Så har kulturredaktören på Helsingborgs Dagblad, Gunnar Bergdahl, prisat och lovordat Elisabeth Ohlson Wallins utställning (alltså ”Jerusalem” på Världskulturmuseet). Att han kommit fram till ett entydigt ställningstagande beror nog på två saker. För det första är Bergdahl en moralist som vid varje tillfälle vill upplära och med korrekta pekpinnar visa folket den rätta vägen. Han ser ett kärleksbudskap. För det andra är han ingen konstkritiker. Han bekymrar sig inte över utställningens entydighet utan gläds åt att intet skymmer utsikten mot den rättänkande världen. Vidare lyckas han med att jämföra Ohlson Wallin med Jeff Wall, ”samma anda”. Det är det inte och det borde Bergdahl känna till. Wall är en pionjär inom fotokonceptualismen och huvudpoängen i hans bilder handlar om bilden själv och om hur man iscensätter. Motsatsen till Ohlson Wallin som på gott och ont har bestämt sig för att utan omsvep driva en alldeles bestämd politiskt agenda. Walls arbeten handlar alltså främst om bildkritik. Lite överraskande kommer Bergdahl fram till att den här utställningen vida överträffar Ecce Homo som han menar förlorades i religiös kitsch. Han är förmodligen ensam kritiker om den uppfattningen.
Efter det att redaktören har blivit överväldigad av fotografierna av de utstötta och förtryckta samt ej sett provokationer utan ett kärleksbudskap kommer något oförlöst framsprunget ur hans inre:
”Jerusalem är nära, Lars Vilks löjeväckande rondellhundar skäller långt borta på andra sidan Oljeberget.”
Hemlös är rondellhunden, hittills har ingen kunnat sätta halsband på den även om det ständigt görs försök. Så må då självgoda människor fälla omdömet ”löjeväckande” om det som inte har någon plats i diskursens ordning: Ingens hund.
Oljeberget, Jerusalem. Det skall finnas rondellhundar bakom.
Jeff Wall: Picture for Woman, 1979
The whole world know you are a pedofil.
How many children have you raped?
Less than 10?
We have pictures..
”Vad är det för fel på SvD och vårt land? Fattar ni inte att dåren Vilks enbart älskar att dra uppmärksamheten till si själv?!
Nu tar ni av våra skattemedel till detta psykfall oxå..
Av: Kent Ask, 09 okt 2010 kl 23:47”
Hur lågt får det bli? Det märks väl vilka som inte begriper ett dugg av konst! Låt nötterna rulla vidare!
Äcklit med ett as som hjälper mördare att stjäla ett helt land
”Av vissa inlägg här och på annan plats får man lätt intrycket att tarvliga handlingar blir goda med hjälp av yttrandefriheten.
Visst, vi har juridiken på vår sida då vi – med de inskränkningar som gäller – använder oss av något så fint som våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter.
Men vari ligger självklarheten att vi ska använda det finaste vi har som legimitet för det sämsta vi kan ägna oss åt: att trampa på det människor i vår omgivning håller för heligt.
Lars Vilks, vårda yttrandefriheten med omdöme, den kan vara väldigt bra att ha.
Av: Hans G Eriksson, 07 okt 2010 kl 16:29”
Tänker du på Palestina….?
Du menar att det snart är jul…?
Bra Vilks. På dom bara. Du har vårt stöd. Amen..
Verkligen en av de mest begåvade diskussionerna hittills, eller hur!
Lars, var hittade du trevlige Kent med ”si” och ”oxå”- på FB kanske…?
mohammad – firar du jul? Tack för länken förresten. 🙂
Förtydligande:
mohammad – firar du jul förresten? Åsså tack för länken!
Att ingen (varken inom konsten eller ens bland seriösa islamkritiker, vad jag förstått?) vill ha din rondellhund betyder ju inte att den är hemlös i konsthistorien, precis tvärt om. Det här vet du och är precis vad du vill att någon ska skriva. Hela din videoinspelade Uppsalaföreläsning från denna hösten går ju ut på att förklara din tecknings ställning i konsten – vilket du gör med bravur.
Cecilia,
Lars klipp och klistrade citat är från UNT (Uppsala Nya Tidning)kommentarspalt avseende en artikel om hans föreläsning på universitet, relevansen är dock lite svårfångad.
En provokation kanske?
Mitt eget inlägg är även det en kommentar tagen där ifrån, kopiera och googla så kommer du till artikeln.
”Tack för länken förresten.”
Förresten…? You´r welcome, visst är den där icke-politiska touchen av sexism lite söt ändå, eller hur?
mohammad: Tack, tack för infon!
För övrigt – mycket söt :-). Önskar att jag förstod texten också, men det är nog inte så viktig ändå?
Mohammad. Relevansen i klipp & klistra är att det är samma person som signaturen ”Kalles pappa”
Chaan. Tills vidare är rondellhunden nog hemlös också i konsten. Men den håller på att arbeta sig in. Långsamt.
PS till mohammad. http://en.wikipedia.org/wiki/Habibi
Lars Vilks,
Varför inte göra som Yves Klein och strö ut lite finmalen/finriven rondellhund på Moderna, Nationalmuseet och andra konstmuseer (i stället för bladguld och blå färgpigment)? En klar win-win situation på alla fronter, fält och arenor. De muslimer som ogillar hunden blir glada, de får ju trampa på den med fötterna. Museerna blir glada eftersom de så gärna vill sprida konst till större skaror. Konstvetarna blir glada eftersom de känner igen tillvägagångssättet och därmed tryggt kan hantera det inom välkända teoretiska ramar. Hunden blir glad eftersom den kan fortsätta sitt subversiva intåg i de fina salongerna.
Ahaa det var ett balanserat synsätt.
Jag är så jävla modern, att så fort det kommer något nytt, så anser jag att det finns, och kan jämföras med allt tidigare existerande (även om kulturkritiker förbiser det och går till sin gamla mainstream och resencerar den istället). Till exempel har jag ”hittat på” två musikgenrer, som båda fyller ut ett par tomrum inom pop- och rockmusik.
Jag har en helt annan inställning till verkshöjd än konstvärldens. Jag menar att, så fort DaVinci ritat den Vitruvianske mannen, så har den sin verkshöjd, det spelar ingen roll om den blivit liggande i hans byrålåda hela hans liv, och sedan brunnit upp i en brand, utan att någon sett den, den hade varit ett mästerverk ändå, trots att den inte tagit sig in i konstvärlden.
Jag gick också på en extrem hårdrockskonsert för ett par veckor sedan, det var den tredje bästa konserten jag sett någonsin, av över tusen i mitt liv (inklusive 30-50 band per rockfestival jag varit på) men publiken dom (ett ganska färskt franskt band) drog i 1.8-miljonersstaden Stockholm var hundra personer. Det var billigt inträde, och flera band som spelade, ett danskt, och några från stan. Dom kan inte ha gått runt på inträdet, utan det bör ha varit sponsrat på något sätt, det var alkoholfritt och alltså ok för ungdomar. Detta förtar inte faktumet att det franska bandet musikaliskt, sceniskt (visuellt) och attitydmässigt läxade upp alla etablerade amerikanska hårdrocksband som spelat på Hovet i år.
Men ja, fattar att man måste jobba in något nytt, annars hade det inte tagit 15 år – från byggstart – innan jag hittade till Nimis, och jag hade inte varit en okänd musiker (i massmedia) efter att ha gjort låtar i 18 år, om det inte var så. Men min inställning är, ’det finns så fort det finns’.
Haha viffslan 😀 Det faller nog på verkshöjden, Vilks gör bara sådant som han själv och ingen annan kommit på.
Cecilia,
Helt korrekt Habibi, men i Sverige snackar vi Rosengårdsvenska.
http://www.youtube.com/watch?v=4wG15wKK-yY&feature=related
Habibi…min kommentar väntar på granskning, spammen gillar visst och ligga på ”arabisk” musik….
viffslan,
Vill du bli trampad på så…..ja du vet.
Rondellhunden är inte alls hemlös, det är en efterhandskonstruktion, den är avlad av Lars Vilks oförlösta etniska och kulturella hemvist.
Den timide Kristuselefanten ger evidens för detta.*
*Den Carl-Gustavianska Analysen
viffslan. Idén är inte dålig och jag har inget emot att använda någon annans idé. Eller snarare stjäla ty den som lånar är ingen bra konstnär. Men det är ändå tveksamt om det fungerar. Ingen kommer att bli glad, konstnärens symbolvärde är givet vad han än företar sig ”och nu vill han ha uppmärksamhet igen”.
Mohammad. Timid för dig men inte för den muslim som föreslog den. Dessutom har vi den tidigare Kristus som pedofil. Är den också timid?
Lars Vilks,
Det fungerar inte så Lars, det vet du. Oavsett konstärens eget sägande så talar verken för sig själv.
Din omedvetna föreställning om den timide Kristus kom från det ögonblick den materialiserades på papperet, oavsett som elefant eller annan form, att bli evidensen för din kulturella och etniska hemvist.
Genom detta förhållanden framstår rondellhunden inte längre som en provokation utan som en illustrativ islamofobisk spekulation, en politisk partsinlaga med udden riktad mot den Islamska kulturen.
Härtill att den kom att klassa ut sig ur samtidskonstens fundamentala teoribildning, så som du lärt oss denna på bloggen.
Den Carl-Gustavianska analysen kommer således att för evigt vara nyckeln till ditt konceptuella konstnärsskap.
Sho Habibi Cessan….
Är du så grym.
Är det inte tillräckligt än.
Att du sårar mig.
Har du inget medlidande.
Är du så grym.
Varför min älskling, är det så lätt för dig att få mig att gråta.
Och varför accepterar jag att du sårar mig när min själ är en del av dig.
Och varför accepterar jag denna plåga från dig.
Om det här är kärlek, kommer min olycka från den.
Och om det är mitt fel, kan jag aldrig säga aldrig igen.
Och om det är mitt öde att leva olycklig.
Då skall jag leva olycklig.
Har du inget medlidande.
Känner du ingen skam att du lurar mig trots att du vet den kärlek jag känner för dig.
Är det inte en synd, passionen och åren och längtan som jag lever för dig.
Är kärleken helt förlorat.
Eller har det varit ett spel.
Är kärleken och ömheten och mitt hjärta och min tro på dig helt förlorad.
Om det här är kärlek, kommer min olycka från den.
Och om det är mitt fel, kan jag aldrig säga aldrig igen.
Och om det är mitt öde att leva olycklig.
Då skall jag leva olycklig.
du lars har en fråga bara vi kristna och muslimerna har levt flera år sida vid sida varför vill du öppna stängda dörrar lars helt ärligt du kränker även dom kristan jag själv är kristen vem ger dig rätten att kränka jesus bilden och mohamed du ritar en elefant och djur har konsten nåt sitt slut liksom man kan teckna mycket andra saker du gör detta för uppmärksamhet för ditt arbete du tog farliga vägen tror inte hotet mot dig kommer ta slut på flera år framöver du har förlorat mer än va du har vunnit de synd för du är en bra tecknare bortsett för kränkningsbilderna håll dig borta från relegionen mannen
Lars Vilks,
Om du gör ett konstverk på inrådan av någon annan,
är väl ändå du ansvarig för verket, det verkar lite
simpelt att skylla på idegivaren när kritik kommer.
Nej Mohammad, jag vet faktiskt inte. Det är dessutom skillnad på att trampa på papper, vad som än finns på det, eller en människa. Men den insikten ligger kanske utanför herrens teologi.
CeDe. Det är självklart att den som utför konstverket är ansvarig för det. Däremot är det en väsentlig skillnad mellan att citera/överta någon annans och att själv uppfinna något.
fady:
Du verkar bekant – har vi mötts förr kanske?
Fast du hade inte igenklistrad . på ditt tangentbord då förstås. 🙂
Tack mohammad! Och oj så dramatiskt!
Fast det misstänkte jag ju… det är ju universellt. Kärleken. Och hormonerna… 😉
Inte bara skillnad – utan två helt olika saker, som jag ser det.
Att citera/överta innebär ju ett påpekande att ett redan befintligt tankesätt.
Ansvar har man förstås för det (påpekandet) – men det är väl ändå inte alls samma sak, som när man torgför en egen ”idé”?
PS. Min kommentar var menad om ett förtydligande, inte ett debattinlägg ”mot” citatet av Lars… 😀
Mohammad. Det torde vara elementärt att det inte är teckningen som är saken utan processverket. Hur teckningen skall tolkas det varierar i alla möjliga riktningar och varken du eller jag kan bestämma hur den skall uppfattas. Konstvärlden har inte heller något problem med att mitt projekt skulle vara entydigt. Det är inte där skon klämmer.
Lars Vilks,
För uppfattningen av processverket är förstås helheten det viktigaste men är ju som förutsättning egentligen inget argument.
Teckningen som en av helhetsdelarna är ändå den primära delen och bildar själva utgångspunkten för processen, på så sätt har de aktuella invändningarna relevans.
Verket måste alltså bedömmas utifrån alla sina delar för att se helheten, även formmässigt, så kan man se det.