3137: Skräcken och respekten

I 30 år har slaget mellan Islams krav på okränkbarhet och den västerländska yttrandefriheten pågått. Kampen har framför allt förts på två sätt av olika grupperingar. Dels de våldsamma, som har krävt ett stort antal dödsoffer, och dels de som framför sina krav genom uttalanden, i kommittéer och domstolar. Det västerländska motståndet har varit och är vacklande. Nu har det återigen blivit skarpt läge (som så många gånger tidigare). Frågan borde ha varit avgjord för länge sedan.

Terror har visat sig fungera alltför väl just genom att samhället har vacklat i sitt ställningstagande. Även om riskerna för den enskilde att drabbas är mikroskopiska är skräcken desto mer levande. Jag kan livligt intyga detta genom att min person med sin blotta närvaro har blivit en skräckspridare.

Expressen

SvD

Det här inlägget postades i yttrandefrihet. Bokmärk permalänken.

8 svar på 3137: Skräcken och respekten

  1. Rune skriver:

    Jäkla bra tavla! Är det Lars Vilks eget verk?

  2. Jor-El skriver:

    Ja, grattis får man väl säga till det Europa som inte byggde några murar. Kundupplevelsen av lättkränkta ombudsmän för islam är sjunkande…

  3. Lars Vilks skriver:

    Jo, egen målning.

  4. CeDe skriver:

    Släpper man in djävulen så får man så klart ett helvete.

  5. ND skriver:

    Hah, trodde det var en ruta i MAD!

    Nå, Europas fjantiga socialliberaler vet inte hur islam ska tacklas. Man borde lära av Kina i hur man går till grunden med att tygla islam. Även Indien, vist av erfarenheterna med muslimsk klyvning, sätter hårt mot hårt.

  6. minnesdagen skriver:

    Kina och Indien är inga bra förebilder i detta avssende.
    https://www.expressen.se/nyheter/nya-detaljerna-fran-kinas-koncentrationslager/

    En del av lösningen finns i bilden. Normalisera all religionskritik. Sätt upp RH på konstmuseum tillsammans med en beskrivning av blodsdåden.

  7. ND skriver:

    Man ska nog inte tillmäta tabloidernas skräckreportage någon större betydelse. Det Kina gör är att rycka upp radikalismen med rötterna, med en ordvits. Man utövar fattigdomsbekämpning för att bryta utanförskap, men även en form av psykologisk nedbrytning (à la lumpen).

    Hur gör vi i våra utanförskapsområden? Senast sågs polisen hoppa käpphäst i Orten, men det tycks inte ha hjälpt…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.