Signaturen Daniel bad mig i en av kommentarerna att säga något om den nu så ryktbara föreställning av Valerie Solanas Scummanifest. För ett par dagar sedan skrev jag en kort artikel för SvT Debatt.
Den avgörande frågan handlar inte om yttrandefrihet. Någon sådan begränsning har inte förts fram på allvar. Den kontroversiella frågan ligger i politiken. Trots påtagligt ökad genusmedvetenhet och politiskt engagemang går jämställdheten, enligt de flesta bedömare, för långsamt. Att skapa uppmärksamhet är naturligtvis ett sätt att driva på frågan. Turteaterns föreställning av manifestet har lyckats med uppmärksamheten men det är långt ifrån säkert att detta innebär något positivt gensvar. Ett av feminismens problem är att jämställdhetsfrågorna inte kan utvecklas utan politik. Och då handlar det om vilken politik som skall representera jämställdheten. Skall klassamhället bestå så att t ex medelklasskvinnor skall bli jämställda med andra medelklasskvinnor? Skall jämställdheten regleras genom stiftandet av lagar?
Scummanifestet är ett tämligen förvirrat uppslag som meddelar synpunkten att mannen är ett biologiskt misstag och som därför bör utrotas. Fast ändå inte eftersom Solanas menar att pengar skall avskaffas och då förlorar männen sin maktposition och blir ointressanta. Manifestet har sålunda ett extremt vänsterrevolutionärt budskap. Samtidigt avvisade Solanas feministiska sammanslutningar (och tog avstånd från den feminism som då bedrevs) eftersom hon inte önskar någon organisation utan vill att allt skall bygga på individualism.
Jag har svårt att se att man kan bygga någon vettig politik på Solanas manifest. Och det kan knappast appellera till en större publik vilket dock är förutsättningen om man vill att saker skall förändras.
”After the elimination of money there will be no further need to kill men; they will be stripped of the only power they have over psychologically independent females. They will be able to impose themselves only on the doormats, who like to be imposed on. The rest of the women will be busy solving the few remaining unsolved problems before planning their agenda for eternity and Utopia — completely revamping educational programs so that millions of women can be trained within a few months for high level intellectual work that now requires years of training (this can be done very easily once our educational goal is to educate and not perpetuate an academic and intellectual elite); solving the problems of disease and old age and death and completely redesigning our cities and living quarters. Many women will for a while continue to think they dig men, but as they become accustomed to female society and as they become absorbed in their projects, they will eventually come to see the utter uselessness and banality of the male.” (Från Scummanifestet)
You don´t GET power in Your life, You have to TAKE it.
Thomas Millroth drar bl.a. en parallell till Lars Vilks idag i sin recension av Ai Weiwei på Louisiana.
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/konst_o_form/konstrecensioner/article1579038/Bortom-maktens-rum.html
”Vad är det som lockar hos dissidenter från diktaturer som Kina? Samtidigt som samma konstnärliga medvetenhet formulerad av exempelvis Sture Johannesson, Lars Vilks eller Anna Odell har väckt våldsamma diskussioner för och emot.
Jag misstänker, att det handlar om ett kvitto på vårt eget systems förträfflighet och tolerans, ett slags PK i konstlivet.”
Det känns som det sker en långsam omvärdering av Vilks i konstvärlden och att den socialkritiska, postkoloniala, kulturrelativistiska, metajournalistiska vänsterdominansen börjar bli föråldrad.
Är det inte lustigt att de som säger sig vara radikala och progressiva ofta är de mest konservativa, reaktionära och förändringsobenägna – men det konstaterade ju redan John Lennon och säkert många innan honom.
Jag fick en ny uppenbarelse, när jag igår som bäst, i den purpursvällande kvällningen, rostade sötpotatis och kastanjer vid glödbädden utanför min enkla stuga:
Av en mäktig ande fördes jag till det avlägsna landet Sverige år 2018, där LikformighetsOmbudskvinnan (JämOs efterträdare) patrullerade de ockuperade torgen med sin pepparsprej.
Jag såg unga, finlemmade män, hermafroditer, med en slags stomipåse på magen, där foster skvalpande växte. Dessa barn, som vid tio års ålder skall slussas ut i samhället av sina ”Förmyndarpar” typ MP, MM eller PP (MammaPappa, MammaMamma eller PappaPappa), för att omgående starta upp egen verksamhet inom landets huvudnäring – den digitala underhållningsbranschen (våld/porr), där Sverige blivit världsledande tack vare sin prioriterade investering i landsomfattande bredband och serverhallar.
Unisex i allt mode; Bara rättvisemärkt bomull i naturvitt eller cybersvart.
Staten och bankväsendet uppköpt av Norge; Stor utvandring till asien.
Lars Vilks utnämnd till chef för Moderna Museet.
Då fick röken från bränd potatis mig att återvända; Nästan halva av den rikt gula, söta och stora knölen var förkolnad – men det som var kvar njöt jag av, medan fullmånen gled fram bakom den viskande bambudungen.
Gurun Gudrun,
du vet ingenting om asien ser jag
Hej nej,
Bor i asien (Japan) sedan lång tid; Var bor du?
”Den avgörande frågan handlar inte om yttrandefrihet. Någon sådan begränsning har inte förts fram på allvar.”
Inte? Läst vad som stod på bloggen? Kommentarerna? http://www.avoiceformen.com/mens-rights/activism/1000-bounty-to-identify-swedish-scum-members/ Man kan hävda att Mordhot mellan medborgare inte är en begränsning av yttrandefriheten, dvs, att yttrandefriheten är hur staten reglerar det fria ordet, men eftersom du normalt inte företräder den ståndpunkten anser jag dig vara en aning hycklande här.
Antingen är hot mot konstnärer att inskränka deras frihet eller så är det det inte.
Ingenjören. Jag vill nog fortfarande hävda min ståndpunkt även om det här fallet är lite speciellt. Här består yttrandefriheten i att gå ut med ett omfattande mordhot. Om man då bemöts med ett mordhot hur skall saken ses? Att varken den ena eller den andra sidans utspel skall betraktas som allvarligt menade? Men någon inskränkning står dock inte att se. Teatern spelar utan att begränsa sin yttrandefrihet och får också stöd från alla seriösa håll. Något problem för yttrandefriheten är det svårt att uppfatta.
Teatern går inte ut med ett mordhot.
Lars Vilks,
Du har totalt missuppfattat SCUM och ägnar dig mera åt fundamentalistisk bokstavsläsning.
Läs och lär…
”Solanas samlar ihop allt som sagts om kvinnor genom tiderna och vänder det mot mannen.
Men istället för kvinnosynen som genomsyrar vår tid så kommer debatten felaktigt att handla om manshat.
Vi är nämligen så vana vid kvinnor som stympas, våldtas och straffas att vi inte upplever det som kränkande.
Våldet mot kvinnor har normaliserat och vi reagerar inte över det förakt som varje dag spys ut i radio, tv och litteraturen.”
/Natashja Blomberg
http://debatt.svt.se/2011/11/25/darfor-ar-man-djur/
Ironin har uppenbart sin blomningstid i rabatten just nu.
mohammad,
Natashja Blomberg glömmer att SCUM-manifestet är ett politiskt manifest med udden riktad mot vita västerländska män och den västerländska kultursfären. Att betrakta västdemokratierna med sina liberala samhällen som det största hotet mot kvinnors fri- och rättigheter är både felaktigt och kontraproduktivitet.
Att hänvisa till Aristoteles, Thomas av Aquinas eller August Strindberg för att skapa en bild av dagens moralsyn och genustänkande är lika verklighetsfrånvänt som att hävda att ekonomin i västvärlden baseras på slavarbete eftersom det var ett stående inslag under antiken. Men inte ens den största kvinnohataren i historien har förespråkat utplåning av alla kvinnor, och lusläser man historien kommer man även att finna kulturer och naturreligioner som upphöjt och hyllat den barnalstrande kvinnan som moder jord.
Natashja Blomberg ondgör sig över att det förmedlas en bild av kvinnor som legaliserar och förskönar våldtäkt och kvinnoförtryck. Men att betrakta självständiga och sexuellt frigjorda kvinnor som potentiellt farliga och ett lovligt byte för männens lustar och aggresion tillhör inte normen i den liberala västvärlden. Det är ett konservativt och reaktionärt synsätt som inte återspeglar de värderingar och lagar som har byggt Sveriges och västvärldens jämlika samhällen.
Vill man motarbeta patrialkala strukturer och tankesätt blir det föga ändamålsenligt att måla upp en bild av dagens västerländska kultursfär som roten till allt ont, och som den främsta bäraren av kvinnofientliga värderingar. Det är inte bara ett hån mot alla kvinnor i andra världsdelar och kulturer som med lagens stöd tvingas underkasta sig ett patrialkalt förtryck, utan bidrar också till att underminera det viktiga arbete som västvärlden gör inom ramen för FN i frågan om kvinnans rättigheter.
Den feministiska vänsterrörelsen villkorar kvinnans rättigheter eftersom det föreligger en målkonflikt mellan å ena sidan vänsterns oheliga allians med reaktionära högerkrafter inom den muslimska kultursfären mot den stora satan, USA, och västvärldens marknadsekonomi, och å andra sidan deras försvar av kvinnans rättigheter. Deras utgångspunkt är att kvinnans frigörelseprocess i västvärlden har uppkommit till trots för, och inte tack vare, liberala principer om individuell frihet.
Det är en grundsyn som legitimerar fortsatt kvinnokamp i västvärlden även om lagstiftningen har blivit könsneutral, och där alla numera är lika inför lagen, där det istället ställs krav på särskilda rättigheter för kvinnor. Av samma skäl vänder de sig emot den fria sexualsynen i likhet med deras allierade inom den muslimska världen där man av vänsterpolitiska skäl är mer angelägen om att påpeka den vita mannens blodskuld från kolonialtiden än att stöta bort sina allierade med underordnade kvinnofrågor.
Solanas manifest utgår ifrån hennes subjektiva uppfattning av det samhälle hon tillhör. Hennes tragiska liv har varit normbildande för hennes förståelse av omvärlden där hon i krassa termer och utan omsvep dömer ut hela det samhälle som hon menar är orsaken till hennes lidande och tillkortakommanden.
Men samtidigt är hon en djupt störd människa med allvarliga psykiska problem som får tvångsvård på mentalsjukhus. Hennes destruktiva och våldsamma läggning utgjorde ett hot både för henne själv och hennes omgivning där hon exempelvis gjorde sig skyldig till tre mordförsök på andra män. Ändock förväntar sig feminister som Natashja Blomberg och Petra Hjortensjö att alla, inklusive tvångskommenderade naiva skolelever, ska tolka hennes manifest metaforiskt – på samma sätt som religiösa grupper försvarar bibelns och koranens blodiga texter. Och där Solanas SCUM-manifest upphöjs till den normgivande feministiska diskursen utan att reflektera över hennes sjukdomsbild och våldsamma personlighet, samt hur stor del av hennes inre tankevärld och gärningar som kan tillskrivas arv, och inte miljö.