En djupgående tro på konstens välsignelse kombinerat med ”gören bättring idag och bli en god människa” kan producera oslagbara recept. I presentationstexten till IlDance föreställning Forbidden Fruit (på Atalante i Göteborg) kan man lära sig följande
”Forbidden Fruit är en ny produktion som innehåller nutida koreografi, text i sång och tal, samt projektioner. Den strävar efter att riva upp den inre betydelsen av lust, passion, attraktion och sex. Föreställningen är en uppmaning till jämställdhet mellan könen, och till att sexualiteten inte ska ses som en svaghet, utan en styrka. Den präglas av ett engagemang mot sexbrott. Uppsättningen vill bidra till att få bort hämningarna kring den naturliga lusten och det sexuella utforskandet.
Detta innebär inte att föreställningen är en uppmuntran till sexuell promiskuitet. Tvärtom är förhoppningen att verket skall bidra till arbetet för att minska antalet sexorienterade våldsbrott genom att förändra synsätt. Värderingen ligger i att sex är det renaste uttrycket för passion, lust, njutning och kärlek. Ensemblen vill skapa en upplevelse för publiken som är överväldigande på ett sätt som liknar ett sexuellt möte. Utan skam. Utan våld.”
Man lägger märke till den originella tanken att jämlikhet skall råda mellan könen och att rätt sorts sex skall frammanas. Men det får inte bli för mycket av det goda, de tilltalade skall förstå att föreställningen går ut på att minska våldsbrotten. Om jag förstår saken rätt kräver det dock att brottslingar löser entrébiljett eller är det möjligen tal om strukturella sexorienterade våldsbrott, smyg- och vardagssexvåldsbrott, ?
En fullkomlig motsägelse. Man är ute på en mycket farlig väg när man kombinerar sexlust contra sexvåld i samma utställning. Det är en absurd kombination. Nästa steg är väl att man likt Jonas Staal, bjuder in förövarna, förgriparna och våldtäktsmännen. Och hur bizarrt vore inte detta. Men då blir väl kanske ”konst”-intresset, ännu högre.
Men sexvåld är för allvarligt för att sammanblandas med lust av ”god” natur. För allt är ju lust. Även det våldsbaserade. Extrem lust. Men att föra samman detta, är inte alls bra. Så lätt att det leder fel. Det är i alla fall min åsikt.
Vad har hänt med numreringen av posterna här i bloggen? Verkar som om Vilks hoppat direkt från ungrenässansen (1448) till romantiken (1808).
LH,
Ingen tycks ha märkt felet som uppstod för ett bra tag sedan genom en felskrivning. När jag kom på det finns det en lång rad poster som borde numreras om. Men det orkar jag inte med för närvarande. I varje fall har numreringen korrigerats.