1938: Vår tids stilleben och landskap

Den ännu okände årets prisvinnare av Barbro och Holger Bäckströms stipendiefond genomför enligt konstmuseets chef Cecilia Widenheim ”en undersökning av historiska maktförhållanden mellan den så kallat gamla och den nya världen öppnar för alternativa berättelser om vår egen tid”. Inte precis oväntat. Varje tid har sina standardgrepp. Förr hade det varit ”stilleben med blå kruka” eller ”landskap med röd figur”. Undersökningar också det men på den tiden uttryckte man sig inte så. Man kan anta att nämnda undersökning skall vara såväl lärorik som uppbygglig.

Med konsten som moralprogram öppnar Moderna i Malmö på lördag utställningen ”En sårad dröm – ett konstnärligt projekt som lyfter erfarenheter av migration”. Nå, det räcker inte ens med att man anför det så älskade verbet ”lyfta” och det laddade ”migration”. Nej, här skall skuldbördan fram: ”En sårad dröm är en utställning som berör olika erfarenheter av migration, men som också uppmanar besökare att vända spegeln mot sig själva med frågan: hur är jag delaktig i det här? Ges erfarenheter av migration plats i samhället i stort och vems kunskaper har ett värde?”

På ett sätt är det rörande naivt att den bildade medelklassen skall böja sina huvuden fyllda av skuld. Konsten verkar ha blivit smått religiös, endast den utan synd kaste första stenen. Å den andra kan Moderna stoltsera med att man verkligen vill göra något nyttigt med tanke på den tilltagande främlingsfientlighet som, enligt rykten, väller över alla breddar i det belastade Europa.

Det här inlägget postades i om utställningar m m. Bokmärk permalänken.

34 svar på 1938: Vår tids stilleben och landskap

  1. Från Graven skriver:

    Det ligger ju anslag (pengar) i slika anslag (grepp)

  2. Doktorn skriver:

    Om en sårad dröm.

    Jag är första generationens invandrare.

    Vi var upplärda att aldrig ligga värdfolket till last, omedelbart lära språket, passa oss för dåliga handlingar, vilka kunde riskera hela flyktinggruppens rykte, arbeta hårt och hederligt. Hemspråksundervisning lades inte svenska staten till last, utan ombesörjdes av oss själva på eftersom flerspråklighet är en fördel. Vi gjorde allt för att bli nyttiga kuggar i samhället.

    Jag har inget till övers för ”sårade drömmar” mm. dylikt ”analytiskt sociologiskt” tjafs.

    Är det så illa att man kommer från något folk med rykte t.ex. om lättjefullhet, lögnaktighet och opportunism – varsågod – gör något åt problemet och bevisa motsatsen!

    Endast så kan man upphöjas till människa.

  3. Tallskog skriver:

    Väl talat, doktorn!
    (Jag älskar sådant!)

    Ett plumpt skämt kanske tillåts?
    ”anal-ytligt socio-ologiskt” 🙁

  4. Från Graven skriver:

    Doktorn

    Respekt.

  5. Inge skriver:

    Hvordan forholder samtidskunstnerne seg til estetikk? De er jo ikke blinde, så de må jo forholde seg til estetikk i sine fysiske uttrykk på en eller annen måte, enten de vil eller ikke.

  6. mohammad skriver:

    Doktorn

    Visst var allting bättre förr, och bäst var det givetvis på din tid, men tiderna förändras och väl är det…

  7. Lars Vilks skriver:

    Så långt att de förhåller sig till estetik för att innehållet har en betydelsefull form. Men tidigare var estetiken själva saken och identiteten, numera är den av underordnad betydelse: innhållet (”aboutness”) är huvudsaken.

  8. Doktorn skriver:

    Signaturen kamrat Mohammad dristar sig till en glättig senoirofob kommentar till mitt moraliska imperativ. Kanske i Mohammads smak. Låt gå för det.

    Visst förändras tiderna – allt mera genomsyrade av PK-giftet bliva de. Få kan inse hur människovärdet för alla – vilka anamma detta gift – ständigt urholkas därvid.

    Kamrat Vilks aningen gåtfulla kommentar om estetik och ’aboutness’ erinrar mig om professorns i filosifi Hermeréns devota presentation – ja just precis – av geniet Vilks i något sammanhang förra året – och jag förstod att vår Bloggmäsgtare visat hur konstens väsen väsentligen förändrats – om jag inte minns fel – och det jag rädd jag gör – i mitt ringa lekmannaskap – någon gång efter 1995 – men just när kan inte vara så kvistigt heller om 100 år.

    Jag skulle vilja efterlysa unga lovande konstdoktorander undersöka hur detta förhåller sig till ökande halter av PK i gemene mans sinnen.

  9. Heidegger skriver:

    @Doktorn Är doktorn moralist eller kantian månne?

  10. Doktorn skriver:

    Moralist när så befogat – eljest mest oberoende fritänkare. Jag har alltid betraktat de hyllade förebilderna med en viss ’skepsis’. Devota akademikernas skara är redan tillräckligt stor och alltför välgödd för komma till nytta.

  11. mohammad skriver:

    Nja Doktorn

    I mening av det reflekterande sinnet ligger de egna erfarenheterna givetvis närmast till hands.

    De faktiska möjligheter till medborgarens självförsörjning och självförverkligande var givet större under dåtid än samtid.

    Utgörande en naturlig förutsättning för den icke svenskspråkige medborgaren att kunna träna och lära sig det svenska språket.

    Arbete och språk alltså, två grundläggande faktorer såsom avgörande för all socialisering och integration…

  12. Doktorn skriver:

    Dagens arbetsmarknad ersätter visserligen mannakraft med robotar och allehanda ’appar’ – men strömmarna lycksökare får också rejäla bidrag från medel vikta till värdfolkets egen sociala trygghet.

    Få individer är bättre än sina gudar. Detta framför allt ses hos den internationella eliten – ytterst ansvarig för nationernas liksom de på flykt drivnas olycka – men även hos de olyckliga flyktingarna från efterblivna kulturer. Elitens PK-dogm att alla kulturer skall ha hunnit utvecklas lika långt är rent nonsens – något de ens inte själva tror – utan håller sin egen kultur allra främst – vilket varje sann kristen har anledning att betvivla.

    Istället för att organisera sig i det nya landet och anstränga sig nå ikapp en främmande kultur – och inför sig själv bevisa att man med sina efterkommande kan räknas bland riktiga människors skara – vilket intelligentare flyktingar klarar – uppstår svarta hål av håglöshet i europeiska förstäder vars invandrarhalt överstigit en kritisk nivå, gängbildningar, kravaller mm. karakteristiskt för kulturell kollaps.

    Detta har eliten räknat med och gnider sina händer av förtjusning. Deras mål är samtliga kulturers ände. Just precis akkurat som dikterat i det kommunistiska manifestet 1848 – blå dunster, vars dimmor eliten allt sedan dess viftat omkring i alla väderstreck med Satans rökelsekar.

  13. Molly skriver:

    För att tillföra KORAN-debatten lägger jag in denna kommentar. Mer finns att hämta som kan sätta fyr på brasan.
    I sura 4:82 (4:80) står t.ex. ordagrant att den som lyder Profeten också lyder Gud! De lagar och levnadsregler som Gud ålägger mänskligheten finns enligt islam samlade i Koranen och Muhammeds sunna. Dessa ligger sedan som grund för sharia, den gudomliga lagen, där alla lagar och paragrafer hänvisas till avsnitt i Koranen eller Profetens sunna. Här ser vi svårigheterna att kombinera islams värderingar med en sekulär demokrati. Om gudomliga lagar är överordnade mänskligt skapade lagar, blir friheten ytterst begränsad.

  14. Doktorn skriver:

    Semitiska folkstammar tycks överlag tillåta mera begränsat individuellt handlingsutrymme. Detta gäller även judarna, fast de låtsas vara ’västerländska’. Det kan ses i Frankfurterskolans historia – man lydde auktoritet – oavsett hur stolligt vänster den var – eller blev utesluten! Mellanting med tempererade personliga åsikter fanns inte på kartan. Verkligen besynnerligt, kunde man tycka – om man inte bemödat sig lära känna det utvalda folkets psykologi, heliga texter och målsättningar.

  15. Heidegger skriver:

    Är det någon som har en vederhäftig teori varför den självspäkande moralismen (feminism, invandringshysteri mm.) just nu blomstrar så i Väst?

  16. Doktorn skriver:

    Jag skulle tro H. redan har en alldeles egen teori.

    Men – på begäran

    Sök lösningen x till funktionen y:

    Finns det överhuvudtaget någon vederhäftig teori om det eftersökta?

    Nej!

    Vem påstår detta?

    x

    Vem förorsakar oron i tredje världen?

    Terroristerna och ’rebellerna’!

    Och vem finansierar dem?

    x

    och vem skapade dem?

    engelska samväldet och x

    vad vill x?

    all makt genom s.k. New World Order

    vad skall upphöra?

    samma som redan beskrivits i Kommunistiska Manifestet.

    vem låg bakom?

    x

    vem har med så långsiktigt tålamod?

    x

    finns hjälpfunktioner?

    Mediakontroll.

    Vem äger minst 95% av globala media?

    x

    Låter sig bildade människor verkligen påverkas?

    med skickligt utnyttjad reklamkonst och mänsklig fåfänga.

    Lös ut x

  17. Heidegger skriver:

    @Doktorn …avser doktorn att den håriga bestens avkomma i en framtid kommer styra världen från Vatikanen?

  18. mohammad skriver:

    Heidegger

    Din kompis Tino Sanandaji har bättre att tänka längre än näsan räcker.

    De anslagsbelopp som påstås utgöra kostnad i länken avser nämligen utgifter för allmän samhällsnytta och går i stora delar tillbaka till statskassan.

    Konklusion: Lita inte på kurdiska ekonomer…

  19. Heidegger skriver:

    @Mohammad Jag finner ditt resonemang skagigt; visserligen höjde Husbybränderna BNP (på kort sikt), men i ärlighetens namn det är väl inte sådant vi vill lägga våra resurser på? Ekvationen produktion och konsumtion måste gå ihop.

  20. Heidegger skriver:

    *skakigt

  21. Från Graven skriver:

    Samma resonemang som ”Miraklet i Sandviken”

    mohammad – någonstans vill jag tro att du menar väl; men det är alltmer smärtsamt att se dig presentera resonemang som redan – och mycket nyligen – sablats ned av nationalekonomer.

  22. Doktorn skriver:

    Heidegger –

    – det är redan sedan länge förberett – läs Leo XIII ’Humanum Genus’ mot frimureriet från 20 april 1884 – Läs även Klemens von Metternich (1773 – 1859) i hans ’Politiska Trosbekännelse’, hämtad från Memoirs, Documents et Ecrits Divers sammanställda sonen prins Richard (E. Plon et Cie, Paris 1881).

    Metternich säger att Europas monarkier var oförberedda på de hemliga sällskapens underminerande verksamhet i slutet på 1700-talet, av mig sammanfattat till följande:

    ”Vi har ännu inte berört de aktivaste och farligaste instrumenten revolutionärerna begagnar i alla länder – de hemliga sällskapen, vilka innebär en avsevärd makt, än så mycket farligare eftersom de arbetar i det dunkla med underminering och att sprida sin moraliska gangrän, vilket snart nog kommer att bära frukt. Denna plåga är högst verklig och dess orsak borde omedelbart tacklas av den allmänna ordningens vänner.”

    Men de tacklade inte och förenade sig inte – såsom Tolstojs Krig och Fred ville förmedla – att om onda männskor slår sig samman till onda gärningar – borde goda människor göra sammakaleds – det är KAK PROSTA.

    Idag är alla betydande politiker elitens skoslickare i frimurarorden – från Obangumama till Woodrow Wilson och ännu längre tillbaka – utom de dumma blå nybörjarmurarena – vilka tror att de rekryterats till en hemlig scoutrörelse.

    Dock tror jag inte Antkrist ägnas taga Vatikanen i besittning – utan istället en särdeles helig plats för muslimer.

  23. mohammad skriver:

    Heidegger

    Och vad i sammanhanget är det då som produceras och konsumeras menar du…?

  24. Heidegger skriver:

    @mohammed Om en grupp konsumerar mer resurser (äta bo resa mm.) än de producerar (genom arbete) så innebär det en välståndsöverföring från övriga medlemmar i samhället till denna grupp. Detta fungerar om diskrepansen inte är för stor (eller uppenbar)..

  25. Heidegger skriver:

    …när det gäller tinos beräkningar så avses att gruppen invandrare konsumerar välfärdstjänster/transfereringar till ett högre värde än de producerar/bidrar med.

  26. Heidegger skriver:

    57% sysselsättningsgrad är för lågt, i förhållande till värlfärdssystemet (sjukvård, pensioner barnomsorg utbildning mm). Visst kan vi få ner arbetslösheten några procent med lägre löner, men för att alla nyanlända som nu kommer behöver lönerna (och även generell värlfärdssystemet) på sikt ner till Mogadishu-nivå för att systemet skall bära sig… Vi får således välja mellan västerländsk värlfärdssystem och vidlyftig invandring -inte ens i Storbritannien med betydligt mindre omfattande värlfärdssystem har utomeuropeisk invandring varit lönsam. Att i det läget inte prioritera (tex prioritera Flyktingar med FN-status) tycker jag är oansvarigt.

  27. Heidegger skriver:

    Allt kanske inte verkar så farligt just nu.. Men värlfärdssystemet skolan, vården äldreomsorgen börjar knaka i fogarna -samtidigt är svenskarna Europas högst ” privatskuldsatta” befolkning (vid en bostadskrasch kan det bli besvärligt) i kombination med låga finansiella tillgångar hos de bredare folklagren..

  28. mohammad skriver:

    Heidegger

    Poängen är, att de aktuella åtgärdsanslagen genom kända multiplikatoreffekter genererar sådana positiva effekter på samhällsekonomin att kostnaderna för åtgärderna blir avsevärt mindre än de listade anslagen.

    På samma sätt som ett företags investeringar avser att generera intäkter större än de ursprungliga kostnaderna.

    Att sätta likhetstecken mellan anslagsbelopp och kostnader är således felaktigt…

  29. Heidegger skriver:

    ..hade du gått grundkursen i nationalekonomi hade du känt till att Y´ inte förskjuts av någon multiplikatorverkan..

  30. Heidegger skriver:

    ..jämviktsproduktionen/capita förskjuts inte för att man höjer skatter och delar ut resurserna.. tyvärr

  31. Inge skriver:

    ”Så långt att de förhåller sig till estetik för att innehållet har en betydelsefull form. Men tidigare var estetiken själva saken och identiteten, numera är den av underordnad betydelse: innhållet (”aboutness”) är huvudsaken.”

    Men hvordan bestemme hva som er av underordnet eller overordnet betydning i møte med en betrakter? Som betrakter trenger jeg ikke bry meg om kontekst eller innhold eller form. Har kontekst, innhold og form betydning dersom jeg som betrakter ikke bryr meg om det?

    Er ikke samtidskunsten nok et forsøk på å fremheve noe som viktig i et tilfeldig univers?

  32. Lars Vilks skriver:

    Som betraktare kan du uppfatta precis vad du önskar av ett konstverk. Men i den internationella samtidskonsten är det bestämda regler som gäller. Och där gäller att estetiken är underordnad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.