De talrika och därtill svårmodiga frågorna ger goda möjligheter till snabba omställningar. Knappt hade Luciakörens förkämpar nått sista versen förrän ännu ett slagnummer visar vad en driftig debattör kan åstadkomma. Jag tänker naturligtvis på Ann Heberleins etiska eskapad angående det ständigt återkommande bekymret med tiggarna (Focus). Eller rättare sagt de synliga tiggarna i Sverige. Man får anta att det globala tiggeriet utgör en närmast oöverskådlig volym men detta uppmärksammas knappast i Sverige. Närheten och synligheten är de avgörande faktorerna. Och vad säger värdegrunderna om hur saken skall hanteras? Tyvärr är detta oklart men samtidigt är varje handling och varje uttalande en rörelse i en svajande värdegrund. Under alla omständigheter lyckades Heberlein med sitt inlägg få fart på begivenheterna vilket öppnade hela vägen till SvT Opinion där hon fick utlägga sina senaste teser. Också Fredrik Virtanen kändes sig föranled att haka på (Aftonbladet) Det är ett vackert exempel på hur debattörer skall överleva i en hård konkurrens. Att Heberlein blir kontroversiell är en förutsättning, utan några sensationer blir det just ingenting. Ytterligare ved på brasan kom genom statsministerns kreativa idé om licensierade tiggare (Aftonbladet).
Detta är vad man numera kallar för debatt. Aftonbladet har samlat argumenten för och emot. Det är bara att välja.
Spännande! Och vilken fråga kommer därefter att stå på tur?
Enligt Centerpartiet försöker Löfven ”fylla sina segel med de kalla vindar som blåser i Europa”! Det är väl också på sin plats att notera att Löfven därmed även blivit ”taltratt åt bruna råttor”
Det är väl logiskt. Enligt vissa som kommenterar här i trådarna kan ju beteendet härledas till ”svenskarnas DNA” och Löfvens farbror – Ludvig Löfven – var ju som bekant nazist.
Att Aftonbladet debatterar för- och nackdelar med att folk sitter och tigger är bisarrt. Hur lågt kan man sjunka ?
Tiggeriet, det organiserade, är möjligen en politisk manifestation, av det mer långvariga slaget. Likt den person med Amnesty-pärmen eller Röda kors-bössan är dessa stackars människor utsatta på sina platser för att de skall synas.
Förmodligen … kommer de en vacker dag att helt plötsligt försvinna. Lika fort, som de plötsligt dök upp, framför varje matvarubutik.
Ann Heberlein verkar helt ha förlorat omdömesförmågan. I en krönika publicerad på bloggen ”Ledarsidorna” lanserar Ann Heberlein begreppet ”den banala godheten”. I ett inte särskilt övertygande resonemang försöker hon koppla ihop detta begrepp med termen ”den banala ondskan” som Hanna Arendt använde om de drivkrafter som låg bakom Förintelsen.
Ann Heberleins försök att smeta ner ibland kanske missriktad medmänsklighet och empati med nazismens förbrytelser är inte bara ett intellektuellt haveri utan faktiskt en direkt förolämpning mot Förintelsens offer.
Ann Heberlein lyckas med sin krönika bara visa på en sak och det är att hon uppenbarligen inte förstår skillnaden mellan att våldta och mörda en människa och att ge ett mynt till en tiggerska utanför Konsum!
Är Ulf igång med sina nazistanklagelser igen?
Vill man diskutera värdegrund, vad som är fel och rätt, så måste man gå djupare (farligare) än tiggaren och hennes ”godhetsstämplade” slantgivare. Låt oss diskutera en livsfarlig fråga. Döden och en lista på dem som vägrar döda allt levande till dess motsats. Inom Buddismen finns munkar som sopar vägen framför sig med lövruskor för att inte trampa ihjäl myror. De är vegetarianer. I Sverige finns också vegetarianer, utan att för den skull vara buddist. Man avstår från julskinka eller kalkon på julbordet av samma orsaker. Det är fel att döda.
En motsats till exemplen ovan är de som i religionens eller den egna maktens namn dödar ”de otrogna” eller dem som utgör ett hot mot en diktators ställning. Där används grymma metoder för slakten av människor. Bödlarna är ofta folket som lyder sina gudar, profeter och makthavarnas soldater.
Det finns andra frågor att ta ställning till. Är abort att döda? Ska en kvinna som dödar sitt barn dömas till döden själv? Ska läkaren som utför aborten och hans klinik eldas upp? /jag har träffat en läkare som i lönndom utförde aborter på våldtagna judiska kvinnor inom ett utrotningsläger i Tyskland/ Vems liv ska räddas, det ofödda barnet eller kvinnan, /som i vissa kulturer kommer att tvingas föda sitt barn för att därefter avlivas/
En fråga som har trängts in i vår svenska kultur. Hedersvåldet. För några år sedan stod en artikel i en svensk tidning( har glömt vilken) där polisen redovisade att 8 balkongflickors död inte lett till någon dom, det senaste året. Det gick inte att bevisa att flickan inte hoppat själv. Familjen höll ihop, höll tyst och fick inget straff. En familjs heder ligger i döttrarnas oskuld. Även rykten, som inte behöver ha någon sanningshalt, innebar att hela familjer förlorar sin heder. Glöm inte Fadime!
Varför diskuterar man inte det som är viktigt? Varför lägger man tid på vad som är ont eller gott i att lägga några kronor i en pappmugg? Vilka andra förtjänar att dö? Ni som läser denna text behöver inte tänka länge för att se ett aktuellt fall att diskutera, på djupet!
Molly
Du skriver
… Är abort att döda? Ska en kvinna som dödar sitt BARN dömas till döden själv? Ska läkaren som utför aborten och hans klinik eldas upp? /jag har träffat en läkare som i lönndom utförde aborter på våldtagna judiska kvinnor inom ett utrotningsläger i Tyskland/ Vems liv ska räddas, det OFÖDDA BARNET eller kvinnan, …
Jag antar att det i abortsammanhang är mer korrekt att prata om FOSTER som väl också ses som del av kvinnans kropp. När blir fostret ett barn är väl knäckfrågan debatten om abort. Det låtersom du är motståndare till aborträttigheten.?
Jag har mig veterligen inte anklagat någon här för att vara nazist. Däremot har jag konstaterat att ”Från Graven” är en antisemit. Man kan faktiskt vara antisemit utan att vara nazist.
Ann Heberleins resonemang är varken antisemitiskt eller nazistiskt. Det är bara en grotesk jämförelse mellan massmord och altruism. Att jämföra drivkrafterna bakom Förintelsen med drivkrafterna bakom altruism som Ann Heberlein försöker göra i syfte att smutsa ned altruismen med nazismens brott är naturligtvis ett billigt skamtrick men ett skamtrick som är mycket lätt att genomskåda. Resonemanget är så grovt att det blir uddlöst.
Om Ann Heberlein vill fortsätta att vara någon slags auktoritet inom ämnet etik i fortsättningen så bör hon nog undvika att publicera krönikor av den sort som ”Den banala godheten”.
http://www.aftenposten.no/
Norska aftonposten har en artikel om LV, men man skall vara abonnent. Kostar en norsk krona för den som vill prova ?
http://www.aftenposten.no/amagasinet/Lars-Vilks-betaler-prisen-for-kunsten-611153b.html
Per:
Nu kommer du med ”rasist, nazist, fobi, ” stämpeln i högsta hugg! ”Det låter som du är motståndare till…” är ett typiskt argument för att få tyst på mig, för du vill inte – törs inte ta upp till diskussionen eller avslöja din egen osäkerhet. Att visa på värdegrundsskillnader mellan kulturer är farligt! Jag varnade för det. En ny diskussion dök upp härom veckan i pressen. Svårt sjuka människor i Sverige, som vet att deras tid på jorden kan räknas i några veckor i gränslösa plågor. Man vill att det ska bli tillåtet att få välja hjälp till att dö, som är lagligt i Nederländerna och Schweiz. Men enligt svensk lag är det inte tillåtet här. Var står du här, Per? Är du modig nog att ta den diskussionen och öppet stå för din åsikt? De fall jag tagit upp är exempel på svåra beslut vi människor står inför, där jag själv inte har något svar som tillfredsställer mig själv. I vissa av konflikterna har jag tagit ställning, men inte i alla. Har du Per?
Molly
Tagga ner lite. Jag undrade bara över begreppen du använde. Och jag tycker att debatten om aborträtt eller inte har varit otydlig. När blir en människa till? Osv. Det missförstår lite min position eller syn på frågan. Jag är inte aggressiv motståndare till abortmotståndare. Men jag för rätten till abort och anser att det är kvinnor som bör ha beslutsföreträde (rätt ord?) i frågan.
Godhets”knarkande” privatpersoner har jag inget emot, problemet uppstår när beteendet sprider sig till beslutsfattare.
Per och Molly, angående frågan om när livet börjar finns en mycket intressant artikel i medlemstidningen Humanisten nr 4 2016, skriven av gynekologen och professorn Staffan bergström. Bl.a. får vi veta att mellan det ögonblick när ägget mött spermien genomgår det 22 stadier innan det fäster i livmodern och börjar utvecklas. I framtiden kan därför framställa abortmedel(?) som ingriper i något av dessa steg. Tidningen publiceras på nätet en tid efter utgivningen på http://www.humanisterna.se/medlemstidningen/ .
Dessvärre, om man ser rent moralfilosofiskt på det, så har abortmotståndarna tyngre argument än abortförespråkarna.
Men de som pratar om godhet och ondska brukar inte orka tänka så långt.
Ateisten
Min fråga var – när blir ett BARN till? – inte, när börjar livet?
Molly formulerade aborten essens som – ”En kvinna som dödar sitt barn”
Det är just denna luddighet/glidande oklarhet i begreppsanvändningen i abortdedebatten som var anledningen till min första kommentar/reaktion på Mollys inlägg ovan.
Tiggare är än så länge inget problem för mig eftersom jag inte bär på kontanter, väntar bara på att någon sitter där med en dosa att stoppa kortet i. Påminner om en sketch (Monty Pyton?) där en person ska över floden Styx: ”Tar ni American Express?”