I Uppsala lämnades intet åt slumpen. Universitet hade bestämt att det inte skulle bli Kalabaliken del 2 och därför var bevakningen rigorös. Självklart är det sorgligt att det skall behöva gå till på det sättet och dessutom ställdes stora krav på dem som mötte upp. Lång väntan att ta sig genom kontrollerna, kön ringlade sig ut i regnet vilket inte kan ha varit upplyftande.
Föreläsningen blev det och för den intresserade finns den på UNT.
Sammanfattningsvis bestod framförandet av två delar. En exposé över konsthistorien vilken faktiskt är uppbyggd av idel kränkningar och provokationer. Och en genomgång av mitt rondellhundsprojekt som nu har löpt under 3 år. Det lär inte kunna avslutas på ett bra tag.
Under frågestunden efter föreläsningen menade konstkritikern Mårten Arndtzén att det finns paralleller mellan avarter inom olika kulturer (Arndtzén har förresten nyligen recenserat Modernautställningen i Kulturnytt). Jag hade nämligen uttryckt att det finns en djupgående gemenskap mellan våldliga islamister och religiösa fredliga muslimer. Arndtzén hävdade att man lika gärna kan se nazismen som ett uttryck för den västerländska kulturen med en liknande spridning av värderingarna. Jag har dock lite svårt att hänga med i denna välmenande kulturrelativism. För muslimerna är profeten en given ledargestalt som inte får ringaktas och det gäller vare sig man är islamist eller moderat. För nazisterna är Adolf Hitler en favorit men jag har svårt att tänka mig att denne figur har någon positiv stjärnstatus i den västerländska kulturen.
Rikard Ekholm inleder
Talaren
I mitt föredrag ingick också en videokommentar till den debatt jag har haft med Jan Guillou. Videon har tidigare visats i Danmark och Norge. Sedan den nu också har haft Sverigepremiär är det dags att göra den allmänt tillgänglig. En liten kvällsunderhållning.
Ha,ha ha.
Tack för att du genom ditt möte med pösmunken gav mig dagens hjärtligaste skratt.
Du har en skön stil och smart är du oxå!
Du har verkligen blivit en ikon – för dumheten. Du för verkligen inte debatten och tanken vidare. Det man behöver idag är tolerans och förståelse.Jag är inte alls religiös men anser att man bör respektera alla enskilda individers trosuppfattningar. Det känns som att du vill ha uppmärksamhet bara. Jag skulle inte kunna tänka mig att visa de bilder du visar – finner ingen filosofisk och mänsklig nödvändig utveckling med detta.
Däremot känner jag väl till de kretsar som hälsar dina uttalanden och aktiviteter som mycket välkomna i dessa tider av misstänkliggörande av speciellt muslimska tankar och idéer. Jag tycker att du gör mycket illa i detta sammanhang. Jag kämpar varje dag med ungdomar som lätt färgas av nedvärderande tankar om olika religioner, speciellt nu mot de ”farliga” och ”omoraliska” muslimerna. Skärpning konstnären Lars Vilks!
Läste med intresse detta, flera gånger. För att hitta den springande punkten.
”liknande spridning av värderingarna”, var nog det?
Med efterföljande konkludering.
Då är man ju tillbaks till detta enkla – att bara för ”att man själv” dabbat sig, så behöver det väl inte betyda att man därmed ”ursäktar” att andra ev. gör samma ”fel”, i sin ”utveckling”? 🙂
Ungefär…
Live and let live, är väl ett bra motto. Enkelt i alla fall.
PS,. Betvivlar inte alls Mårten Arndtzéns välvillighet.
Som sagt Guillo-citat lämpar sig utmärkt som underhållning – den videon kommer ha intresse i tjugo år tills folk glömt honom.
Jag.. satt ju och ritade under början av föreläsningen men såg om det på unt.se Vilks har rejält fel på en punkt. Jag vet inte om det är med flit eller inte. Kanske för att bara ”kolla om folk är vakna” – kanske är det något i stil med mitt konstkoncept ”Underkänd med Flit”. Det han sade var i stil med att Sveriges regering skulle motta en ny Carl Johan deGeer med öppna armar. Så är det INTE. Jag är en ny Carl Johan deGeer (eller värre i och för sig) och det finns inte en jävel som ens vågar träffa mig frivilligt.
Visserligen kan det vara så att Vilks menar just ordagrant ”skulle någon rita en svensk brinnande flagga skulle den tas emot med öppna armar av regeringen” och ja det är möjligt. De (nyliberalerna i regeringen) gillar i alla fall inte RIKTIGA svenska flaggor som brinner (i Bangladesh var det?), det kan man skriva upp. Vilks vet ju allt om symbolvärde. Gör någon en kopia av de Geers flagga blir ju ingen upprörd. Men jag vet hur man får idioter att skruva på sig.
I sin helhet är historien denna: överklassaren deGeer bestämmer sig för att offentligen bli släktens svarta får och ritar svenska flaggan brinnande. Detta ser konungens egen adjutant på utställningen och säger ”Det är vad jag alltid sagt: Det är kuk i svenska flaggan”. Precis så (utom det där med svart får) skriver svenska wikipedia till sommaren 2010 då några stycken bestämmer sig för att censurera biten om adjutanten. Helt i linje med den nyliberala regering vi har sedan 4 år – så är också nätet översvämmat med nyliberaler. Där är det viktigt att poängtera nyliberalismens kärna: bullshittandet. Sanningen, Hela sanningen och inget annat än sanningen blir översatt till nyliberalism ”Lögnen en tredjedel av sanningen och inget annat än det som säljer in”.
Jag tog därför (på grund av censuren) fasta på just det där med kungens adjutant och målade (kring nationaldagen) en ”smältande” svensk flagga med citatet på.
Tackar för att världens just nu kändaste (före detta) konstprofessor uppmärksammade fallet deGeer och dubblade värdet på min målning (från 400 till 800 kronor cirka den är dock inte till salu i dagsläget).
En mindre digital version (det är en A4) finns nu i min permanenta konstutställning som nummer 3 på
http://chaan.se/kultur/paintings_index.html
Hahahahahahahaha:-D
Underbart.
http://www.youtube.com/watch?v=iXT2E9Ccc8A
Amatullah – visst är det lite mer jämnvikt nu?
Nu har Lars ju också mer officiellt hädat kristendomen mm.
Och Jesus var väl en profet – även inom islam, om jag förstått det rätt?
Hur går det på SFI förresten? Bra, hoppas jag!
Sist du skrev – (var det du?) – så var det så mycket bättre än innan. Kul att det går framåt!
Skulle gärna lära mig lite arabiska (?), läste t ex lite grekiska förr, på den tiden jag reste till Grekland varje år.
Men då jag slutat att resa numera, är jag rätt lat med sådant som att lära mig nya språk.
Jag reser så bra hemmavid nuförtiden, tycks det mig.
Och olika språk? Ja, nyanserna kommer väl fram då. Men det enkla – vad man menar – ”struntar” nog i nyanserna?
Ha det gott. Ta det lugnt.
Hälsar,
Ceciia
Cecilia
Oroa dig inte för Amatullah. Hon har precis fått en fatwa över sig genom sin brist på demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
Chaan. Du har säkert fel angående konstnärliga angrepp på den svenska flaggan. Det är politiskt korrekt att ringakta alla former av nationalism och att ge något för den svenska flaggan är i dessa tider att dra på sig misstankar om främlingsfientlighet.
När svenska flaggan brändes i Bangladesh gavs det vad jag vet ingen uppmärksamhet åt den saken i svenska medier. Däremot i finsk press och i en del internationella tidningar.
Cecilia,
Bloggens Wise Guy…
Jämvikt skriver man, inte jäm-n-vikt.
Hehe…!
Margareta Palm. När jag läser dina enfaldiga rader inser jag att jag synnerligen har en mission att fylla. Endast genom respektlösheten har vi lyckats ta oss ur religionens tidigare järngrepp där sanningen hämtas från heliga böcker skrivna av Gud.
Margareta Palm är garanterat lärare och undervisar svenska elever i att tänka ”rätt”.
Det är bara jävligt synd att muslimer inte är toleranta och förstående.
Wolfenstein,
Varför generaliserar du?
Den som inte håller med mig får väl knacka på moderaternas partihögkvarter och sedan bränna en flagga utanför så vet vi sen.
Tystnad ditt troll.
Wolfenstein,
Troll…?
Billigt desperat argument i avsaknad på relevanta sådana vilket avslöjar din okunskap och generaliseringar om muslimer.
För övrigt, varför gömmer du dig bakom fantasi nic, till skillnad från oss andra här inne?
Det var intressant att ta del av den här föreläsningen eftersom den får mig att se Lars Vilks agerande i ett nytt ljus.
Jag har reflekterat en del över det här och den som är intresserad kan gå in på länken:
http://carl-gustaf.blogspot.com/2010/10/lars-vilks-forelasning-en-konstforskare.html
C-G. Tack för din bloggbeskrivning. Imponerad över din sammanfattande saklighet.
Carl-Gustaf Wikstrand,
If you scratch my back….
Din analys stupar på att Lars Vilks överskridande enbart är att finna i innehåll, till skillnad vad som i denna mening avses gällande de exemplifierade mästarna, nämnligen i teknik.
Vilks har hittat på nya tekniker, detta är genialitet i ungefär lika hög grad som att förfina gammal teknik. Några av Vilks exempel i hans Uppsalaföreläsning var också nya uttryck (en luddig målning visade han till exempel). Jag skulle vilja kalla Vilks konst (efter hans måleri på 70-talet) för fulkultur – något jag också utfört inom musiken (jag har hittat på en explicit fulkultur-genre bland annat). Detta är ingenting jämförbart med popkultur eller populism (pilsnerfilmer till exempel) utan konceptet är att göra någonting som är mer avancerat än popkultur men i en ful förpackning. Nimis är mer avancerad än de flesta skulpturer, men fult gjord. Profeten Mohammed som rondellhund är ett mer avancerat koncept än det mesta av bildkonsten (ingen annan hade kommit på idén) men fult gjord. Fult gjord konst retar upp idioter och fult gjord konst som har en avancerad tanke bakom får dessutom publicitet och retar upp väldigt många idioter. Detta är såklart svårt att tjäna pengar på men det kanske kan förändra något.
Hur jag ska få publicitet med mitt fula gitarrspel (jag har använt ett par fasansfullt fula ackord till exempel) vet jag inte men som tur är gör jag fina låtar också. Men vi får se om fulkultur (avancerad sådan) blir den nya genre folket längtat efter. Kubismen inom konsten kan knappast ha varit efterlängtad av folket utan istället av konstvärlden. Kanske är fulkultur något som tilltalar medelintelligenta, vilket är gångbart som konstnär, eftersom man kan göra pengar på (även) det. Om besökssiffran 30 000 – 40 000 besök per år stämmer för Nimis så har den mer besök än de flesta av Sveriges skulpturparker. Nu tar ju inte Vilks entréavgift där utan pengarna kommer in i form av att hans personliga varumärke stärks så att han får mer föreläsningar och inbjudningar till konstutställningar.
Chaan,
Den form som rondellhunden fick är givetvis ett medvetet beräknande val från Lars Vilks sida, annars hade inte bilden fungerat och stuckit ut bland karrikatyrerna.
Det smärtar mig dock djupt att Lars på detta självdestruktiva och självförnekande sätt slösar bort sin talang och visade långt drivna teknik.
När skall vi få se en figurativ separat med oljor och pennteckningar av detta otåliga konstnärsgeni.
mohammad,
Nej, Lars Vilks är ingen nydanare av konsten i den bemärkelse som Monet och Picasso var det. Och detta kan man ju ha olika synpunkter på. Du vet lika bra som jag att det varit en del skojande om det här på Vílks.net. Lars Vilks har försökt göra bättre rondellhundsteckningar för att bli mer accepterad som konstnär..etc etc. Kul, kul, visste var det kul..
Men Duchamp och Mapplethorpe var väl heller inga större nydanare när det gäller teknisk virtuositet.
Och i det här sammanhanget är det ju innehållet det handlar om. Vilks påpekar ju i sin föreläsning att man inom samtidskonsten betraktar innehållet som det viktiga, formen kommer i andra hand. Detta kan man också ha synpunkter på. Man kan tycka att devalveringen av formen är helt uppåt väggarna till exempel.
Men nu står vi där vi står. Och även innehållet kan vara gränsöverskridande och det är något vi måste förhålla oss till även om vi gärna såg andra uttryckssätt inom konsten.
Mohammad:
Nej, Lars Vilks är ingen förnyare i den meningen som till exempel Monet och Picasso var det. Det handlar inte om några nya framsteg när det gäller uttryckssättet.
Och det kan man förstås ha synpunkter på. Du vet ju själv att det förekommit en del skojande på Vilks.net om detta. Lars Vilks har gjort bättre rondellhundsteckningar som skulle göra honom mer accepterad inom konstvärlden etc. Riktigt skojigt..
Lars Vilks påpekar i sin föreläsning att det inom samtidskonsten är innehållet och inte formen som är det primära.
Vi kan därför se verk som består av (nästan) enbart text på konstutställningar. Ta Sophie Calle som ställde ut på Louisiana som exempel.
Ett annat exempel är att en fotograf som Mapplethorpe väl var mer utmanande genom innehållet än genom formen.
Det här kan man också ha synpunkter på och till exempel tycka att det är alldeles uppåt väggarna att prioritera innehållet på bekostnad av formen så starkt.
Men nu står vi där vi står. Och även innehållet kan vara gränsöverskridande och då hör en diskussion om det hemma även i det här sammanhanget.
mohammad:
Jag upprepar mig, jag vet!
Men det är väl alltid intressant att studera? Rätt vad är så hittar man nya infallsviklar, som berikar ens tillvaro – man behöver ju inte ”hålla med”, men ny info skadar aldrig…?
http://www.axess.se/magasin/Default.aspx
Cecilia,
Nu är du så där söt Cecilianskt kryptisk och och mystik igen.
((kram))
Jag har funderat lite på Mohammads inspel angående form och innehåll. Ser man på konsthistorien finner man att det ofta rör sig om innehåll eller att det handlar om ”brist” på teknik. Courbets måleri var det inget fel på men ämnesvalet: Arbetare, kyrkliga tjänstemän som var alltför fult återgivna eller nakna damer som inte såg ut som gudinnor. Manets Frukost i det gröna hade ett ur akademiskt perspektiv moraliskt dåligt innehåll och uppfattades som dåligt målat eftersom det finns rejäla perspektivfel i den. Impressionisterna anklagades för att måla slarvigt och dåligt. Och den fortsatta konsthistorien följer båda linjerna: Att använda förenklad teknik som landar i fyrkanter och trianglar eller dripping eller en svart kvadrat. Undantagen är inte så många – Dali finns förstås.
Mitt bidrag med rondellhunden innebär närmast att jag för den relationella estetiken ut i en verklighet som reagerar som om det är på riktigt. Precis vad de relationella estetikerna drömde om. Men det stannar alltid vid att man t ex bjuder vernissagepubliken på mat eller någon annan aktivitet.
Strängt taget kan man säga att konsten handlar om att estetisera. Man kan estetisera former, estetisera förenklade former. Eller ”fula” former enär de rätt fort förvandlas till vackra (Cézanne och Picasso t ex). Att estetisera innehållet går parallellt eller blandar sig. Idag kan vi säga att alla former låter sig estetiseras utan alltför stora problem för publiken. Att estetisera innehåll är inte lika enkelt. Där vill inte publiken gå med på estetiseringen utan menar att den är på riktigt.
Jag tar med intresse del av vad som skrivs i kommentarerna, men skulle för nu vilja nöja mig med att ställa en i sammanhanget relevant fråga.
Lars, vad var det då för innehåll du ville estetisera med rondellhunden?
Mohammad. Inledningsvis handlade det om att estetisera gränsdragningen i samtidskonsten. När det utvecklades till ett processkonstverk kunde gränsdragningar och reaktioner utanför konstvärlden estetiseras.
Hej Lars, den självutnämnde konstkännaren här.
Skall jag uppfatta det som så, att rondellhundsteckningen saknar innehåll, vilket var det jag egentligen efterlyste att få en kommentar till.
Jag skall inte dra saken i långbänk; kan, vill eler vågar du inte ge ett svar i saken, så lämna då hellre frågan obesvarad.
När det kommer till den filosofiska aspekten är vi ju sedan tidigare överens.
Mohammad. Svarade jag inte på det? Innehållet är att undersöka var gränserna går för konsten. Och för det ändamålet visas den gränsöverskridande rondellhunden som kandidat. Menar du att det inte är ett innehåll?
Mohammad.
Jag vet inte om du har tagit del av Lars Vilks föreläsning i sin helhet? Den iranska konstnären Sooreh Heras öde är en av kärnpunkterna. Hon kan naturligtvis inte ställa ut i sitt hemland, jag vet inte om hon skulle stenas eller hängas, eller vad som då skulle hänt.
Men att videoverket inte ens kan ställas ut i Europa på grund av hot och säkerhetsproblem är mycket allvarligt. Och har konstvärlden gjort en gränsdragning så att Islam inte får hädas, så är det av stor vikt att detta tas upp och gestaltas på lämpligt sätt.
Kanske är det jag antytt ovan det viktigaste innehållet i rondellhundsprojektet. Men detta innehåll framgår förstås inte av verket ensamt, utan av den sociala kontexten i vilket det visas.
Syns det mig…..
Jag trodde poängen med rondellhunden var att det skulle bli mindre tråkigt att köra i rondeller.
Menar du att man skulle skriva ut Lars Vilks teckning och sätta upp på små skyltar i rondellerna? Hur ser konstnären på copyright i det fallet?
När jag såg den debatten på TV så tänkte jag att Vilks skulle hugga direkt på det Guillou-citatet. Kristna har utatts för rätt mycket bus i modern tid, och är idag rätt svårtrollade, men Guillou lever kvar i gamla tider.