Onekligen har Therese Bohman i Expressen en poäng när hon djupt frustrerad försöker undgå vår tids ivrigt upplärande museipedagogik. Hon hade tänkt sig att studera teckningar på Nationalmuseum men fann utställningen solkad av museets förnumstighet formulerad i rättrådig stil på ett otal lappar och skyltar.
Den deklaration som utgår från det återkommande evangelium är den perverterade ankomsten till Den Absoluta Sanningen. Vår tids tidlöse representant har tagit tag i, fokuserat den plattform där foten kan nedsättas och slutgiltigt uppenbarat och realiserat det ideal som tidigare endast skymtade som en morot i tunneln där de fåkunniga västerländska männen irrade.
Hur kan det komma sig att först nu, i denna värld, egendomligt nog i västvärlden, blivit möjligt att deklarera den totala korrigeringen av alla andra tiders misstag och fördomar? Vem är denna perfekte diktator som kan diktera det världen skall tänka och göra?
Den bistra verkligheten är dock (som ofta sker i skymningstider) intet annat än en läroplan för folket och för ungdomen. Den förtvinade personal som ständigt bekymrar sig om sin kvalitetssäkring samt risk- och sårbarhetsanalys efterkommer borgerlighetens heliga korrekthet som utgår från rättänkandets departement och som följs intill minsta bokstav. En helt annan sak är att ingen praktiserar de lärdomar som ur dessa kretsar utgår. Den storvulna förhoppningen är att omgöra folket från ett oupplyst och barbariskt släkte till en produkt med standardiserad blomkålshjärna. Folkets sunda vätskor kan emellertid inte påverkas av en dreglande fraseologi och därför kan vi med tillförsikt se fram emot att resultatet kommer att bli detsamma som av indoktrineringen i Sovjet. Men, tyvärr för den konstintresserade, harangernas tid är nu.
Bort det. Här kan man ta sig en titt på den härlighetens skulptur som Elin Wikström åstadkommit.
Pingback: jag känner mig tvungen att uppdatera « Thereses dagbok
”Hur kan det komma sig att först nu, i denna värld, egendomligt nog i västvärlden, blivit möjligt att deklarera den totala korrigeringen av alla andra tiders misstag och fördomar?”
När jag läser raderna ovan kommer jag att tänka på boken Världshuset sjätte lyckan. Den bygger på Gladys Aylwards liv som missionär i Kina. Hon åker runt och värvar människor till den rätta läran, kristendomen, ty det är den enda rätta. Det vet hon. Till viss del beter vi oss så idag. Jag tycker dock inte att detta är något helt nytt, det har pågått länge i större eller mindre omfattning.
skicka din e-mejl adress till mig, Lars, jag har ett foto, du ska kolla på. Dert var jag, som gjorde JESUS rondellhunden, den du borde gjort.
Hälsningar Stig Ramsing
Ps. kan inte du för fan snart mordhota mig, så också jag kan sälja en tavla????