Del 765: Dags för kammaropera

Varför så mycket uppmärksamhet för Odell medan folkhögskolan i Kvarnby inte får det trots att den bedriver en verksamhet som har sina betänkligheter, frågar sig Dan Jönsson i DN. Orsakerna är väl två. Dels att det skedde, som Dan Jönsson skriver, i Stockholm, och dels att konst engagerar när det kommer ett ambitiöst och för allmänheten besynnerligt projekt. Särskilt om det är eller kan vara olagligt.

Att det blir debatt om konst och moral ser jag inte som något problem. Skulle konsten lyckas med att få igång en politisk och betydelsefull debatt – hur skulle det då sluta? En sådan händelse har ännu inte inträffat så man kan bara spekulera. Jag skulle tro att det mest angelägna skulle vara att dokumentera den påverkan som projektet åstadkommit i samhället och därefter redovisa detta i konstvärlden för att samla in de artfactspoäng som alltid är nödvändiga för en konstnär att förse sig med.

Nåväl, i Odelldebatten tvistar DN:s kulturredaktionsmedlemmar Ingrid Elam och Thomas Anderberg. Mest intressant är att Elam inte längre ser en altartavla utan en gestaltning av tre roller. Variationsmöjligheterna är enorma och det är fritt fram att fantisera efter smak och tycke.

Dagens underhållning finns nedan. Den första kammaroperan i ämnet. Opuset bygger på Donizettis Lucia di Lammermoor (1835), en opera som torde tillhandahålla den mest kända vansinnesscenen i musikhistorien. Vansinne, mord och självmord stegras på sluttampen och Lucias vansinnesaria är älskad av de stora sopranerna. Joan Sutherland fick sitt genombrott, skulle man kunna säga, genom att spela vansinnig i den här rollen – 1959 i London. Och som vi ser är det fortfarande möjligt att göra succé i det spelade vansinnets namn. Och inte minst ett tack till Sinziana Ravinis tolkningsförslag, Rubens och Bernini.

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, om utställningar m m, Tillståndet i konsten 2009. Bokmärk permalänken.

6 svar på Del 765: Dags för kammaropera

  1. Christer Eriksson skriver:

    Efter att ha sett din senaste video så är jag ännu mer övertygad om att du vet vad Voltaire menade med sin ironi.

  2. stefan peterson skriver:

    http://www.gt.se/nyheter/1.1581460/sjukhus-tvingas-omskara-pojkar

    Dags för Sverige att skriota beteckningen SEKULARISERAT LAND – här gäller Religiös anpassning till 100%

    Nu har vi infört Halal slakt – Omskärelse påbud – sett till att ge bygglov för både Moskeer Syndagogor och bdist tempel ( som absolut inte passar in i det svenska kultrurlandskapet –
    men i den politiska korrekthetens anda kan man väl tillåta vilka dumheter som helst.
    nästa steg är väl att ”slöja” blir obligatorisk i alla skolor –
    så att de stackars outbildade religiösa bakåtsträvarna inte känner sig kränkta.

    Tips till Lars (eller annan konstnärlig satiriker) gör en bild av vår käre statsminister med skalpellen i
    högsta hugg omskärande någon av de andra små minister gossarna, eller självaste pedofil profeten ??

  3. General Bussig skriver:

    Stebbe – hur är det med språkkunskaperna? Fuskades de bort på de långtråkiga lektionerna i det fosterländska språket under din snart glömda sejour på byggnadstekniskt gymnasium i Skövde 1986–1988?
    Eller siktar du på särskrivnings-SM 2009?

    En fråga av mer allmän natur, men som tarvar svar, är hur det kommer sig att de som främst värnar det Svenska alltid, undantagslöst, representerar det sämsta genpoolsskrapet vår nation har att uppvisa? Är detta ironi i Alanis Morissettes något omtvistade tappning?

    Med Vänliga hälsningar

    GB

  4. Jacob C skriver:

    Haha, det var en väldigt lustig video. Intressant att referenser till gammal högkultur som opera, barockmålningar och altartavlor dyker upp… hur analyserar du det, Lars Vilks? Som att Anna Odell gjort något kanske (?) ganska banalt som dock producerar högdiskurs?

  5. Lars skriver:

    Jacob C. Enkelt att analysera. Varje gång ett kontroversiellt konstprojekt som skall försvaras dyker upp kommer kritikerna ofelbart att hänvisa till konsthistorien. Tanken är att visa hur det är förbundet med en konstnärlig tradition. Att det inte alls är så annorlunda som det påstås.

  6. Anton skriver:

    Metamorfin.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.