Konstnärsnämnden har tilldelats 500 000 kronor av regeringen för att hjälpa konstnärer som utsätts för hat & hot. Riktlinjerna är enkla. Man skall informera om konstnärernas verksamhet förmodligen för att få hat & hotarna att inse konstens storhet och därför bli bättre människor. Den andra punkten är att informera konstnärerna om hur de skall hantera en hat & hot-situation. Ja, vad man kan göra är att lära sig att anmäla. För detta skall man alltså göra slut på en halv miljon.
Samtidigt är det en paradoxal situation. Konstnärer som arbetar med sådant som kan provocera bör vara glada om de får reaktioner. Hat & hot är en gammal historia som har betraktats som ett naturligt inslag i överskridandet. Ser man på den moderna konstens historia är den full av hat & hot och det brukar vara en väg till framgång. Åtminstone om det är rätt slags hot.
Självfallet finns det gränser för hat & hot men vad jag kan förstå handlar det mest om ord. I någon mån kan det också vara vandalisering av konstverk. Vandaliseringen ökar som bekant det konstnärliga värdet avsevärt och man kan också se sådana handlingar som ett sätt att ge konsten en mening: Bättre att ge sig på verken än på människor. Och dessutom kan de leda in vandalerna på konstspåret och därmed kan annan rekvisita sparas. För många år sedan utförde jag en skulptur i Tranås som blev ett föremål för just hat & hot. På det sättet blev den också intressant. Och dessutom kunde man notera att övrig vandalisering i Tranås minskade betydligt. Konsten kan trots allt hjälpa till med förändringar i samhället – och man skall inte underskatta faktorn hat & hot som ett vitalt inslag i konsten.
Det kan förstås gå rätt långt, som i mitt fall, men sådant är ytterst sällsynt, åtminstone i Sverige.
L.Wilks och -”Det kan förstås gå rätt långt, som i mitt fall,” givet sant och att händelsevis pilkta med sitt liv är ingen vacker bild dock än ännu sämre bild.
Därmed, D.Park där har du ett mera försåtligt döds-hot oavsett och via annan, som med dig, dock att annan ett ombud som dessutom stiftar regler/lagar i, Sverige.
Det är det etablerade nyspråks-Sverige som bestämmer vilket hat som är gott och vilket som är ont. Staten är en arena för privata intressen, 500.000 kr räcker till en konsulent och frimärken, 500.000 kr är ett kvitto på att frågan är ointressant, men att politiker kan peka på summan och påstå att de gjort något. 500.000 kr betyder att det är upp till individen att försvara sig, men gör man det är man islamofob, rasist och fascist. Så ser statens janusansikte ut.
http://katerinamagasin.se/lat-den-som-ar-utan-skuld-tanda-balet/