Åsa Linderborg fortsätter med sitt försvar av yttrandefriheten (Aftonbladet). Saken är förstås den ständigt återkommande frågan om Nya Tiders deltagande på bokmässan. Som Linderborg framhåller är det tydligen svårt för motståndarna att komma med några övertygande motiveringar. Tidningen i sig innehåller inget som kan störa ordningen utan man får antyda att man tror att skribenterna har agendor som man inte vill acceptera. Men som det ser ut verkar det vara det syndrom som Linderborg nämner: yttrandefrihet är bra om man tycker som jag.
En annan sak som jag händelsevis har stött på är trotjänaren Jürgen Habermas. Född 1929 och central representant för Frankfurtskolan har han fått utstå det postmoderna angreppet där han har fått spela rollen som förloraren i uppgörelsen med modernismen. Numera våras det igen en smula för Habermas sedan de postmoderna banderollerna har förlorat åtskilligt av sin övertygelse. Habermas har under senare år uppmärksammats för sin hållning i det post-sekulära samhället. Det handlar alltså om religionens roll i samtiden. Hans skrift Mellan naturalism och religion kom 2005 (här är en recension) men är inte inaktuell. Tvärtom. Habermas har en generös inställning till religionen och det mot bakgrunden att den har varit förutsättningen för Upplysningen och det sekulära samhället. Han påpekar hur treenigheten har fått sin plats i det sekulära förnuftet: Det övergripande förnuftet, den otänkbara tilldragelsen och vägen mot det icke-förfrämligade samhället. Så är det sekulära tänkandet uppbyggt, det krävs en ideologi som man måste ha rätt medvetande för att fatta, uppenbarelsen genom en nyupptäckt tankegnist eller en revolution och så förhoppningen om att allt skall bli bättre blott man följer föreskrifterna.
Nå, Habermas tänker sig att det är självklart att samhället måste försvara det sekulära men samtidigt lära sig av de troende. Och vice versa. De troende måste söka sekulära argument för sin tro medan de sekulära skall fundera på gränserna för tro och vetande. Det är ju alldeles utmärkt men svagheten ligger naturligtvis i att han förutsätter ideala parter i målet. I praktiken finns problemen i att det från de troendes sida helt saknas vilja att tänka i sekulära termer. Habermas är knappast till någon större hjälp för att reda ut kollisionerna mellan de religiösa och de sekulära. Däremot är det en annan sak i det att Habermas försvara Upplysningen som det enda tillförlitliga sättet att närma sig världen och samhället. Efter all postmodernism relativism är det uppfriskande.
Nya Tider innehåller invandringskritik, detta kallas ”fascism”. Med den falska måttstocken har vi 20% fascister i Sverige idag. Vad vi har är det gamla vanliga politikstyrda protestant-sverige, där alla är socialdemokrater, även de borgerliga och kommunisterna. Sverige är ett religiöst land, det är bara det att vår religion är så väldigt politiskt protestantisk med ständiga reformer, men lite gud och mirakel. Och vi kan inte fatta att de andra inte ser hur bra vår religion är. Vår religion är som alla andras religion, den tar på sig rollen som överordnad domare. I de vetenskapliga framstegens land behövs mindre hänvisning till en högre makt, så vi har fört honom i bakgrunden.
Begreppet ”religion” används här som lakan man hänger över möbel. Vår egen sosse-protestantism är givetvis inte problemet, ej heller katolicismen. Islam är problemet, islam godtar inte Upplysningen, Jämlikheten, Yttrandefriheten eller Debatten. Islam hör inte till den kultur där vi har framsteg baserade på utveckling, uppfinningar och debatt, islam står still med sin erövrargud och hans krigshetsande profet. Islam är utanför vår kultur och vår debatt. Islam nämns inte, istället kallas det ”religion”. Men våra ateister, upplysare, jämlikhetssträvare, miljövårdare, bokmässor, statliga byråer med pekpinnetjänstemän är alla kristna eller postkristna, vare sig de förstår det eller ej. Många av dem verkar tro att de är universellt överordnade, men de är bara ett skott på kristendomens träd.
”Religion” som övergripande begrepp är meningslöst. Vi har en egen religion vi starkt modifierat under samhällsutvecklingen, islam är en religion som står utanför samhällsutvecklingen. Islam hör inte hit, islams budskap om underkastelse är främmande, meningslöst och framfört som hot. Att kalla problemet ”religion” är att blanda bort korten. Det sätter falskt likhetstecken mellan kristendom och islam. De är inte alls lika, har helt olika ursprung och vitt skilda konsekvenser. Vi är kristna, framhärdande muslimer hör inte hit, och vill inte höra hit.
Det är bra om vänstern tappar sitt grepp över kulturen, låt dem bojkotta. Det är ett svaghetstecken, de klarar inte debatten. De står inte ut med debatt om problemen vi importerat, den kallar de ”fascism”. Tyvärr har det en större motsvarighet i vår oförmåga att hantera islam. Vi vågar inte ens sätta namn på problemet, vi sopar det under mattan som ”religion”.
Redaktionen bakom ”Nya Tider” är uppenbarligen antisemiter och förintelseförnekare.
Är det inte ett problem för dig ”SL”?
Jo, men när man importerar islam, en fientlig religion numerärt lika stor som vår, baserad på erövrarteologi, blir det ett sekundärt problem. Importen av islam öppnar dörrarna för våra egna antisemiter. Islam är den stora judehatargrupperingen. Vår islamimport öppnar för civilisationsfientliga teorier och aktioner av alla de slag. När man skjuter in sig på Nya Tiders baltiska judehatare, låter man islam löpa. Vårt självmål är gigantiskt. Tidigare otänkbara resonemang luftas nu i värderelativismens källare.
Håll koll på prioriteringarna! Islam är utanför hela vårt värderingssystem. Jag stöder inte någon särskild gruppering, om Nya Tider vill delta i Bokmässan angår inte mig, att postmodern vänster vill utestänga dem angår heller inte mig. Jag tror inte det finns någon judisk sammansvärjning, jag tror det finns ett stort problem med islam, bla lockar islam fram våra egna sämsta sidor. Det är islam som ger Vavra Suk en möjlighet att lufta gammal dynga, han kan gömma sig bakom islam. Vår nya höger får sin gödsel från islam.
Vi har många utanförskapsområden av just den anledningen som sl påpekade att muslimer inte hör hit och inte vill höra hit.
Hur man än väljer att definiera Nya Tiders ideologiska ståndpunkt så är dess ledargestalts geografiska härkomst inte baltisk. Möjligtvis böhmisk…
Nu är ju just vår kristna identitet som är problemet ”SL”. En viktig del av den identiteten är just antisemitismen.
Du ”SL” menar att det är islam som ger antisemiter som dem bakom ”Nya Tider” en möjlighet att göra sina röster hörda. Var det islam som gjorde Förintelsen möjlig?
Jag måste erkänna att jag finner ditt resonemang något oklart ”SL”.
En hilsen til dere svensker, fra den andre siden av året, fra en av verdens største stemmer som var svensk: https://www.youtube.com/watch?v=ofKk_Etapq4
Tack Inge. Vilken ståtlig röst, underbart!
Tack Inge, storslaget.
Fick mig att minnas en julafton för bra länge sedan.
Jag bodde då vägg i vägg med Jerry Williams och på TV sjöng Nicolai Gedda just O Helga Natt. Då tog Jerry satts och överröstade Gedda med bedövande kraft så jag trodde väggen oss emellan skulle braka ihop.
Tro det eller ej men Jerry Williams har en klassisk skolning som grund.
Ulf, anledningen till att du inte hänger med är att du alltid snöar in på en detalj, och missar helheten.
Här kommer till att börja med ”de första judarna i Sverige”. http://www.varldenidag.se/serie/de-forsta-judarna-i-sverige/Bbbqdt!unVA12xA0UNmgXgJEVuJQQ/
Är svenskar kristna i bemärkelsen att vi tror på en gud som skapade världen på sex dagar, vilade den sjunde, ingick förbund med Abraham, fick ett nytt förbund med Jesus via hans offerdöd på korset? Nej, de flesta finner frågorna irrelevanta. Finns därmed något skäl att intressera sig för huruvida Jesus var jude, hans vedersakare judar? Märk väl att romarna korsfäste Jesus, påhejade av farisséerna. Nej, bryr vi oss inte om Jesu offerdöd, bryr vi oss inte mer om den än någon annan död.
Men vi är kristna till karaktären, vi har kvar självförebråelserna, skulden, skammen. Din aningslösa hänvisning till ”våra egna kristna identitet som problemet” är just den mentalitet ingen muslim skulle uppvisa. Är vår kristna identitet ett problem för oss? Nej, den är grunden till vårt välstånd. Däremot är vår kristna mentalitet kombinerad med det framgångsrika samhälle den skapat ett problem för muslimen, vars självuppfattning får sig en knäck av att vistas i ”otrognas” länder som överglänser hans eget, och ignorerar hans inbillningar. Den kombination av avund, avsky och självöverskattning som producerar islamiska självmordsbombare kan vi ana, men den är svår att leva sig in i.
Och nu kommer din vanliga harrang om förintelsen. Ja, den inträffade under några år, den drevs av en form av socialister som kallade sig nationella. Förintelsen är inte en produkt av kristendomen, den är en produkt av socialismen. När vi lallar med i bygget av moskéer är vi kristna och vänder andra kinden till. När vi stänger in folk i lägger som kollektiv bestraffning är vi socialister. Socialism är en av kristendomens barn, men det är också konservatism och liberalism. Önskar man sig en kristendom utan judehat, finns det många att välja på.
Alla våra partier är kristna, använder kristna begrepp, men vänstern är mest troende. Där hittar vi också den mest utvecklade avskyn för Israel. Visst finns det en koppling kristendom-judehat-socialism, men den är inte kristendomens mest framträdande drag. Vilket är kristendomens mest framträdande drag? Det varierar med när man ställer frågan, men just nu är det att ingen är särskilt intresserad av den. Den attraherar inte i massproduktionens och masskonsumtionens tidevarv.
Vilken är den fråga som ger högernationella en möjlighet att göra sig hörda. Muslimsk massinvandring. Svårare än så är inte kopplingen mellan islamimport och svensk nationell socialism. Hur kan Ulf undgå att se den. Alla andra ser den.
hej CeDe, jag borde nog uppdatera dina insikter i sångarkonsten. Gedda sjöng med stöd, en luftpelare från diafragman skjuter luften genom stämbanden på så sätt att de inte ansträngs så mycket. Han sjöng på konserthus utan mikrofon till högtalare inför tusentals människor åt gången. Eftersom stödet skötte volymen, kunde han koncentrera sig på att forma tonen. Jerry Williams är en mikrofonsångare. Många artister går till sångpedagog/röstvårdare när de börjat försörja sig på sin röst. Om du sätter Gedda och Jerry bredvid varandra i en liten dämpad TV-studio, där sångaren i princip sjunger via mikrofon, kan du lätt få intrycket att mikrofonsångaren låter ”mer”. Så är inte fallet. Ställer du dem bredvid varandra på Konserthusets stora scen, når Jerry ut de första tio raderna, medan Gedda når alla. Det är mycket stor skillnad, den ene sjunger alltid utan PA, den andre aldrig. Den som sjunger utan PA ersätter PA:t med sin egen diafragma och tränad teknik.
Det var mitt intryck jag gav uttryck för! Tack för upplysningen.
Och det är helt klart att mottagarens intryck och produktionens villkor är två olika saker. Nuförtiden är det många som finner belcanto, ”den vackra sången”, alltså italiensk operateknik, förkonstlad. Trots att den syftar till att göra sjungandet enkelt och vackert, men i en värld utan elektrisk ström.
Antar att du kan dokumentera att Williams röst bara räcker till en bråkdel av Geddas.
Nähä – besserwisser går bra att vara, men att bevisa det är inte lika lätt!
hej CeDe,
jag tittade in igen först efter 21.00, inte följt med. Du får nog ta mitt ord för det, eller strunta i det om du vill. Sveriges volymstarkaste röster, tex Birgit Nilsson eller Siv Vennberg, sjunger så starkt att de överröstar symfoniorkestrar, och därför inte hör orkestern, trots att den är 110-130 man. Om du tittar efter, ser du att svenska symfoniorkestrar har skydd för de som sitter framför trumpeterna. Det ger en indikation på relationerna. Svenska popsångare sjunger i mikrofon, den kan köras ut i PA på flera hundratusen watt, givetvis kan PA:t överrösta operasångaren, men inte popartisten utan PA. När Pavarotti ska sjunga för hundratusen människor samtidigt utomhus använder han också PA, för så starkt kan ingen sjunga att det bär ut till hundratusen samtidigt.
Inget av det här spelar förstås någon roll om man inte är intresserad av det.
Jerry Williams sjöng inte O Helga Natt i mikrofon, du får ta mitt ord på det!
Ok.
Du vet hans sätt att kupa handen bakom örat? Monitor-beteende. Egen röst i högtalare, bandet överröstar honom på scen utan den. Men alla som sjunger i mikrofon kan sjunga utan mikrofon, så jag tror dig. Han hörs en bit utan PA.
”Alla som sjunger i mikrofon kan sjunga utan mikrofon” – du är ett geni, sl!
En mycket förenklad bild av sångteknik som SL presenterar – alla sångare sjunger med stöd…
CeDe, det er slike opplevelser som varer.
Självklart är det så, Inge, jag upplevde att Jerry Williams sprängde ljudvallen med sin röst och det var nog heller inte långt ifrån oavsett vad expertisen anser.
Den där kupade handen bakom örat snodde Jerka av Elvis. Det var bara ett manér, en cool gest, inget annat. Och som det mesta av så kallad ”svensk kultur” – plankat från utlandet.
Enligt min källa snodde Jerry den kupade handen från Evert – inte Elvis – svenskare kan det väl knappast bli…
http://2.bp.blogspot.com/-BJ7GikCsENQ/TuxVm16mXaI/AAAAAAAAKX0/4rQyWi7yobA/s1600/et.jpg
Vitsen med den kupade handen är att bättre höra sin egen röst. Men det är också, som LH skriver, ett manér, en cool gest.