Diskursproduktionen kring det norska terrordådet fortsätter. Svårigheten är främst att knyta gärningsmannen till någon form av system. Med islamistiska terrorister är det enklare eftersom sådana dåd med förödande konsekvenser har förekommit på många platser i världen. Breiviks massmord har ingen direkt förebild men av åtskilliga skribenter förklaras det med att det skulle vara följden av hatiska och starkt kritiska uppfattningar om muslimer och vänsterorienterade.
Ola Larsmo framhåller i DN att språket, som ”hate speech” är orsaken. Han föreslår med hänvsining till bland annat Wittgensteins språkspel att man skall förändra språkbruket. Tanken är säkert god men med den utbredning som ”hate speech” har fått är det nog omöjligt att förändra språkbruket. Och dessutom, vilka språkbruk och åsikter skall justeras? När det finns mot varandra ställda politiska uppfattningar kommer kommunikationen dessa emellan alltid att innehålla glidningar och insinuationer gentemot den andre eftersom varje läger anser sig sitta inne med den rätta vägen.
Ett originellt förslag (SvD) kommer från filosofidocenten Martin Peterson som menar att Sverigedemokraternas idéer ligger till grund för vansinnesdådet och därför bör stoppas. Peterson plockar fram den gamle romaren Cato d. ä. som har blivit ihågkommen genom att han alltid avslutade sina tal i den romerska senaten med ”Ceterum censeo Carthaginem esse delendam” (”För övrigt anser jag att Karthago skall förstöras”). Petersons idé är att alla anföranden skall avslutas med ”För övrigt anser jag att Sverigedemokraterna är rasister”. Det finns två uppenbara nackdelar med denna fyndighet. I det språkspel som Larsmo talar om har ”rasist” drabbats av en inflation som gör det svårt att finna någon svensk som undkommer att i större eller mindre utsträckning vara ”rasist”. Det andra är att Cato d. ä. inte är en direkt lämplig referensperson. Catos uppmanade i värsta rasistiska anda till folkmord på kartagerna, något som också förverkligades i det tredje puniska kriget 149 f. Kr. Karthago hade grundligt besegrats i två tidigare krig men blotta existensen av detta folk var skäl nog för att de skulle tillintetgöras. Docenten borde ha tänkt sig för och valt ett annat citat. Jag skulle föreslå att han istället beaktar Cicero som bland annat utslungade (63 f. Kr.) till sin motståndare med sammansvärjningsplaner Catilina: ”Quo usque tandem abutere, Catilina, patientia nostra?” Med någon frisering skulle det lyda: ”Hur länge skall ni fresta vårt tålamod, Sverigedemokrater?” Förmodligen kan frasen användas även på andra meningsmotståndare eftersom den knappast kan räknas in under ”hate speech”.
I det här fallet och även som samhällets kanske viktigaste fråga kan faktiskt filosoferna för en gångs skull bidra med något konkret till samhällsnyttan, dvs. att analysera och definiera den semantiska betydelsen av begreppet rasist/rasism.
Ordet används dagligen att slå meningsmotståndare med i huvudet men vad betyder det EGENTLIGEN?
Det är oerhört viktigt att vi får en tydligare definition av begreppet rasism då det har en stor påverkan på samhället och det kommer bara att öka.
Om ABB’s politiska sammanhang:
http://research.nu/2011/07/27/analys-kommentarfaltens-bodel/
En sen kommentar, men jag inte låta bli att konstatera hur ditt sista stycke gör det så pinsamt uppenbart hur erbarmligt enfaldigt urusla skribenter inom etablerad massmedia och politik är på att hantera företeelser som SD och Breivik. Gång på gång lämnar man öppet mål for SD. Indirekt legitimerar man faktiskt utan att själv fatta det mycket av det Breivik skrev i sitt s.k. manifest. Inte för att det stör mig, som röstar på SD i brist på bättre, men du skulle ju spöa arslet av vilken politisk skribent som helst i Sverige, oavsett vilken politisk ståndpunkt du väljer.