Akademiska tjänstetillsättningar liksom uppgraderingar hamnar då och då i blåsväder. Under någon veckas tid har fallet Johan Lundberg gått runt i medierna. Lundberg som undervisar i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet har sökt om befordran till professor. Sådant är vanligt men i Lundbergs fall blir det verkligen ett fall. Lundberg är politiskt kontroversiell och har rört sig i åsiktskorridoren på ett sätt som inte har behagat alla. Och man kan förvänta sig att entusiasmen bland litteraturvetarna inte överväldigande. Nå, Lundberg har fått avslag efter att de sakkunniga förordat honom. Frågan är naturligtvis om det är ett politiskt beslut eller ej. Vad jag har läst har merparten av kommentatorerna uppfattningen att det är ett politiskt besluit. Lundberg har olämpliga åsikter. Det går naturligtvis inte att bevisa men det hela ser mycket skumt ut.
Se t ex diskussionen mellan Ivar Arpi och Jonas Ebbesson (SvD).
kommentar
Jag kände inte till Johan Lundberg, men hittade det här inlägget: https://timbro.se/smedjan/det-behovs-fler-obekvama-roster-vid-universiteten/
Man har hört en del om Timbro och bl.a. Palme uttalade att de tillhörde ”Hatets och illviljans kolportörer”, så det är ju helt klart att då kan man inte bli litteraturprofessor om man beblandar sig med sådana.
Att Palme själv mutade in en son vid ett högrenommerat universitet i USA och ljugit om en justitieministers kontakt med prostituerade hör inte hit!
F.ö. är JL:s inlägg mycket professorsmässigt!
Det glädjer ju en enkel själ att Jonas Ebbesson rimligen har anledning att känna sig lätt tillplattad av Arpis replik till hans svar. Se där ett möte mellan divisionerna I och VII.
Underbart.