogram. Det är också en livssyn som inte finns i politikens ytterkanter, varken till höger eller vänster.
Kommunister vill att människor ska underordna sig kollektivet emedan Fascister strävar efter att vi ska underordna oss staten. Där finns ingen frihet och det kanske är orsaken till att de ger sig på ett liberalt parti som står för motsatsen. Aldrig någonsin har Aristoteles etik om den gyllene medelvägen visat sig så bärkraftig som i den klassiska uppdelningen av politiken i höger och vänster, där bägge ytterligheterna är fel.
Men du ville visst ha svar på några frågor: ”Tycker Christer Eriksson att Sverige bör sätta en gräns för mängden av Mus-Lim som importeras till landet?! Och var ska gränsen gå i så fall?!”
Eftersom du har gjort ett gott researcharbete med vad jag och andra har sagt på den här bloggen tidigare så vet du säkert också att jag anser att Sverige ska bedriva en arbetskraftinvandring och inte en asylpolitik. Den invandringspolitik som bedrivs idag oroar mig själv lika mycket som dig. Likaså är jag lika oroad som dig när det gäller karavaller i Paris eller Köpenhamn. Jag är bara inte enig i att Sverigedemokraterna sitter på alla svaren, och du har säkert hört mina argument för det.
Christer Eriksson: ”…Folkpartiet … för en sekulär politik som har lagt flera förslag som ska förhindra kristna människor och muslimer att intervenera det svenska samhällssystemet”!
– Det här ”skämtet” har vi hört förut. Jag har ju sagt: Skämt åsido! Snälla, låt oss vara något seriösa.
Folkpartiet är (mes)allierat med Kd som består av ”kristna människor”. Vad är det för hyckleri?!
Skämt åsido
Jag anser att det vore ett bra för Sverige om både Kd och V åker ur riksdagen vid nästa val.
Christer Eriksson: Har du några synpunkter på Fremskrittspartiets förslag ?
RURIK
Principiellt sett tyker jag att de är bra, men det tycks som om FRP också har vissa rasistiska inslag som du själv påpekade vid ett tillfälle.
Christer Eriksson: Om man läser hela förslaget framgår det att syftet explicit är att utestänga muslimer.
Om det är ett mål kan jag inte se hur man ska undgå att vara ”rasistisk”.
Har du några förslag ?
RURIK
Eftersom jag själv står för arbetskraftsinvandring, utan rasistiska förtecken, så tycker jag att även muslimer ska bedömas utifrån kompetens som alla andra. Då är det trots allt ingen fråga om asylinvandring som belastar samhället. Jag tror att vi tjänar på att bedriva en politik som lockar resursstarka människor vare sig dem kommer från England eller Pakistan, speciellt i en alltmer globaliserad värld.
Christer Eriksson: Frp`s förslag gör faktiskt undantag för den kategorin .
07/04 publicerades förslaget i sin helhet.
Där framgår också att förväntad integrationsförmåga är ett avgörade kriterium för uppehållstillstånd.
Detta utesluter i praxis muslimer.
RURIK
I så fall instämmer jag i det förslaget, men när jag googlade om FRP fick jag också fram att de hade vissa likheter med motsvarande kristdemokrater i Sverige angående homosexuellas rätt till giftermål, och då har jag lust att hänföra dem till ett värdekonservatistiskt parti som motsvarar moderaterna.
Christer Eriksson: Detta är Europas största och mest framgångsrika högerpopulistiska parti.
I Norge slåss man med de norska sossarna om att vara största parti.
RURIK
Jag är helt enig med dig, men det förefaller ändå som om de i grunden mest fokuserar på en nyliberal tankegång..du såg ju själv deras partiprogram..?
CHRISTER ERIKSSON SNORTAR KOKAIN I 70-TALSVILLAN, FORTSÄTTER ATT VARA SYNNERLIGEN KRITISK MOT RUNAR OCH LÄGGER SOM VANLIGT ALLA SINA RÖSTER PÅ FOLKPARTIET
”Jag anser att det vore ett bra för Sverige om både Kd och V åker ur riksdagen vid nästa val.”
Gäsp, gäsp. Det hörs att du är van vid att sticka ut hakan vid kaffebordet (ironi).
Kan du förklara varför du tycker som du gör (typ ”pga att jag uppfattar att 90% håller med mig” kan accepteras som nödargument om du får idétorka)?
”…FRP fick jag också fram att de hade vissa likheter med motsvarande kristdemokrater i Sverige angående homosexuellas rätt till giftermål”
Kan påpeka att homosexuella har samma rätt till giftermål som heterosexuella – men inte heller de får vara omyndiga eller redan gifta. Det är populistisk symbolpolitik att vifta med denna klubba mot utmobbade partier. Men även insparkning av öppna dörrar kan ibland kännas kraftfullt.
Kanske har du en tvättäkta FRP:are i dig, Christer?
GÖRAN E
Du missbedömer nog en hel del, kära vän, det finns faktiskt människor som vågar vara ärliga och uttrycka sina genuina synpunkter också i den virtuella världen.
Men inte ska en nyliberal redaktören gå i polemik mot en person som hyser samma värderingar?
”Du missbedömer nog en hel del, kära vän, det finns faktiskt människor som vågar vara ärliga och uttrycka sina genuina synpunkter också i den virtuella världen.
Men inte ska en nyliberal redaktören gå i polemik mot en person som hyser samma värderingar”.
Härskartekniker. Ajabaja.
Citat från Erik Fichtelius dokumentär?
Ich bitte Ihnen:
Förklara varför det vore ”bra för Sverige” att V och KD åker ur riksdagen? Varför inte t.ex. C och MP eller FP och M? S förstår jag att du tycker passar in i sverigebilden oavsett åsikter.
Vänligen,
Göran E
redaktör
GÖRAN E
Jag är glad att du ställde frågan. Kd har för det första inte i politiken att göra eftersom deras utgångspunkt är kristendomen, alltså en privat tro, som inte har med samhällsuppbyggnad att göra. När det gäller Vänsterpartiet så är det allmänt bevisat att dem inte företräder en demokratisk författning och jag anser inte att ickedemokratiska partier ör hemma i ett demokratiskt system.
HONNÖRSORD OCH FULA ORD
”Om det finns något som förenar mig själv med Folkpartiet så är det en liberal livssyn”
Kan du beskriva exakt vad som gör att du uppfattar Folkpartiet som ett liberalt parti? Och vilka ”liberala” idéer som tilltalar dig särskilt?
Är det så att ”liberal” enligt dig motsvarar att vara öppen, generös klok och stå i mitten?
Vilka svenska partier är de facto liberala? socialistiska? konservativa? sekulära? generösa? människofientliga? humanistiska? solidariska? religiösa? antireligiösa? populistiska?
Blir du på allvar upprörd av partier som V och KD?
Kan du beskriva exakt vad som gör att du uppfattar Folkpartiet som ett liberalt parti? Och vilka “liberala” idéer som tilltalar dig särskilt? Demokrati, mänskliga rättigheter och förnuftstänkande
Är det så att “liberal” enligt dig motsvarar att vara öppen, generös klok och stå i mitten? Nej inte alltid men i en politisk kontext så bör det hamna i mitten.
Blir du på allvar upprörd av partier som V och KD? Absolut
Vilka svenska partier är de facto liberala? socialistiska? konservativa? sekulära? generösa? människofientliga? humanistiska? solidariska? religiösa? antireligiösa? populistiska?
Folpartiet, Sossarna, Moderaterna, Folkpartiet, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Folkpartiet, Sossarna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna
Skämt åsido:
Det norska förslaget är faktiskt värt ett närmare studium.
Det förenar ett minimum av anständighet med verklig effektivitet – en verkligt svår sak i dagens läge.
Dessutom ser det ut till att klara att hålla gränserna öppna för grupper som inte förorsakar allvarliga samhällsproblem.
Min bedömning är att Norge med ca 2% muslimer skulle kunna lösa sina problem med detta förslag.
I Sverige behövs nog i tillägg aktiva stimulanser för återvändande i stor skala.
facebook (el: fejjan) lika akademisk som ett studiemedel.