Del 700: What is art? Del 3

Som söndagsfilm finns nu ”What is Art?” del 3. Innehållet i det här avsnittet är den tidiga modernismen. Man kan utan vidare säga att de modernistiska teorierna som här representeras av Clive Bell, Benedetto Croce och R G Collingwood är vederlagda. I varje fall inom det gällande och officiella skiktet av konstvärlden. Men eftersom konstvärlden inte vill anamma den institutionella konstteorin är det ändå fråga om en kompromiss. Modernismen äger fortfarande en betydande giltighet.

Vad som är också är intressant är modernismens tilltro till konstens möjlighet att påverka samhället. Alldenstund man trodde sig vara i besittning av en kosmisk kraft var det självklart att konsten kunde förändra samhället till det bättre. Den tanken lever alltjämt kvar och är ett av många exempel på hur mycket av den bespottade modernismen som har tagit sig genom spärrarna.

För vad blir det kvar av samtidskonsten om man konsekvent gör sig av med modernismen? Vi skall inte glömma att det allra väsentligaste inte förändrats: Tron på konsten. Det är något SÄRSKILT med konsten.

Har provokationen förändrats? I mina ögon framstår den som ungefär densamma både nu och då. I det tidiga 1900-talet var man också medveten om att provokation för uppmärksamhetens skull inte var någon god idé. Då, liksom nu, handlar det om form: Vilka former är tillåtna för konsten? Oavsett hur mycket man i konsten vill tala om ett innehåll och vikten av interaktivitet är resultatet alltid detsamma: Konstbegreppets utvidgning.

I nästa del skall det då äntligen bli plats för den institutionella konstteorin.

WHAT IS ART? DEL 3

Det här inlägget postades i Kommentarer nästan varje dag, konstteori, Projekt. Bokmärk permalänken.

3 svar på Del 700: What is art? Del 3

  1. simon skriver:

    Vad hände med igelkotten?

  2. Lars skriver:

    Det borde du kunna svara på Simon. Vi har ”Hunden i konsten”, jag har själv medverkat i en sådan utställning med varierat resultat. Arrangörerna hade tidigare organiserat ”Katten i konsten”. Däremot inte ”Igelkotten i konsten”. Jag vet inte, hur är det med förekomsten av igelkottar i dina arbeten? En diskriminierad art? Rätta mig om jag har fel.

    Storhetstiden var 1798-1800. Det var länge sedan och tyvärr ser det inte bra ut just nu för en igelkottens återkomst. Men jag har gjort mer än de flesta. Inte bara min konstteoretiska igelkott utan även på Momentum 2006.

  3. Vad är Konst? skriver:

    Skit i det du!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.