Mycket välkomna till kvällens alldeles obetydliga bloggföreställning! Låt mig börja med att skruva fram tiden nästan ett år. Då är det dags för São Paulobiennalen. Vad kan vi förvänta oss? Första tecknet är som jag ser det ett sanningsvittne om konstens situation. Om den nyligen utsedde curatorn Moacir dos Anjos (från Brasilien) tänkt sig saken på det sättet är svårt att säga. I varje fall väljer han sitt tema enligt den numera ganska vanliga litterära genren:
”Há sempre um copo de mar para um homem navegar”
Jorge de Lima (1895-1953)
”Det finns alltid ett glas av hav för en människa att navigera.” För konsten passar detta alldeles utmärkt. Ej havet, det obändiga och svårhanterliga utan det hav som kan rymmas i ett vattenglas. Sålunda får vi i konstvärlden uttala: ”Våra skepp är små men de seglar ändå uti vårt vattenglas.”
Moacir dos Anjos
Låt oss därefter fortsätta med dagens tävling. Den är på riktigt och inte ens min, men tillsammans kan vi avgöra utfallet – om vi blir tillräckligt många. Nationalgalleriets pris i Berlin för bästa unga konstnär 2009 tillföll Omer Fast. Den tyska tidskriften Art Das Kunstmagazin ger nu publiken en chans att välja en gång till. Omer Fast som just har ställt ut i Lunds konsthall och där bland annat visat sitt videoarbete The Casting är den mest meriterade men något seg i alla sin perfektion. De andra kandidaterna är Annette Kelm, konceptuell fotograf och Danh Vo som är född i Vietnam men uppvuxen i Danmark och dansk medborgare. Konceptuell, känd för sina många giftermål som konst. Så har vi Keren Cytter som är mitt val. Profilerad och underfundig videokonstnär. Hon kommer starkt och vi kan räkna med att hon blir ett ännu större namn under de närmaste två åren. Välj HÄR.
Slutligen vill jag uppmärksamma min käre kollega Jörgen Svensson som jag nämnde igår. Hans videofilm Brothers in Sin innehåller ett antal mord med nedräkning. Ett av dessa fall rör en golfspelare. Svensson är minst av allt tillförlitlig men i filmen nedan bringas åtminstone ett av dessa mordfall till klarhet. För den specialintresserade vill jag nämna att den musik som förekommer i förekommer är av Michael Jackson, Cypress Hill, Elastica och The Timelords.
Sno och förvanska ett verk och kalla det för original. Du har fattat poängen Lars. Vem kan man lita på? I vart fall inte på Lars Vilks och på Jörgen Svensson. Jag vidhåller dock att filmen funkar bäst utan ljud, precis som i det riktiga och sanna originalet.
Jörgen
Hej Jörgen. Om jag skall välja vem jag kan lita på satsar jag helt på Lars Vilks men absolut inte på Jörgen Svensson. Trovärdigheten ökar med musikinslaget. Alla filmer har musikinslag nu för tiden och det verkar inte äkta om sådant saknas. Det är väl i linje med att endast god underhållning är tillförlitlig.