1416: En julberättelse

En ömmande julberättelse såg dagens ljus alldeles lagom till julen 2013. Evangeliet utgick ifrån den oansenliga orten Kärrtorp som visserligen inte är Davids stad men en plats för de utsatta och övergivna. Då dessa människor samlade sig för att ge uttryck åt världens goda krafter kom de ondsinta nazisterna stormande för att slå små stackars barn. Hur denna massaker skulle ha utfallit kan man bara skräckfullt undra över om inte det hade varit så att de godsinta AFA-aktivisterna kastat sig emellan och med sina kroppar skyddat de stackars små. Detta skedde medan de illasinnade och likgiltiga poliserna inte ingrep.

 

För att fira detta och hylla de snälla AFA-aktivisternas seger över de i och för sig fåtaliga men dock fruktansvärda nazisterna, samlades folk från hela riket för att genomföra det som kan kvarstå i minnet som Den Stora Tomtemarschen i vilken också landets kommande stortomte deltog, flankerad av småtomtar och nissar. Den allmänna meningen i detta högtidståg var att allt ont är förkastligt medan det goda är att rekommendera för alla och envar.

 

Med denna lilla sedelärande berättelse vill jag önska mina läsare God Jul och Gott Nytt År!

 

Det här inlägget postades i debatt, Kommentarer nästan varje dag. Bokmärk permalänken.

18 svar på 1416: En julberättelse

  1. Robert Larsson skriver:

    Jag föregrep dig visst lite i förra inlägg. ha ha *leende*

  2. marianne lindberg de geer skriver:

    Vad håller du på med?

  3. Gurun Gudrun skriver:

    Usch; Så går det när ärke-Scrooge Vilks spetsar julglöggen på inbillad missförstådd-konstnärs-vis med balsamterpentin.

    Jag betackar mig ödmjukt och håller mig alltjämt till mitt med kärlek vispade gröna te.

  4. CeDe skriver:

    Sannerligen en synnerligen lysande julberättelse.

  5. LH skriver:

    Nog för att det är jultider men börjar det inte bli lite väl många tomtar på loftet nu, Lars Vilks.

  6. Lennart Alves skriver:

    Va fan?!

  7. Robert Larsson skriver:

    Vilks har ju helt rätt i sin julsaga. En modern upplaga av Dickens. LYSANDE, helt enkelt. En utveckling av min kommentar i förra inlägget. Vi är inne på samma spår jag och den gode Vilks *leende*. Det var det jag menade med min kommentar här. Men det gäller att förstå lite mer, och se lite vidare än näsan räcker. För i det kloka finns sanningen, även om det ytan verkar skimärt. *stort leende*

  8. Molly skriver:

    Tomtarna finns där,även om de flesta ännu blundar eller hänvisar dem som LH gör att de endast uppträder på loftet.

  9. mohammad skriver:

    Ynkligt Lars…

  10. CeDe skriver:

    marianne lindberg de geer,

    Ömmade det till i liktorna?

  11. NOVA skriver:

    ”Hej hej tomteland, nu ääär du häär…”

  12. Molly skriver:

    mohammad,

    Vet du vad, mohammad? Den enda ynkedomen i denna spalt för närvarande är du själv! Vilks är modig som vågar stå för sina livsval, medan du mohammad verkar skräckslagen för vad en målad hund kan ställa till med.

  13. Kenneth Karlsson skriver:

    marianne lindberg de geer,

    Och vad håller du på med?

  14. TJ skriver:

    Expressens Britta Svensson upplevde en viss dissonans i den kompakta godheten.

  15. NOVA skriver:

    ”Seeer du stjärnan i det blååå. När den blinkar tiiittar tomten pååååå. Atchi Atchi prosit.”

  16. Nils skriver:

    Lysande!!

  17. Tomtefar skriver:

    Du är bara sur för att en av dina kompisar blev knivad av ”svenskfientliga”, innan de hunnit sparka ihjäl någon vänsteraktivist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.