Del 968: Att finna alternativa visningsplatser

Tack för många intressanta kommentarer. Tyvärr har jag inte kapacitet för närvarande att i någon större utsträckning vara med i diskussionerna. Men det ändrar sig nog snart.

Med det krav som en del av konstvärldens koryféer påbjuder, att jag skall be offentligt om ursäkt, är det lätt att förstå att tills vidare är konstvärldens bättre visningsplatser obönhörligt stängda. Men det går att nå ut genom helt alternativa vägar. Idag kunde jag öppna en plats för min performancekonst genom tv4 där man har varit generös nog att låta mig äntra Parlamentet. Programmet sänds på söndag.

Så kan man fråga sig: Hur lyckat är ett möte mellan den brutala komiken och konsten? Jag kan inte påstå att det fungerar – eller egentligen tvärtom. Hur det kommer att te sig vet jag inte förrän den slutgiltiga versionen visas men det finns ett hack mellan komik och konst och jag tror man kan uppfatta det. De kära komikerna intresserade sig för provokationer och det är samma visa i många läger: Man tänker sig att det är nödvändigt att ta i så det knakar. Konstprovokationen är i regel långt mera avskalad. En liten rondellhundsteckning är inte mycket att visa upp i sådana sammanhang men den klarar sig bättre än överarbetade sexuella fantasier. Emellertid föll jag för Babben som hade tagit med sig en liten raka (liknade en osthyvel). Som försvarsvapen. Eftersom en del av mina kritiker kritiserat min yxa som ett alltför aggressivt vapen – det kan leda till allvarliga skador på den som träffas – är denna raka nog det politiskt korrekta försvarsinstrumentet.