Det gamla problemet med blasfemiska bilder av profeten: De visar inte respekt för muslimer i allmänhet. Om de reproduceras i större mängder kan de skapa ett mera utbrett hat. Här får man också göra tillägget att det inte bara är det utan naturligtvis också den terrorskräck som automatiskt minskar tryckningsvilligheten. Liksom ovilligheten att ta itu med islamismen
Den uppsorteringen är inte lyckad men har varit rådande under lång tid. I DN tar Niklas Orrenius upp saken och menar:
”I en tid av ökad hets mot muslimer kan somliga opinionsbildare och politiker känna en oro att lyfta hotet från den radikala islamismen, av rädsla för att göda hatet mot en redan utsatt minoritet.
Jag tror att det är precis tvärtom. Om man inte belyser och bekämpar den radikala islamismen, så blir det lättare för muslimhatare att lura i folk att muslimer generellt är farliga och främmande. Sverige är, som Frankrike, ett samhälle med stora minoriteter. Muslimer utgör en stor och viktig del av den svenska befolkningen – 8,1 procent, enligt mätinstitutet Pews uppskattning. De måste få leva sina liv utan att misstänkliggöras.”
Angående teckningar drar Göran Rosenberg upp ett spår som inte är så lyckat. Han skriver på FB:
”Jag noterar att Hanne Kjöller i DN idag tycker vi ska visa profeten Muhammed som rondellhund i Sveriges skolor på yttrandefrihetens dag. Det tycker inte jag. Lika lite som jag tycker vi ska visa antisemitiska karikatyrer på yttrandefrihetens dag. Den islamistiska terrorn är en medveten provokation mot oss alla och provet vi alla nu sätts på är att inte besvara provokation med provokation. Bifogar min betraktelse i DN för snart femton år sedan i samband med publiceringen av de danska Muhammedkarikatyrerna.”
Skillnaden – som så många gånger har påpekats – är att profeten är en symbol för en social och politisk ordning som har mycket övrigt att önska. Antisemitiska teckningar har ingen som helst grund förutom att vara rasistiska.
Bra tänk där i sista stycket.
När Fetto-Hanne och andra i regimmedier börjar försvara Dan Park har vi börjat komma en bit på vägen. Då pratar vi yttrandefrihet på allvar.
Jag kan nog tycka att vi i Sverige behöver en debatt om yttrande- och tryckfrihet. Idag är ju yttrande- och tryckfriheten beskuren på ett olyckligt vis här. Ofta kommer detta med antisemitiska karikatyrer upp när frågan om om rondellhunden eller avbildningar av profeten Muhammed ska diskuteras. Även det faktum att människor i Europa sätts i fängelse för att de ifrågasätter Förintelsen brukar lyftas fram i debatten. Argumentet brukar vara att då yttrandefriheten redan är beskuren kan den beskäras ytterligare. Jag tycker vi ska gå i motsatt riktning. Jag tycker att vår lagstiftning i Sverige och i Europa bör förändras. Vi bör få en lika vidsträckt yttrandefrihet som i USA. De argument som finns för de inskränkningar vi har i vår yttrandefrihet idag håller helt enkelt inte. I ett sammanhang där yttrandefrihet diskuteras tycker jag sedan att just rasistisk litteratur och sådant som antisemitiska karikatyrer ska visas fram och diskuteras. Vad ska annars lyftas fram i sådana sammanhang? Harmlös litteratur och bilder som inte gör någon förnär? Yttrandefriheten finns till för att väldigt kontroversiella saker ska kunna dryftas och diskuteras. Om vår yttrandefrihet bara ska användas i syfte att diskutera vädret är den ju helt värdelös.
Kanske muslimerna har rätt i detta? Kristendomen tillät blasfemi och hatas och föraktas nu allmänt. Judendom kan inte kritiseras. Islam kan kritiseras men det är som vi sett förenat med vissa risker.
Oj hoppsan. Fait accompli.
Jaha, har funktionen ”Nya kommentarer” i högerspalten packat ihop för gott?
Ett tag rullade det flera år gamla kommentarer där, och nu inga alls…
Bra krönika av Johan Hakelius angående bristen på visningar av muhammed-karikatyrer idag:
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/dags-att-fylla-tidningarna-med-bilder-av-profeten/
Ingenting i svensk press om de islamistiska illdåden.
Ett utmärkt förslag har kommit om en teckningstävling för alla gymnasieelever i Europa, under ledning av Europaparlamentet och Europakommissionen till ytttrandefrihetens försvar i praktiken! Tema: Moses, Jesus och Muhammed!
Alla svenska aktiva och bidragsberoende konstnärer och kulturarbetare, som tror på yttrandefrihet och fri konst, medverkar förstås!