3314: Enhetens arbetsmiljöproblem

Problemen med livvaktsenheten i Malmö fortsätter. En artikel i Expressen, som publicerades igår (tyvärr låst), beskriver det aktuella läget. Saken handlar fortsatt om att få till stånd det gemensamma boende som har planerats sedan åtskilliga år. Men även annat dyker upp. ”Maj” (som även går under namnet ”Carina”) betraktades som säkerhetsrisk 2018 när vi nekades att fira jul tillsammans. Den gången hölls i alla fall förhör med domslut. Maj friades efter underchefernas tribunal. Det som gäller nu är att Maj inte längre får åka med i skyddsbilen. Hon har, enligt vad som ospecificerat har framlagts av några av vakterna (hon skall ha suckat och gjort miner), blivit ett arbetsmiljöproblem genom att hon skapar ”dålig stämning”. Denna ”dåliga stämning” skall, vad det påstås, hindra några av personalen att koncentrera sig på sitt bevakningsuppdrag. Det kanske behövs lite koncentrationsträning för en del av livvakterna.

De anklagelser som har förts fram har inte prövats (som alltså skedde angående ”säkerhetsrisken”) utan enbart fastslagits och inlemmats i reglementet. På det möte som meddelade enhetens beslut fick inte Maj närvara. Som Magnus Ranstorp säger i artikeln: ”Lars Vilks har ingen instans att vända sig till för att förändra sin situation.” Ranstorp menar också att det skulle gå att säkra det gemensamma boendet: ”Det går att lösa om det finns en vilja, och den viljan finns inte här.”

Kommissarie Tony Pallon (livvakternas mellanchef) försöker finta bort kritiken med att säga: ”I två JO-anmälningar har de framfört sina klagomål och det är ingenting som tyder på att det är något fel i Lars Vilks personskydd.” I själva verket blev ärendet aldrig prövat på grund av sekretesskäl. Den hemliga polisen är framför allt hemlig och kan avvisa alla klagomål genom att åberopa detta.

Som tidigare kan jag och Maj bara träffas utomhus på någon parkbänk, på någon servering eller hos någon bekant.

Fortsättning följer.