En och annan biennal blir trots allt av på ett eller annat sätt. I Sverige har vi Göteborgsbiennalen som sammanfaller med Göteborgs 400-årsjubileum. Och öppnar därför vid två tidpunkter, 5 juni och 4 september.
Kan vi förvänta oss några överraskningar? Nej, det blir inga Göteborgskolorister eller skimrande västkust ty samtidskonsten har kört fast i den postkoloniala myllan. Samma vers har vevats åtskilliga gånger: ”Franska tomten, en bit land i Göteborgs hamnkvarter med kopplingar till Sveriges koloniala styre av den karibiska ön Saint Barthélemy (1784–1878), används som narrativ startpunkt för biennalen. Genom en kritisk läsning av platsens koloniala historia…”
Så skall det låta för att allt skall bli rätt. Vi får alltså vänta ett tag till innan det händer något.
”…behandlar de globala flöden av varor, ideologier, kapital och människor som format de senaste 400 åren, inte sällan med förödande konsekvenser i form av sociala och ekonomiska orättvisor, strukturell rasism och miljöförstöring. ”
Tur att en klar tolkning fanns klar och inbakad så jag slapp besvära mina få hjärnskrynklor med onödigt arbete.