Efter några dagar av betydande mödor kan jag presentera, det i dubbel bemärkelse stilrasistiska resultatet. Med det sagt finns här något för nästan alla tänkbara konsumenteroch med gracerna rättvist fördelade. En av dessa teckningar, vilka alla bär titeln Utan titel, bör glädja Mattias Gardell. Den första är den gamla På begäran i en helt ny version. Mellanbilden är en kulturhistorisk sammanställning vilket är något att bita i för den bildade.
-
Senaste inläggen
- 3361: Lars Vilks 2021 4 oktober
- 3360: Udda konstekonomi 2021 29 september
- 3359: Konst och mode. 2021 27 september
- 3358: Litografi och bok 2021 26 september
- 3357: Osmakligt 2021 22 september
Bloggarkiv
Kategorier
Sidor
Blogroll
Vilks konsteori
Vilks projekt
Nya kommentarer
- Henrik om 3361: Lars Vilks
- Luca Nesi om 3361: Lars Vilks
- Jor-El om 3361: Lars Vilks
- Henrik Kugelberg om 3361: Lars Vilks
- Lennart Holmgren om 3361: Lars Vilks
- V om 3361: Lars Vilks
- Cecilia Wetzel om 3361: Lars Vilks
- Hans Erling Jensen om 3361: Lars Vilks
- Sussie om 3361: Lars Vilks
- Peter Ekström om 3361: Lars Vilks
Det måste verkligen glädja Mattias Gardell att han får ett så gediget blasfemiskt material att bygga sitt åtal mot dig inför inkvisitionen.:-)
Kristendomen framställs nog i den fagraste dagern. Jesus som elefant med vänlig och blid blick med välsignelegesten en masse i bakgrunden skulle kanske till och med platsa som altartavla……
Muhammed och judesuggan (väl?) framstår som mer otrevliga och skrämmande figurer.
du måsye teckna som om du menar det, som första gången! dom här känns mer skojfriska än oförskämda, sorry, trååkigt
Bengt:
”Efter några dagar av betydande mödor kan jag presentera, det i dubbel bemärkelse stilrasistiska resultatet.”
Kanske finns det en skämtsam tanke med de nya alstern…?
Ja, så kan det vara. De tidigare teckningarna klagade man på eftersom de var tecknade på fel sätt. Nu när jag gjort ett försök att teckna på rätt sätt är inte det heller bra.
Angående elefanten upprepar jag att det är ett muslimskt förslag. Denne tänkte sig att om man tecknade Jesus som elefant, då minsann skulle de kristna förstå vad en kränkning innebär.
Lars Vilks,
”..då minsann skulle de kristna förstå vad en kränkning innebär.
Dessutom: ”stilrasistiska resultat”
”Nu när jag gjort ett försök att teckna på rätt sätt är inte det heller bra.” Nää det är det inte..Men..
Tack för ett gott skratt!
Lars:
Är det alltså så att någon muslim uppmanat eller bett dig att göra en kristendomsblasfemi? Eller har du tagit initiativet och frågat vad som skulle kunna vara mest blasfemiskt ur kristen synpunkt?
Och det var muslimen som valde just elefanten.
Mycket intressant det här tycker jag…….
Undrar förresten vad Jan Guillou skulle tycka om det här. Nu när du visat ditt stora mod och vågat angripa kristendomen på ett utmanande sätt
Vet inte om han följer din blogg, men du kunde kanske skicka en länk till honom….
C-G. Det här var från 2007 när en muslim var med och diskuterade. Han skrev något i stil med: ”Tänk om du ritade Jesus som elefant, då…” Det går nog att leta upp den här kommentaren med sökfunktionen.
Om Guillou har sett videon som följer hans råd om hur man skall utmana kristendomen på ett sådant sätt att man kastas i fängelse i Danmark tror jag inte han är en av dem som applåderar mig. Videon finns på YouTube om du inte har sett den.
Lars:
Jag har sett videon men jag tycker det här elefantexemplet var bättre. Vad som nu menas med bättre, tja, kanske det känns lite mer seriöst på något sätt….,vad som nu menas med seriöst..ja, ja
…kanske har det något att göra med att jag fortfarande tycker att den här teckningen skulle platsa som altartavla i en kyrka…elefanter är ju mycket ädla djur.. vad som nu menas med ädelt osv osv
…eller helt enkelt: jag tycker om teckningen! Verkligen!
You got my vote there, Carl-Gustav!
Mohammad:
Tack, tack…
Lars:
Du har skildrat Juden och muslimen som ondskefulla och fientliga.
Tanken var alltså att göra något liknande med Jesus? Men det blev inte riktigt så: Jesus skildras ju precis som många kristna vill ha honom: genomsyrad av en mild, förlåtande andlighet, det är den Jesus som ritar i sanden och tänker efter och säger ”den av er som är utan synd må kasta första stenen” när man vill få honom med på att stena en äktenskapsbryterska till döds.
De monumentala Kristusmomenten med sina välsignande gester bidrar till att förhöja upplevelsen av den kristliga Gudsbilden.
Och sedan kommer då elefanten, och det ska alltså föreställa vara provocerande. Kanske är den det för en del.
Men totalintryckt blir ändå klart mer positivt för Jesus än för Muhammed och juden. Detta är nog ett faktum som man inte kan komma ifrån…
C-G. Jag är helt klar över detta. Mitt eget bidrag gjordes 2006: Jesus som pedofil. Men, som sagt, jag ville gärna följa upp muslimens idé om vad han ansåg vara fruktansvärt provocerande. Därför kom det att bli tre teckningar som berörde de tre bibliska religionerna. Nu enbart utförda i en annan stil.
Skulpturåbäkena finner jag mer nermanglande än upplyftande. Men allting kan ses på flera sätt.
Lars Vilks,
Carl-Gustavs observanta öga och analys går helt enkelt inte att bortse ifrån, herr Professor.
Ni blottar Er kulturellt betingade teologiska hemvist och faller således här på eget grepp, trots det lovvärda försöket att parera med en urskuldrande efterhandskonstruktion.
– Vad tecknar du Lars, en elephant?
– Nej Carl-Gustav, jag tecknar min själ….
Mohammad. I det här fallet är du på fel spår. Kristus som pedofil ställdes ut med andra teckningar 2007 men det specifika projektet med rondellhunden fick två uppföljningar, dels Judesuggan och dels Kristus som elefant. Båda dessa teckningar tillkom genom förslag från skribenter och de blev någon form av triptyk av dessa tillsammans med rondellhunden. Min uppföljning handlar om att visa dessa i en annan teckningsstil.
Lars Vilks,
Jag kan inte se att Era invändingar på något sätt ändrar på sakfrågan.
Preferenserna för den kristna teologin blir här tydligt uppenbara och ställer fram Mohammed (saw) teckningarna i nytt ljus.
Mohammad. Fördelen med konsten är att den tillåter alla att se just det man önskar.
Lars Vilks,
Visst, men på samma sätt som det oskuldsfulla barnets direkthet, röjer den vuxnes undermedvetna de verkliga bakomliggande motiven.
Den Carl-Gustavska analysen visar dock bestämt på att du inte hämtar inspirationen ur det provokativa gränsöverskridandet, utan ur den rent spekulativa illustrationen, vilket du alltid förnekat/förträngt.
Mohammad. Med inställningen om den vuxnes omedvetna motiv hamnar vi i en evig cirkel eftersom det du skriver kommer att visa dina omedvetna motiv och den som säger något om dessa kommer i sin tur att visa sina omedvetna motiv osv.
Jag kan bara säga att mitt intresse i detta fall är stilfrågor. Själva kränkningspotentialen är inte stor eftersom det är en bloggpublicering och ingen officiell utställning.
Lars Vilks,
Omedvetna budskap…
Din ordlek räcker givetvis inte till här, det intellektuella meningsutbytet kan inte ställas i jämförelse med det konstnärliga skapandet, vad vi har att göra med är mentala processer härrörande från olika medvetandeplan.
Åtskillig bildpsykoterapeutisk forskning och profession på området ger stöd åt denna uppfattning, dessutom.
Om vi skulle acceptera din förklaringsmodell ville den språkliga logikens förutsättningar komma att diskvalificeras dvs allt och inget skulle kunna tas för givet i ett gemensamt s(v)ammelsurium.
Och för övrigt, varför skulle just du vara undantagen den aktuella etniska/kulturella påverkan som både förenar och åtskiljer alla oss andra.
Den Carl-Gustavska analysen står fast som klockren, din innersta värld har avslöjat sig…sorry! ((blink))
Mohammad. Observera att det inte är jag som introducerar den relativistiska tolkningsmodellen om det vuxna undermedvetna. jag håller hellre på att saker kan vara mer eller mindre troliga. Så blir det istället en fråga om vem som skall ha tolkningsföreträdet.
I det här fallet äar jag helt överens om att Kristus som elefant är vänligare än de andra. Jag skulle inte ha något emot att göra en ovänligare. Men det är svårt att göra det med elefant enligt en given önskan. Men du kan säkert se att det inte saknas elefantiasis.
Lars Vilks,
Som ett avslut….
Jag förväntar mig inget annat numera, än att du som regel snarare än undantag ifrågasätter även det allmänt vedertagna, det är lugnt, varför stå svarslös och handfallen inför menigheten?
Glidningen att flytta focus från Kristusansiktets innehållsmässiga timiditet över till den formmässigt innehållslösa Elephant är dock ett uppenbart oförsvarligt avsteg ifrån sakfrågan.
Jag noterar dock tacksamt att du i vart fall inom ramen för ”den relativistiska tolkningsmodellen om det vuxna undermedvetna” ger mig rätt i sak, alltid något!
(”Perhaps you are from Pumbeditha, where they draw an elephant through the eye of a needle.” Babylonian Talmud: Baba Mezi´a 38b)
Mohammad. Den åberopade scenen är en verklig utmaning för en tecknare.
Stark bild!
Jag föreslår Stanley Sjöberg, naken från midjan och ner, i prästkrage och fullt högkyrkeligt stånd, i sitt anletes svett dragandes det stackars djuret, halvägs inne genom den vidgade vulveporten, i den likaså till bristningsgränsen eregerade snabeln.
Lite väl illustrativt kanske, men med det absoluta kravet att vara utfört av den redan besudlade Vilkska pennan.
Eller varför inte pröva en glättigt blandad olja denna gång, förslagsvis i romantisk figurativ stil, speglandes den Sjöbergska darrspända högröda rumpan i överdriven Dali form?
Oj då!!!
– Den där Lars! Har du nu varit inne och lekt på hans blogg igen Mohammad?
– Jaaa….
Jag har lagt in Jesus som elefant som skärmbild i min dator. Så kan jag njuta av dess fridsamma och korrekt evangeliska framtoning varje dag!
Risken finns ju att detta främst speglar Mohammads preferenser och fantasier…varvid marknaden blir något begränsad.
Pingback: Vilks: “Som konstnär kan man inte vara rasist” « Snaphanen