Antagligen är det ofrånkomligt att undkomma Anna Odells konstprojekt där hon simulerar att vara psykiskt sjuk. Eftersom projektet inte har presenterats är det svårt att uttala sig men förhållandet att hon är student på Konstfack gör att ansvaret vilar på utbildningsinstitutionen. Där menade man att det inte förelåg något hinder. SvD Aftonbladet
Om det sedan är bra eller dåligt för vi avvakta att uttala oss om. Anna Odell är student och det kommer att ta några år innan hon eventuellt skaffar sig en profil. Då hon uppenbarligen inte drar sig för att ta initiativ som bär med sig åtskilliga konsekvenser är det möjligt att hon fortsätter i framtiden. Då blir det här en investering.
Vad man inte behöver tveka om är att det är en utomordentlig nyhet. Folket är omedelbart med på noterna och både tycker och uttalar sig. På Aftonbladet kan man rösta om saken. Ännu har inte konstvärlden yttrat sig i frågan (fast man skall komma ihåg att Konstfack är en representant för konstvärlden) och där vill man kanske grunna på saken eller helt och hållet lämna den åt sitt öde.
Ingen stor sak jämfört med vad som borde vara värt uppmärksamhet. Vi kan hur som helst konstatera att psykvården ännu inte har tillräcklig eller utrustning för att kunna skilja en simulant från en äkta patient.
Projekt av det här slaget har en pedagogisk betydelse. Folket har onekligen börjat förstå att konst kan vara både det ena och det andra. Mina kära rondellhundar väcker minnen till liv hos somliga debattörer som ni kan se här. Blogg
Förmodligen blir det TV-debatt.
att konstnären inte är psykiskt sjuk, är det helt utrett eller? det verkar ju ganska utflippat om det sätter andras liv i fara, om det gjorde det. en viss brist på medkänsla för andra eller en viss grad av likgiltighet för andras liv eller inte. jag vet ju ingenting, men är inte det psykopata drag, särskilt som det framstår som välmediterat och inte var ett ögonblicksinfall. så allt kanske är i sin ordning ändå.
Konstfack är mesiga. Studenten skulle ha lyckats med sitt uppdrag mycket bättre om hon varit man och viftat med en stor kniv på sin veranda. Då hade väl polisen skjutit ihjäl henne/honom, vilket inte sällan sker. Det hade varit ett konstverk, det …
ändå lyckades vi inte undkomma det! fantastiskt. förresten så är lite kallsinne för andras lidande ganska uppfriskande ibland, typ nödvändigt, men jag vill helst inte säga det.
cn: Om hon, som du menar, verkligen är sjuk så var hon väl på precis rätt ställe? Och vad är det hela då att uppröras över?
precis min mening
Skarpsinnigt av O. Här finns ett försvar för hennes handling som inte riktigt kommit fram. Det var kanske på riktigt till syvende och sist. Man kan tänka tanken att den som gör en dylik simulering kan behöva vård. Och då skulle allt vara i ordning. Bör i varje fall beaktas.
hej på er och Lars! längesen hoppas allt bra. men, dethär är ju obetalbart; …”Det är ju bara patetiskt. Måla en tavla i stället. Men hon är välkommen hit så ska jag själv spruta henne med Haldol så får vi se hur roligt hon tycker det är. Det blir en fin installation, säger Eberhard till Dagens Medicin.”….”Installationen eller vad det nu skulle föreställa misslyckades. Hon fick bara Stesolid. Om personalen hade trott att hon verkligen var psykotisk hade hon fått neuroleptika, vilket hon inte fick, säger han till Dagens Medicin.” (DN)
va faniken, det var väl jag som var skarpsinnig först!!! så otydligt var väl ändå inte min kommentar skriven
Hej Karin. Roligt att se ett livstecken. Hoppas att det går bra.
cn: Du ÄR också SKARPSINNIG.
Ett väldigt tomt avslöjande: om man beter sig självmordsbenäget och våldsamt så hamnar man på akuten, blir tvångsomhändertagen och får lugnande medel. Det är väl så det ska gå till? Eftersom folk oftast inte luras om sådana saker är det ganska tillförlitligt. Vem tror ändå att sjukvården kommer få några slags 100%-iga lögndetektorer som kan användas i sådana dramatiska situationer? Förmodligen har hon skadat sjukvårdens effektivitet genom att ropa varg.
Det enda hon har avslöjat är att hon är dålig på journalistik. Kanske borde hon försöka utbilda sig till konstnär istället? Tyvärr är det det hon gör, och hon verkar bland en del komma undan med sin billiga & ytliga samhällskritik i form av antipsykiatri som välmenande men oinsatta vänsterflummare drar till med när de inte orkar tänka efter men vill visa upp sin goda moral. Såg nån som kommenterade och menade att det var nazisterna som sysslade med moraliskt uppbygglig konst, men det är klart att Odell vill visa upp vilken fin moral hon har som vågar avslöja ”den dåliga psykiatrin”.
Det här gjordes mycket bättre på 1800-talet av riktiga journalister: http://en.wikipedia.org/wiki/Nellie_Bly#Asylum_expos.C3.A9 (då fanns det å andra sidan riktiga problem att avslöja)
Hoppas skicklighet och hantverk någon gång kommer tillbaka som kvalitetsmärken i konsten.
Jag undrar hur det skulle ställa sig ifall Anna Odell blev så här sjuk på riktigt efter denna händelse. Skulle hon bli trodd och få en adekvat vård för dessa symtom/sjukdom?, knappast troligt efter detta och jag personligen anser att hon har förbrukat sina rättigheter att få denna hjälp, jag har själv en dotter som lider svårt av psykotisk depression (den allvarligaste formen av depression man kan drabbas utav), som oftast bara kan hävas med upprepade elchocksbehandlingar. Därför mår jag mycket dåligt själv av att Anna Odell kan bära sig åt på detta bisarra vis och ta viktiga resurser av vården i anspråk och dessutom utsätta och oroa redan mycket sjuka patienter helt i onödan, för att säga att detta sker i konstens namn!!!!!!!!????????
Göran. Det är väl ändå lite underliga idéer du kommer med: Att en person skulle ha förverkat sina rättigheter att bli omhändertagen vid sjukdom. Vi får hoppas att vi slipper läkare som intar sådana ståndpunkter
Men vi vet ju en sak. Psykvården kan inte skilja på en äkta och en simulant och det är naturligtvis ett problem för vården.
Det här med att konstnären skulle ta resurser från vården är att ta i. Det är inte konstnären och konsten som är det eventuella problemet med resurser i psykvården. Men ofta blir det så med konstprojekt, de blir synliga, medierna vet att det enfaldiga folket kommer att kasta sig över en struntsak och som vanligt strunta i de stora vårdfrågorna (som är betydligt mera komplicerade.
Lars. Jag måste säga att det är beklagligt hela din inställning till allting detta, jag ser det som en ren provokation från din sida.
Lars. Jag förstår att du vill stå upp för en kollega och försvara hennes s k konst i detta fall, men handen på hjärtat Lars, finns det sådan brist på arenor att utöva sin konstform på att man måste ta till nästan vilka metoder som helst för att få publicitet och uppmärksamhet för sitt verk??!!
Jag tycker att det mera tyder på en brist på fantasi snarare som något genuint eller nytt att visa upp, jag gillar din konst peronligen, men står mig frågande till hur du kan stödja sådant här då det måste betraktas som ett ”lågvattenmärke” inom konsten.
Göran. Jag menar inte att det är något särskilt bra projekt. Det är utfört av en oerfaren konstnär som sannolikt inte hade räknat med en sådan uppståndelse. Men sedan är det med vilka argument det tillbakavisas. Och den våldsamma strömmen av ilskna röster. Den som vill ge igen kan ju vara lugn. Hon har fått ta mycket stryk genom alla negativa röster. Visst kan man säga att hon förtjänar det. Men det blir lite för bra, lite för mycket för en händelse som inte är något stort problem. Ett litet problem är det, visst, hon bryter in i ett känsligt sammanhang och det resultat som vi kan förvänta oss är säkerligen magert.
Lars: Men vi vet ju en sak. Psykvården kan inte skilja på en äkta och en simulant och det är naturligtvis ett problem för vården.
Nej, det är det inte. Folk som *beter* sig psykotiskt eller självmordsbenäget ed. bör tas om hand av psykvården på det sätt hon gjordes. Det var viktigare att akut skydda henne och andra från henne själv än att ställa diagnos på henne (vilket inte skedde). Folk brukar inte låtsas vara sjuka (om det inte är en sjukdom i sig), och diagnoser kommer aldrig bli 100% korrekta. Som test på sjukvården var det här helt värdelöst och intetsägande jämfört med tex. Rosenhan-experimentet på 70-talet. Vill man bli journalist eller forskare bör man utbilda sig eller jobba som det. Det är inget man kan bli med enbart god vilja och estetiska uttryck (som ändå verkar vara ute bland socialkritikkonstnärer). Kanske är det konstnärer som henne (inte socialkritiker i allmänhet) som mest ser ner på estetik och underhållning.
Lars: Det här med att konstnären skulle ta resurser från vården är att ta i.
Hon tog några persontimmar som andra hade behövt bättre, men det är inte så viktigt jämfört med om folk i vården börjar bli misstänksamma mot att folk luras. Det lär inte bli så av en händelse, men det är också ett mycket allvarligt problem om det skulle hända.
Mirakelpojken. Du medger ju själv att det är ett problem eftersom du skriver att ”vården börjar bli misstänksamma”.
Jag håller med dig om att det är ett (ur forsknings- och journalistiskt perspektiv) värdelöst test. Konsten och konstnärer är inte bra att konkurrera med de institutionerna. Avgörandet för konsten kommer i det avvikande tillägget. I det här fallet blev det synnerligen en fullträff i det avseendet. Den subjektiva upplevelsen av tilltaget och reaktionerna överträffar det mesta. Säkert var det inte alls menat så.