Mohammed Merahs dåd i Toulouse skall förklaras och förstås. Vad drev honom till detta vansinnesdåd? Att förklara något är att inordna det i någon känd begreppsordning. Det som kan kännas igen är det vi förstår. Men samtidigt blir naturligtvis det här fallet ett politiskt spörsmål. Göran Greiders ledare i Dalademokraten innehåller ett förslag som väckt en del indignation: ”Mohammed Mareh – söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka.” Klassisk slutledning: Det finns uttalad och förtryckande orättvis främlingsfientlighet. Mareh var en främling. Alltså är det inte egendomligt att han reagerade. Dock förklarar detta inte varför inte alla förtryckta främlingar begår sådana dåd. Men varför skall man fördjupa sig i det? Antagligen är det inte många som är intresserade av Mareh som psykologisk individ och hans bakgrund. Å andra sidan är Marehs handling inte isolerad. Vansinnesdåd utförs relativt regelbundet av islamistiska extremister. Men att gå in på psykologi och ideologi har Greider inget intresse av.
Jämför man Mareh med Breivik är skillnaden att Breivik är svårare att inordna i ett mönster. Man kan visserligen säga att de högerextrema yttringar som han inspirerades av gav grogrund till hans handling men den förblir ändå speciell och isolerad. En möjlig förklaring är då att det rör sig om sinnessjukdom vilket också har påståtts. Politiskt sett är sinnesjukdom ingen användbar förklaring. Även i det här fallet har många valt att åberopa den rådande främlingsfientligheten.
Den oro som många debattörer har gett uttryck för är ungefär densamma i båda fallen. Breivik blir ett exempel på en tilltagande, militant och mordisk främlingsfientlighet. Fallet Mareh riskerar också att ge upphov till ökad rasism och valframgångar för högersidan något som Carina Hägg varnar för på Newsmill.
Den stora skulden anses ligga i historien, kolonialismen och kapitalismen har skapat ett orättfärdigt väst. Alla som åtnjuter fördelarna av den västerländska livsstilen är därför ständigt skyldiga till alla dåd som kan förstås ur detta perspektiv. Alla är skyldiga men självfallet betraktas några som större skurkar än andra.
Marehs far har stämt franska staten för att de sköt hans son. Det är åtminstone delvis lättare att förstå. Åtskilliga experter har menat att Mareh kunde ha tagits levande. Däremot är det svårare att förstå att fadern inte inser stämningens etiska slagsida.
Mohammed Merah och ordet främling är illa anpassade. Merah var nämligen född i Frankrike och fullvärdig fransman.
morr. Det är riktigt men det hjälper inte. Hur korrekt man än försöker formulera sig kvarstår främlingsfientligheten som definierar saker på ett annat sätt än pk-formalia. Logiken ”Han är fransk, alltså är han inte främling och kan inte vara utsatt för främlingsfientlighet” ger knappast debattörerna någon lättnad.
Rögle BandyKlubb spelar numer hockey och är relativt framgångsrika. Denna lilla lokala klubb har alltid varit en favorit för mig. Var har Rögles relativa framgångar för genomslag på förbrödningen i norra Skåne?
Hockey och kultur kan beskrivas som två helt disparata världar, men är det så i realiteten?
Jag är mycket intresserad av tänkbara synergieffekter mellan samhällets olika ”specialiteter”. Inte minst för att en korsbefruktning bör garantera en intressantare nivå på de flesta diskussioner.
I USA är Demokrater i majoritet längs kusterna och de stora sjöarna, inne i landet dominerar Republikanerna.
Jag utgår ifrån att Demokrater i allmänhet är beredda att reflektera mer över tillvaron – är då havet, hamnar, resande och fler influenser jordmånen för nästa steg i civilisationen?
Lars, bra skrivet som vanligt. Greider vårdar de gamla vänstertraditionerna, inget nytt där. Tyvärr är han inte ens rolig bara tröttsamt förutsägbar.
joanna,
”Jag utgår ifrån att Demokrater i allmänhet är beredda att reflektera mer över tillvaron – är då havet, hamnar, resande och fler influenser jordmånen för nästa steg i civilisationen?”
Ja, vi blickar ut över havet och influeras av vad vi ser på andra sidan. Av samma orsak har den politiska och mediala makten i Stockholm alltid haft ett annat perspektiv på demokrati och yttrandefrihet än människor i Väst- och Sydsverige. Där har man istället för frihetliga ideal inspirerats av ett totalitärt synsätt från våra grannländer i öster, med en ambition att skapa den nya människan istället för att lyssna på gräsrötterna och forma politiken efter folkets behov och önskemål.
Inskränktheten vacuumförpackas sakta till ett ensamt jag.