Till avdelningen blasfemi kan vi nu räkna in Jesus på korset som sprattelgubbe. Verket har ställts ut i en utställning på Orust och upprört några Orustbor. Bland dessa har också förekommit en i sådana sammanhang vanlig kommentar: ”Vad hade hänt om någon gjort samma sak med Mohammed”. Jo, sådan är skillnaden mellan en moderniserad och en inte moderniserad religion. Visserligen kunde denna sprattelgubbe ha väckt starka åsikter i t ex USA, Polen eller Italien, men några våldshandlingar mot personer brukar inte förekomma. GP
Inget storverk men i alla fall lite uppmärksamhet. Prästerskapet på Orust är modernt och ställer sig positiva till skulpturen som tydligen är tänkt att vända sig till barnen för att öka de små parvlarnas intresse för Kristendomen.
Lars Vilks> Nja, inte riktigt rätt. Enligt vidskepelse a la den heliga skrift fick Jesus en betydligt bryskare behandling, än att enbart agera sprattelgubbe men ingen änglabrigad kom och sprängde de romerska soldaterna i bitar. Tvärtom gav han lärjungen Petrus en uppläxning för att han högg örat av en soldat. Fanns inga AK-47:or på den tiden men hade det funnits, så hade Jesus reaktion givetvis varit densamma ifall Petrus använt sig av en dylik. Så lyder sägnen och så har den gjort i alla tider, har ingenting med modernisering att göra. Att det sedan finns de som kallar sig kristna och förespråkar våldsanvändning är en annan sak, de är helt enkelt anhängare av en annan religion, även om de kallar sig för ”kristna”.
Hur det är med vidskepelse a la koranen har jag ingen kunskap om. Det är tänkbart att någonting motsvarande gäller även där, men jag tvivlar skarpt på det.
Det är korrekt att andra testamentet och koranen innehåller helt olika förhållningsregler, som påverkat väst och arabvärlden till helt olika samhällsbyggen. Islam predikar bla månggifte och stening, en modernisering innebär att man gör om läran, man skriver en ny koran och förbjuder den gamla onda. Kristus dog på korset men är idag uppstånden från de döda, för den som vill tro, och andra testamentet saknar hattexter.
Månggifte är signifikant. Barbarer som erkänner och praktiserar att en man har flera fruar tillhör inte civilisationen, och kan aldrig göra det, det reducerar människor av kvinnokön till mannens egendom, och utan fri vilja.
Med modernisering avser jag naturligtvis tillämpningen av religionen. Förr gällde t ex dödsstraff om kristendomen förnekades eller hädades.
Men i detta fall måste man göra åverkan på muslimernas grundläggande oheliga skrift. Kristendomens heliga skrift, andra testamentet, användes av potentater som maktinstrument sen kristendomen erövrat romerska imperiet inifrån, och potentaterna gjorde förnekelse till ett brott med straff, men det finns ingen täckning för det i andra testamentet. Koranen meddelar vad som är brott och straff, man måste ändra i boken.
Månggifte är signifikant. Kristna tillämpar inte månggifte, muslimer tillämpar månggifte. Antingen gäller den ena lagen eller den andra. Det är så grundläggande att ingen feminist borde kunna komma undan det. När vi nu har feminism som teoretisk värdegrund. Det som krävs är alltså en muslimsk anpassning till kristna regler, alternativet är muslimskt barbari. Det som råder i mellanöstern förutom Israel och i nordafrika.
Som vice ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund, Cuf, bloggade Lööf 2006 om att hon var ”stolt” över ungdomsstämmans beslut om antagna principfrågor, bland annat: ”månggifte för den som önskar”.
Under blogginlägget får hon en läsarfråga om månggifte, varpå Lööf svarade:
”Jag tycker inte staten och lagar ska avgöra hur och med vem min granne eller jag själv väljer att leva. Det kan vi göra bäst själva.”
”Skulle min granne välja två män och gifta sig med dem så skulle jag varken flytta därifrån eller bry mig. Det är henne/hans val”.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P3na7e/annie-loof-var-for-manggifte
Jesus som sprattelgubbe låter inte jätteblasfemiskt. Men vill man hitta griniga gammalkyrkliga så är väl Bohusläns öar bästa stället.
”Många av Schartaus lärjungar kom som präster till Göteborgs stift där biskopen ogillade deras idéer (början av 1800-talet). För att bli kvitt dem skickades de ut på tjänster i Bohusläns skärgård. Det visade sig att Schartaus stränga kristendom passade öarnas fiskare för den kom att prägla livet i Bohuslän och lever ännu kvar.”
Gullholmen utanför Orust är pittoresk, men jag har träffat en man som beklagade sig djupt över hur jobbiga de gamla stränga kristna tanterna var, under hans uppväxt där.