Igår var det arrangemanget i Köpenhamn, danska tryckfrihetssällskapet med Dan Park. Jag fick för första gången tillfälle att lyssna och växla några ord med honom. Han betonar att hans avsikt handlar om att ge sig på det politiskt korrekta och att föremålen för hans affischkonst varierar.
Angående de fall som han dömts för berättade han om sina avsikter. Affischen där Momodou Jallows, från afrosvenskarnas forum, ryggtavla bär texten ”negerslav”, är hans reaktion på att det angrepp som Yusupha Sallah utsattes för. Det var uppenbarligen ett hatbrott men av oväntad art då misshandeln och grova rasistiska tillmälen kom från en grupp kurder. Park menar att Jallow ständigt ser vita män som rasister och att det blev pk-fel när det visade sig vara invandrare. Park menar också att Sallah är en offentlig person med avsevärt inflytande och att han därför får tåla kritik. Hans deltagande i demonstrationen mot polisregistret av romer, då han bar skylten ”zigenarbrott är något gott” var en satirisk kommentar.
Dan Parks affischkonst är onekligen grovt tillyxad men det är ändå fråga om det verkligen kan kallas för hets mot folkgrupp eftersom hans intentioner inte handlar om det. Som jag tidigare har nämnt anger tingsrätten besynnerliga domskäl när man åberopar att Dan Parks insatser inte skulle leda en debatt som innebär framsteg i umgänget mellan människor.
Yttrandefriheten har fått sina inskränkningar och kan sammanfattas med vad konstprofessorn Jeff Werner menar: ”det är vad bilder gör, inte intentionerna bakom dem, som är avgörande.” Med andra ord är det den subjektiva upplevelsen, oavsett intentioner och nivå, som anger yttrandefrihetens gräns. Mer om Köpenhamnsmötet här.
Galleristen Henrik Rönnquist och Dan Park på tryckfrihetssällskapets möte.
Tveklöst befinner vi oss mitt i en nyordning av svensk rättspraxis. Farhågorna från 2003 om det vaga i rekvisitet ”missaktning” har besannats, och med tingsrätter (och t.o.m. en hovrätt) som läser förarbetena som fan läser bibeln så gäller det att se upp. Kritik mot islam framförs härefter på egen risk i det att tingsrätterna bortser från Europadomstolens understrykande av ”license to offend”, och istället lyfter den ”konstruktiva dialogen” ur sitt sammanhang. Över den sista pusselbiten i ”hets”-rekvisitet (”saklig och vederhäftig diskussion”) har rättsväsendet tolkningsföreträde. Glöm konsten, humorn och ironin. Rätt dig i ledet, eller förbered dig på en §7-undersökning. Dystopin är här. Med full kraft.
”Affischen där Momodou Jallows, från afrosvenskarnas forum, ryggtavla bär texten ”negerslav”, är hans reaktion på att det angrepp som Yusupha Sallah utsattes för. Det var uppenbarligen ett hatbrott men av oväntad art då misshandeln och grova rasistiska tillmälen kom från en grupp kurder.
Park menar att SALLAH ständigt ser vita män som rasister och att det blev pk-fel när det visade sig vara invandrare.”
Jag misstänker att du har skrivit fel här? Det är väl Momodou Jallows från Afrosvenskarna som Park menar är den som ständigt ser vita män som rasister, inte Sallah som var den som blev utsatt för misshandeln från kurdiska män.
Filippa,
Du har så rätt.
Slappnar av : https://www.youtube.com/watch?v=ZQ7iiud3b8k
” Med andra ord är det den subjektiva upplevelsen, oavsett intentioner och nivå, som anger yttrandefrihetens gräns.”
-Mycket bra sammanfattat. Äntligen en kick i teorin. Att slå hål på det värdelösa tråkiga språket. Bra gjort.
Det satt fan i mig långt in då.
Jag bodde i Afrika ett tag, och ”rasismen” mot vita vid den tiden, var en intressant erfarenhet.
Nu verkar det som om den verkligheten har nått även Sverige till slut. Och det verkar som om alla har en lång väg att gå, innan internationaliseringen ser sitt verkliga ljus. Internet eller ej. (ska man skratta eller gråta? Eller bara tro att allt är som vanligt kanske?)
Sessan,
Det är nog just det. Internationaliseringen har en lång väg att gå.
Det har gått för fort med globalisering, EU’s utvidgning , massmigrationer m.m. Det är alltför många som inte hinner med i de enorma förändringar som pågår. Den interna evolutionen i människor är långsam och vi kommer att tvingas bromsa, backa och genomleva våldsamma bakslag på internationaliseringens väg.
Krister,
Jo, just. Men det är en spännande tid. Kanske…
Läskigt spännande med våldsamma spänningsutlösande perioder har vi att se fram mot.
Hade jag varit Master of the Universe så hade jag gjort det långsammare i ett mer harmoniskt flöde.
Krister,
Hade jag varit Master of the Universe hade jag tittat mig själv i spegeln och frågat vad i helvete jag håller på med.
Från graven,
Problemet med ”Universums Mästare”, eller varför inte använda den sedan länge accepterade benämningen Gud, är att han inte har haft något att spegla sig i. Såvida man inte ser hans ”skapandet” av en varelse med själv-medvetande som ett sätt att kunna se sig själv och det skapade som ett objekt. /GG
Den skapande skilde på människor och djur (enligt urkunderna)och blåste ande genom människans näsborrar som skulle förse människan med förnuft, och bli en avbild av sin skapare med makt att härska över jorden och alla dess djur. Om skapare ser sig själv i människan av i dag, så tycker jag synd om mänskligheten. Kanske hade det blivit bättre om en hund fått förnuftet.
Från graven,
Jag har också kommenterat detta på min blogg som dessutom är länkat till Fritänkarnas facebooksida.Såvitt jag kan se har våldtäkt stöd i den islamiska kulturen.Frågan är ju om man får säga detta.
GG,
Ha. ”Universums Mästare”, men har tyvärr ingen spegel?
Jag har en till!
Den handlar om när Universums Mästare skulle åka till Timbuktu. Han packade sin cykelmoped, vattnade kaktusen och slog ihjäl katten, och gav sig så iväg på sin långa resa. Tyvärr hoppade kedjan av nere vid bron.
Ja, Dan Park ska ha sin yttrandefrihet och ska inte slängas i fängelse för sin konst. Det är självklart. Men varför Vilks med flera utöver det väljer att frottera sig med någon som inte är rasist bara enligt den gängse utvattnade normen, utan verkligen är det, i ordets ursprungliga bemärkelse – det är svårbegripligt.
Citat från Parks blogg (om Lundakarnevalen): ”Såg förövrigt bara en riktig neger i hela karnevaltåget men det beror kanske på att majoriteten av negrerna inte studerar på högre nivå tack vare sin låga IQ.”
Åtskilligt mer i samma stil kunde citeras. Karln (Park) är en tvättäkta dårpippi, som helt saknar politisk analys.
Hur vet du att Dan Park är rasist? Själv säger han att han driver med det politiskt korrekta genom att göra och säga vad man inte får. Det kan ju tänkas att han verkligen är rasist och att han ljuger om sin distans till sina aktiviteter. Men om någon verkligen är intresserad kunde man fördjupa saken lite mer än att dra fram några av hans notoriska uttalanden och göranden.
frogo,
http://www.amazon.com/Bell-Curve-Intelligence-Structure-Paperbacks/dp/0684824299
Eller var det ordet Neger som var rasistiskt?
Politisk analys betyder player i bidrags- och stipendievärlden med öga för de behjärtansvärda organisationer som lättast pungar ut med cash till narcissistiska projekt med låga odds för maximal medial uppmärksamhet. Projekt som bärs fram av de med kulturell och politisk makt.
Exakt. Och ett samhälle som skjuter sina dårpippin är ett intolerant samhälle.
Parks går över gränsen med jämna mellanrum – och det gör det ju inte lättare för honom. Men en rättsapparat som dömer honom för ”Zigenarbrott är något gott” har bortsett från Europadomstolens explicita understrykande att provokation (”Licence to offend”) är en viktig del av ett pluralistisk samhälle.
Den amerikanska rättsdoktrinen tillåter nynazister med svastikafanor marscherandes genom judiska kvarter – som ett uttryck för yttrandefrihet.
Idén är att det var just det faktum att yttrandefrihet saknades i Nazityskland som ledde till ett av världshistoriens mest omfattande och systematiska folkmord.
Att begränsa yttrandefriheten är förvisso ett tve-eggat svärd.
Det kanske anses vara med goda intentioner man avser tysta Park. Men vägen till helvetet är kantad av goda intentioner.
Lars: Som jag skrev kunde åtskilligt annat citeras. Jag gör inte det här utan hänvisar till DP:s blogg och hans Twitter, där det framgår med all önskvärd tydlighet att han är rasist ut i fingerspetsarna. När han inte deltar i nationalsocialistisk poddradio hetsar han mot judar, romer och svarta på varje tänkbart sätt. Att han skulle ha ”distans” till sina aktiviteter tror jag tyvärr är en naiv uppfattning.
ryggrad: Du läser mig som Fan läser Bibeln. Med politisk analys menar jag förstår inte någon politisk korrekt linje utan t.ex. en kritik av mångkulturen som går bortom de råa fördomarna.
Från graven: Jag är helt enig med dig om att DP gör inte bör kriminaliseras på något sätt. Låt honom göra det han gör utan att blanda in något rättsväsende (så länge han inte uppmanar till våld). Det jag vänder mig mot är hur Vilks och andra helt aningslöst väljer att se DP som en person som ställer viktiga frågor kring yttrandefriheten och som har något att komma med konstnärligt. Det borde vara solklart att så inte är fallet. I grunden är DP en förvuxen pajas, en trasig lodis som söker uppmärksamhet. Låt honom för all del göra det, det borde varken anses kriminellt eller särskilt klandervärt, men på något större allvar bör han inte tas, särskilt inte av dem som vill åstadkomma politiska förändringar och inte är eniga med mainstreamlinjen.
frogo,
Som jag skrev tidigare. Vill man veta något mer om Dan Park kunde redaktioner och kulturredaktioner göra en ansträngning. Tills vidare är det fritt att tycka och tro. Trots allt är det så att ytterligheterna skapar mer än välordnade debatter i ämnet. Det som har varit särskilt intressant med Dan Park är de uttalanden som har kommit från domstolen. Vi vet ju nu att yttrandefriheten skall gagna umgänget mellan människor. Vad detta innebär är det upp till domstolen att avgöra. En och annan gång skapar konsten ny kunskap.
Vad skrämmer dig mest frogo?
Vårt stöd till Park i denna sak (m.a.p. problematiken med tingsrättsdomen) eller tingsrättsdomen?
Lars: Det kan jag väl hålla med om. Problemet här är att det principiella stödet för yttrandefriheten tycks övergå i någon sorts sympati för personen, vilket känns svårförklarligt.
Från graven: Jag visste inte att man var tvungen att välja bland de två alternativen. Det tycks mig en smula snävt. Min inställning till tingsrättsdomen har jag redan förklarat.
Du har ju valt.
Du skriver hit och ställer dig oförstående inför oss som stöder Park i denna sak.
Låt oss som månar om yttrandefriheten göra detta.
Själv kan du gardera med ett ”visst är jag för yttrandefriheten men…”
Denna typ av resonemang har ju redan bl.a. Ulrika Knutsson definierat m.a.p. på Vilks, rondellhunden och den islamska världens reaktioner, så du är ju i gott sällskap i kultur- och mediasverige.
Lars Vilks,
Man kan också säga att var man eller kvinna får göra sin röst hörd. Det är både lagligt och berikande. Så är det i Finland, så är det i många andra länder. Dan Park får säga vad han vill. Ingen är tvungen att spela upprörd.
I Sverige måste varje yttrande/uttryck utanför manus behandlas med allvar. Allt är alltid mycket allvarligt och allvaret förmedlas i etern till medborgarna. Sedan skall det tyckas till om och nämnas minst tusen gånger i olika grader av fördömanden och försäkringar, verbala, sociala och tryckta. Om man lämnar allvaret blir det oftast i formen av gruppmobbning och putslustigheter med politiskt lärande poäng om den skyldige.
Från graven: Ett nästan komiskt exempel på ohederlig halmgubbe-argumentation. Sådana diskussioner får du föra med de som är roade av det. Om du kan läsa innantill så vet du att jag är för en oinskränkt yttrandefrihet, och fallet Dan Park är inget undantag. Det betyder dock inte att man behöver sympatisera med den vedervärdiga personen, vilket tyvärr verkar vara fallet bland somliga här. Jag förstår inte varför det ena måste följa på det andra.
… samt att frysa ut Dan Park.
Ryggrad:
Jag tycker om att vara ”skyldig”.
Jag ska rösta på Djurens parti; det var verkligen dags!
Någon mer där ute…?
Alla har sin roll, även Sverige kanske?
Hej Lars,
Jag var med på det här mötet och var den som kanske lite småilsket påpekade att jag inte tyckte att det skulle finnas några frizoner för just konstnärer vad yttrandefrihet innefattar. Och då att det är någon slags intern konsensus inom konstvärlden vem som ska betraktas som konstnär eller inte. Ville väl egentligen bara säga att du inte ska missuppfatta mig. Jag har från början uppskattat hela ditt snillrika RH-konstprojekt och dessvärre inte fått tid att besöka dina utställningar. Jag budade på din tavla på snaphanen.dk men dessvärre utbudad till slut. Jag är lika uppskattande av Dan Parks uppkäftiga och fyndiga gatupunk-konst (eller vad man ska kalla det).
Men principfrågan står jag fast vid. Det ska inte vara så att konstnärer (som definieras som konstnärer av konstvärlden), ska ha någon slags gräddfil när det gäller yttrandefrihet. Ingrid Carlqvist, Mikael Jalving, eller jag för den delen, bör ha exakt samma rätt att ”missakta” religioner/folkgrupper som några erkända konstnärer, och det står jag fast vid. Jag blev inte riktigt klok på ditt svar i den frågan, och var dessvärre tvungen att rusa hem direkt efter mötet.
Jag håller heller inte med om att konstnärer alltid har haft en socialistisk/vänsterinriktad grundhållning. Det är snarare en fråga om tidstrender. Som exempel gav jag vår kanske störste konstnär, Carl Larsson. Han övergav socialismen tidigt, innan han blev känd, uttryckte förakt för hela partisystement och ville hellre se en slags ”upplyst despotism med folklig förankring”. Alla hans kända akvareller hade ett ganska tydligt nationalromantiskt tema. Inte minst de pompösa slutverken med Gustav Vasas intåg och den kontroversiella Midvinterblot. Att han under sin ungdom flörtade lite med socialismen spelade mindre roll, eftersom när han väl blev känd och allmänt uppskattad så skulle jag väl snarare karakterisera honom som någon slags proto-fascist, vilket respekterades av den tidens konstvärld. Men från någon gång på 60-talet har det nog varit så att man har behövt vara vänstervriden för att accepteras som konstnär.
http://www.popularhistoria.se/artiklar/carl-larssons-liv-var-langt-ifran-en-idyll/
frogo,
Jag håller inte riktigt med dig. Du ifrågasätter om DP är en person som ”en person som ställer viktiga frågor kring yttrandefriheten och som har något att komma med konstnärligt”. Personligen tycker jag att ”zigenarbrott är något gott”, ”Hang on! afrofobians”, ”negerslav”-montaget och ”papper åt papperslösa”, var riktigt fyndiga provokationer som dessvärre de flesta inte förstod eller ens var förmögna att förstå. Om Herr Park sedan verkligen är någon rasist eller inte, är faktiskt lite irrelevant för mig. Det är mlite som argumentationen att eftersom Hitler införde strikta djurskyddslagar, så måste den typen av lagar vara fel. Skulle faktiskt tro att det är därför som nästan hela Europa tillåter den vidriga halal- och koscher-slakten, med hänvisning till religiösa undantag.
Sedan vet jag inte vad du syftar på med nationalsocialistisk poddradio. Jag hörde hans intervju på Radio Länsman. Om det är den du syftar på så kan du väl inte med den godaste viljan i världen betrakta den som nazistisk. Det verkar du för vettig för.
Även om man kan hitta exempel på konstnärer som har haft en konservativ politisk uppfattning är det inte många. Den helt överväldigande delen är vänsterorienterad och det är välkänt. Inte så egendomligt heller eftersom den radikalare siden av vänsterrörelsen har befunnit sig i opposition mot makt och kapital – politisk avantgardism. Så är det inte längre men det är en annan historia.
Att konstnärer i någon mån särbehandlas kan man tycka är fel men det är ett faktum. Och det hänger främst samman med att konsten betraktas som ”god”, konstnärerna verkar idealistiskt för att försvara de svaga etc. En väsentlig del av detta är det ramaskri som utbryter när en konstnär (med rätta åsikter) hamnar i domstol eller bemöts med sarkasmer. Den grupp som stödjer konsten har ett betydande inflytande. Så är det bara.
Lars Vilks,
Jo, men anser du att det är RÄTT?
En intressant annan historia. För just nu så ligger väl den… ”etablerade” konstvärlden lite… efter sig själv. Ungefär?