”Flickan med pärlörhänget” av Vermeer van Delft har återkommit i rampljuset sedan man har avslutat en omfattande undersökning av målningen (The Guardian) (Mauritshuis). Målningen har under de senaste decennierna blivit en av de mest framskjutna i Vermeers produktion. Kanske den nu är den mest berömda i ädel tävlan med ”Mjölkpigan”, ”Spetsknypplerskan”, ”Konstnären i sin ateljé”, ”Utsikt över Delft” för att nämna några av de starka kandidaterna.
Nu vet vi att ”Flickan med pärlörhänget” har haft ögonfransar. Det har också framkommit att Vermeer har använt sig av två slags vitt för att få fram en del av sina utsökta lasurer. Bakgrunden har haft en grön ton men det har varit känt sedan tidigare.
Vill man botanisera i Vermeers värld finns överväldigande resurser på essential vermeer.
Att nyheten om Vermeer kom just nu fick ett personligt intresse alldenstund jag sedan ett par veckor håller på med en RH-version av den. Jag har gjort en tidigare men den här är större och skall naturligtvis förses med ögonfransar. Den svåraste delen av Vermeermålningen är emellertid ryggpartiet som få tänker på. Ett intrikat och märkligt mönster med svaga toner som får byggas upp med blandningar av neapelgult (med grön ton och med röd ton), ljusockra, bränd umbra, ultramarin och svart.
