Danmark och Köpenhamn blir det på lördag. Och en väldigt säker plats, Christiansborg. Lars Vilks Kommittén håller ett seminarium om terror och radikalisering. Jag skall också säga något men det kommer att handla om hur livet numera gestaltar sig. Sedan den nya ordningen inträdde. Jaja, det kunde vara mycket värre. När jag är ”hemma” kan jag komma ut en gång om dagen (är jag utomlands blir det dock friare eftersom jag inte på samma sätt måste hålla mig hemlig). Idag har jag t ex rastats i ett skogsområde. Mitt akuta bekymmer har varit min knäskada som jag ådrog mig vid min senaste fotbollsmatchen. Men det verkar som om den börjar ge med sig och att det inte skall påverka sommarsäsongen matcher.
Helle Merete Brix, ordförande i kommittén, har skrivit en läsvärd artikel i Berlingske. Rekommenderas. Berlingske har också ett inslag om lördagen. Det påstås att det är första gången jag besöker Köpenhamn sedan terrordådet. Jag har både hämtat mitt pris för yttrandefrihet och intervjuats av dansk teve. Däremot är det kommitténs första arrangemang efter den ödesdigra eftermiddagen i februari.
Från tiden i Venedig, sjöresa med livvakter
Kreativitet:
Jag är rätt ensam om att undersöka ’slumpens verkningar’ med endast tärningskast. Elektroniska slumpgenartorer skall det finnas, vilka producerar mängder av data på kort tid. Tärninagarna – om de rullas över stora ytor – är mycket bättre, enär ettde visar skeendet steg för steg. Efter ett par tusen kast – OBS! om man enbart gjorde dem medvetet att försöka t.ex. alltid få jämna sidor upp (p lika med 1/2) – visade det sig att alltför ofta långa serier jämna utfall omedelbart följdes av jämförbart iögonfallande udda utfall. Oddsen mot slump har stannat på mindre än 1 på 1 miljard.
Detta betyder att när viljan kommer i spel det etableras ett gemensamt minne mellan Innanvärld och Omvärld – att dessa av tanken perfekt åtskilda begrepp flyter ihop. Hittills har man bara kunnat tillskriva sådant till drömmen om ’nondualistiskt tänkande’ vilket man tyckt sig finna vid meditation. Med tärningarna är det matematiskt påtagligt i hela tänkandets språk och torde vara av stort intresse till utredandet vad kreativitet kunde vara för något. Viljan är liten och tänkandet kan göras hur omfattande som helst – vilket innebär att vi lätt förväxlar den lilla juvelen med det stora schabraket.
Det er tankevekkende synspunkter du har om slumpens virkninger, Doktorn. Jeg ser ikke bort i fra at tanken kan påvirke undersøkelser. Men si meg, brukte du samme metode da du kom fram til at ”IQ i melllanöstern ligger en hel standarddeviation under västerlängskt genomsnitt”?
Ved nærmere ettertanke, resultatene du peker på er kanskje hentet fra offisielle studier og metastudier, og i minimal grad styrt av noen vilje. Du mener derved at kreativiteten lammes i autoritære miljøer kontrollert ved hjelp av redsel, hvilket jeg kan si meg enig i. På siden Free-IQTest.net fant jeg følgende poengtering: ”Keep in mind, there are many outside factors that may have a negative impact on your score. For instance, if you are not feeling well at the time of taking the test. Or perhaps you are distracted by something on that particular day”.
Vi skal ikke se bort i fra at langvarig undertrykkelse har samme virkning. Under slike styresett er det kanskje bare de mest rebellske som tør utvikle kreativiteten – et av aspektene ved IQ- testing. Buguera, hovedpersonen i 2060, kan for øvrig være et eksempel på dette.
Läsbart av Mikael Jalving
http://www.expressen.se/debatt/lofven-lar-av-dina-danska-partikamrater/
Kin,
källan var Lynn & Vanhanens nationella IQ-studier http://sv.wikipedia.org/wiki/IQ_and_Global_Inequality
Noteras bör att t.ex. Kazarernas till judendomen konverterade Ashkenazi mäter 1 SD över genomsnittet – eftersom de livnärt sig på guld & penninhandel sedan de dök upp i världshistorien – men däremot ligger under snittet vad gäller spatial förmåga – att kunna bruka jorden – vilket andra civiliserade människor lever av, plöja, så, skörda, handha djur, lägga upp vinterförråd osv. Det möjligt att färgade i Afrika behövt djup förståelse av stäpp och djungel för sin överlevnad och därför inte utvecklat vår förmåga att anpassa sig till ett planerande levnadssätt. Samma torde gälla restfolk från nomadiserande för-agrart levnadssätt, som hälsar oss med pappmuggar och hej-hej på gatan och man skall akta sig för att bjuda hem på en bit mat om vill undvika obehagliga överraskningar.
Vad IQ uppmäter – det uppmätes. Sedan kan det tänkas finnas skillnad mellan medfött och inlärt. ’Vilja och Varande’ dvs. ’jaget med förmåga till uppvaknande’ kan vara medfött. Detta för att förklara nära-dödenfenomen, vilket egentligen ligger utanför dagens ämne. Delvis kunde mänskliga egenskaper bevaras i genpoler och efterhand förädlas – såsom genetikerna vill påstå – eller också kunde samma tjänst komma epi-genetiskt – från ’morphogena’ fält – vilket de icke önskar vore fallet. Dessa finns i nuet, överallt och alltid. Det hela är mycket intressant.
Kom ihåg Kin,
blanda inte ihop vilja med tanke! ’Vilja & Varande’ kan tänka och planera, analysera, spela schack, vad Du vill, men tanken kan inte vara. Visserligen mäter IQ-tester ’kreativitet’ men då avses bara någon tankeförmåga testskaparen menar vara så speciell att ’den måtte uppfattas kreativ’. I själva verket är kreativitet en viljefunktion och omätbar – som blixten uppenbarad från klar himmel. Även förståelse är djupare sett en viljefunktion, eftersom den innebär inlevelse – ett ’non-dualistiskt’ sammansmältande av ’Innanvärld’ och ’Omvärld’ – ehuru vi slarvigt begagnar detta ord synonymt med att ’begripa’.
Vad jag lärt mig om arv, miljö och utbildning som olika faktorer för att mäta IQ är att jag inte skulle överlevt om jag placerats i en främmande miljö i vuxen ålder. Jag skulle inte veta att man aldrig går i bredd i naturen. Jag skulle heller inte begripa vad som var farligt när solen gick ner. Som barn hade jag lärt mig att gå i en rad. De som gick i klungor blev bitna av ormarna som låg osynliga vid sidan av stigarna. När solen gick ner gick man inte ut för att ta ett bad i floden. Då samlades alla rovdjur och ormar kring vattenpölarna för att dricka. Vilka kunskaper mäter västerlandet? Förmågan att överleva i den kultur man växt upp i. Därför är intelligensmätningen inget test som är giltigt i hela världen.
Hei igjen, Doktoren.
Det er flott at du kommer med kilden, da blir det enklere å forholde seg til det du skriver. Jeg leste wikipediartikkelen og oppdaget at undersøkelsen du viser til er svært omdiskutert. Blant annet tar forskerne utgangspunkt i et for dårlig fundert materiale. Man har heller ikke problematisert IQ-testing som en aktivitet med flere variabler. Et av ankepunktene i denne sammenhengen er at disse testene er tilpasset vestens kulturer. Andre kulturer og ikke lesekyndige individer faller særdeles dårlig ut, med andre ord. Slike IQ tester tar heller ikke for seg kompetanser som musikalitet og kroppslige ferdigheter, noe som også er aspekter ved kreativiteten.
Så er det interessant å merke seg, at IQ stiger for hvert år over hele kloden og mest i Afrika (Flynneffekten), hvis vi skal tro den samme artikkelen. I vesten har kurven dog begynt å flate seg ut (og dette har ingen ting med innvandring å gjøre). Det er en plausibel teori at årsaken kan være bedre næringstilførsel, noe som burde få oss til å rette tanken på hvor i verden vi finner matlagrene.
Doktorn, du sier at kreativitet ikke kan måles, og det høres rimelig ut i mine ører. Men kan vi ikke være enige om at kreativiteten er en form for intelligens, og eventuelt en del av intelligensen?
Jeg har en kommentar ventende på granskning (vet egentlig ikke hva det vil si), men i hvert fall ser jeg nå at Molly har poengtert det samme som meg, nemlig at IQ-tester har et avgrenset gyldighetsområde.
Jodå Kin,
intelligens kan jag tänka mig vara samlingsbegrepp för alltihop – vilja och varande i nuet – rationell tanke i den värld den skapat i varandets och viljans interaktion med ’Omvärlden’ – alla slags tankar, förhoppningar, allt, allt. Man får ihågkomma att fysikerna aldrig kan bevisa Kvantfysikens Existens när de inte längre tittar (interagerar) och har stängt labbet för kvällen. Vill vi utforska världen får vi utgå från det vi är och har, Viljan och Varandet och det ständigt förhandenvarande Nuet. Detta är av nödvändighet garanterat. Övrigt är teori. Sedan är insikter ingalunda givna. Man först förmå sig reflektera och i gynnsamma fall vakna upp. Också tärningsmetoden kan användas. Så länge man bara reagerar på löpande händelser går livet på tomgång.
Finns ett roligt IQ-test med Einstein i DN.
Testa om ni vågar. 24 knepigheter på 10 minuter.Jag hann bara med 12 st men hade å andra sidan rätt svar på alla dessa.
26/28
Bravo – om du bara gjorde ett försök. Nästa!
Under mina perioder då jag studerade kulturella skillnader fick jag förkasta flera IQ-test producerade i USA som skulle gälla överallt. Vissa delar handlade om geometri. I Tribal-områden i Afrika och Indien kunde ingen lösa de enklaste problem som gällde figurer som triangel, kvadrat eller kub. Då jag såg på befolkningens bostäder, kojor och hyddor, fanns inte en enda rak linje. De var byggda av olika växter och träd från naturen, krokiga och sneda. Det fanns inte en enda kvadrat i deras livsrum! Hur ska man då kunna göra enkla beräkningar på begreppen? Men de kunde klättra barfota, utan hjälpmedel högt upp på en kokospalm för att hämta en kokosnöt åt mig. Det fanns inga IQ-poäng att plocka in på det.
Molly,
Ingen förkastar väl dessa färdigheter. Men det är ju inte dem som avses i ”IQ”testerna.
CeDe
Nej, IQ-testerna mäter bara det som man tränats och utbildats i, inom de kulturer i vilka testerna har konstruerats. Därför är de felaktigt att mäta IQ med samma test i alla kulturer och sedan jämföra resultaten som att de med låga värden är dumma i huvudet.
Pippi Långstrump sa något väldigt klokt. Hon ägde inget piano och ville så gärna kunna spela piano. Då sa hon ungefär: ”Det är svårt att lära sig spela piano utan piano.”
Håller helt med dig Molly. Västs IQ tester kan nog bara förhålla sig till skolad bildning även om testen mest söker svar på logiskt tänkande och slutledningsförmåga.
Barfotaklättring i kokospalmer får väl underkasta sig andra bedömningsformer.
Me*sa.no/se/dk/fi har online tester for de som vil utfordre seg selv og lære hvordan testene som Me*sa bruker fungerer. Prøv dem! Tips: det er en avgrenset mengde mønstre som gjentas, noen ganger i kombinasjon. Problemet er tiden oppgavene skal løses innen. Jo kortere tid desto lettere oppgaver. DNs oppgaver er meget lette, siden det bare er gitt ca 20 sek. å løse hver av dem. På nettet finnes det IQ-tester uten tidsfrist. Disse skiller geniene fra de som bare er intelligente.
Molly, jeg synes det var så flott å lese dine refleksjoner omkring IQ-testing og geometri satt opp i mot hverdagen som folk lever i – for eksempel hus med rette vinkler og plane flater, kontra organisk formede miljøer. Det understreker bare hvor viktig det er at vi, så godt vi kan, starte der den andre er og forstå det vedkommende forstår før vi konkluderer.
Kin, det är nog mer en fråga om ekonomi och att kunna ge alla människor tak över huvudet. Då behövs tyvärr massproduktionen. Naturliga kurvor kan bara de oberoende kosta på sig.
Tack Kin
för din förståelse för resonemangen. Det har varit tufft att få vetenskapsfolk med statistik inprogrammerad att förstå problematiken. Vad är det som IQ ska mäta? Begåvning att på snabbaste tid kunna sätta in en figur i en annan så att det passar. Bra för någon som ska rita hus, plåtslagare som ska mäta upp plåttak, mattläggare, skräddare, alltså en kunskap de behöver för att kunna jobba och —Överleva i sin kultur! De som bygger husen med isblock måste veta isens kvaliteer som ingen svensk byggnadsarbetare behöver kunna. De som lever i tropikerna måste veta vilka träd som fungerar i deras kojor mot stormar, monsuner m.m. Tänk vidare själva. Vad kan man äta av det som naturen bjuder? Vilken kunskap behöver våra ungar som lever med boskap, i klaner, i Somalia eller Kenya? Att räkna ut kvadraten på 13? Vad behöver svenska högutbildade personer veta om IQ?
Den hade nog tom Einstein gått bet på!