En liten tänkvärd detalj dyker upp i intervjun som konsten.net (Rikard Ekholm) gör med Lars Nittve. Tillfrågad om sina favoriter lägger Nittve fram:
”Men jag är glad över att vi kan visa Ed Ruschas ”Standard Station, Amarillo, Texas” (1963). ”Kustom Kar Kommandos” och Judy Chicagos ”Car Hood” (1965) spelar en viktig roll i utställningen. Verken handlar om machokultur och i ”Kustom Kar Kommandos” finns queervibbar.”
Intressant är det sista tillägget. Vi har här ett par konstnärliga kvaliteter. Ett verk om machokultur är naturligtvis en bra sak. Och ännu bättre är att det finns ”queervibbar”, något som kan rekommenderas att infoga i ett konstprojekt för att öka kvalitetsvärdet. ”Queervibbar” alltså..
Från dessa vibbar är det nästan ett oändligt avstånd till den upprörda debatten som sprungit fram ur Halal-tv. Carl Hamilton fick inte skaka hand med en av de tre programledarna. När Hamilton blev rasande lyckades han göra en verkligt ömklig figur.
Programmet har ju lyckats väl genom att bli föremål för en intensiv debatt. Men det var nog inte tänkt så. Här handlar det förmodligen om att försöka visa upp något som skall påminna befolkningen om mångkulturell förståelse och öppenhet. Programmet är ingen höjdare, snarare på gränsen till det outhärdliga. Hur naivt får det vara? Mer om diskussionen på arvidfalk.
Jag läser givetvis bloggen.
Menar du det som en rekommendation till utställningsmakare och konstnärer att de ska arbeta med queerfrågor för att öka kvaliteten i konsten? Eller menar du det mer ironiskt, att det är lite billigt att droppa ett begrepp på det viset?
Kanske missförstår jag dig.
Rikard E. Både och. Samtidigt som det faktiskt ligger något i det har attityden intagit ett besvärande drag av konformistisk korrekthet. Så det handlar därför om att hitta den rätta vinklingen.
Både och, ja.
Men att du inte skrev det direkt!
Det politiskt korrekta är bra trist, men det är nästan något konformistiskt i att säga det.
Rikard, jag försöker att undvika att vara alltför tydlig i vissa uttalanden. Du har en poäng med ”politiskt korrekt”. Det är ett fullständigt utslitet uttryck och bör formuleras på något annat sätt.
Får jag, utan att försöka vara näsvis, fråga varför du undviker att vara tydlig?
Bara nyfiken.
Jag är tydlig när jag anser att det är nödvändigt. I andra sammanhang är mångtydigheten en förstärkande estetisk faktor.
Estetisk faktor. Det kändes ärligt.