Idag har jag deltagit i ett seminarium i Köpenhamn om yttrandefrihet, mångkultur och mänskliga rättigheter. Redan att behandla dessa ämnen med en kritisk inriktning är nog för att väcka en del ont blod. Men utan tvekan är det en kompetent samling akademiker som tar sig an dessa känsliga områden:
Jens-Martin Eriksen, forfatter:
Offentlighed og multikulturalisme
Palle Weis, chefredaktør, Dagbladet Information:
Om pressens strategier mod censur og selvcensur
Tina Maagård, Teologisk Fakultet, Aarhus Universitet
Islamisme og ytringsfrihed
Lars Vilks
En personlig beretning
Frederik Stjernfelt, professor, Center for semiotik, AU:
Det antropologiske kulturbegreb og multikulturalisme
Malene Busk, idéhistoriker:
Venstrefløjens historiske konception af multikulturalisme
Eva Maria Lassen, forskningsleder, Institut for menneskerettigheder:
Menneskerettigheder i konflikt? Vestlige og muslimske fortolkninger af spændingsfeltet mellem ytringsfrihed og religionsfrihed
Peer Bundgaard, lektor, Center for semiotik, AU:
Om multikulturalisme og separatisme.
Jens-Martin Eriksen och Frederik Stjernfelt har precis avslutat en bok, ”Åtskillnadens politik”. Den kommer ut om några dagar.
Seminariet är alltför omfattande för att referera här. Men jag kan nämna att Stjernfelt ingående behandlar uppkomsten av mångkulturens förkärlek för kulturrelativism. Ursprunget finns i den tidiga antropologin (Franz Boas, Ruth Benedict). Här gör man upp med den västerländska rasismen. En nog så väsentlig kursändring som dock i det långa loppet innebär att idén om att alla kulturer är lika bra får ett olyckligt fäste och de bisarra konsekvenser vi kan iaktta idag.
Några av föredragshållarna
Publik och det lettländska filmteamet som gör en dokumentär om min verksamhet