Dagens förhandling i tingsrätten inleddes med att kammaråklagare Lars Magnusson satte ned sitt krav på företagsbot från 50 000 till 25 000. I övrigt anförde han inget nämnvärt. Det förefaller som om han anser att fallet är okomplicerat. Vilks är känd för Nimis, meddelade Magnusson, och förstärkte detta med att det var därigenom han kände till Vilks. Alltså är Nimis en reklampelare för konstnären. Då denna reklam förstärks med en fälld gran är det en del i näringsverksamheten, enligt åklagarens åsikt.
Min försvarare Daniel Roos hade en genomarbetad framställning där han påtalade att vad som var avgörande var vilka transaktioner som faktiskt ägt rum i förbindelse med Nimis. Även om den har gjort konstnären känd kan den inte kopplas till någon pekuniär näringsverksamhet. Man kan här tillägga att de inkomster som man kan tala om handlar om föreläsningsverksamhet vilka inte ingår i näringsverksamhet utan är deklarerade som inkomst av tjänst.
Vidare menade Roos att det blir egendomliga konsekvenser. Om en konstnär skulle snatta några färgtuber på ett varuhus skulle denne inte bara behöva stå för sin snatterigärning utan även ställas till svars för företagsbot. Några sådana tankegångar finns inte i förarbetena till lagen om företagsbot. Lagstiftarna har utgått ifrån att företagsboten avser normal företagsverksamhet och inte sådant som handlar om konstutövande eller frågor om yttrandefrihet.
Föreställningen ”Skog, timmerskog, skogshuggning” höll utan tvekan måttet som utmärkt performance. Kammaråklagaren spelade sin lätt aggressiva roll övertygande, domaren tog väl hand om sin rollgestalt och advokat Roos utförde en brilliant advokatroll. Allt framstod som autentiskt trots att det hela handlade inte handlade om annat än de bekymmer en rötskadad gran kan åstadkomma för mänskligheten. Dom i målet kommer den 8 maj.
Kammaråklagare Magnusson
Konstnären med advokat Daniel Roos
Ett leende säger mer än tusen ord.
Kammaråklagare Magnusson hade ingen rolig dag på jobbet denna tisdag. Det kändes såsom en måndag, då denna arbetsvecka begynte med två fall av miljöpåverkande brottslighet. Sal 4 användes i båda fallen.
Det första ärendet som Magnusson attackerade bestod av en miljöfarlig transport avseende hur en mycket mörkhyad man försökte transportera en container fylld med två bilar, därtill ett åttital begagnade TV-apparater, förpackade mellan en mängd bildäck till Afrika.
Åklagaren hade här målat in sig i den konstiga föreställningen att en av bilarna och alla TV-apparaterna skulle anses såsom avfall och därmed bryta mot en EU-regel angående miljöfarlig gränsöverskridande verksamhet. Bilen, som innan transporten hade underkänts vid bilbesiktningen, hade under transporten skadats, bland annat hade vindrutan krossats av alla de TV-apparater som var placerade ovanpå denna.
HUR alla begagnade och utslitna bildäck undgick åklagarens argusöga framkom inte under hans tröttsamt långsamma brottsbeskrivning. Det drog ut på tiden. Från morgon till sen eftermiddag. Det var en lång dags färd mot natt, så att säga, innan samma åklagare skulle begå dagens andra uppgift, en torrgran på Kullaberg. Åklagaren hann själv med både en och annan gäspning innan han ens hann påbörja detta lokala miljöprojekt. Tänk, vad en dag på jobbet kan innehålla.
Det som för en utomstående betraktare måste bedömas som dagens klo var ändå den tolk som använde sal 4 som sin arbetsplats denna dag. Tolken, som användes i den afrikanska miljötransporten, gjorde entre’ bärande på sin hopfällbara cykel med sig in i tingsrättssalen. Så långt har tjuvsamhället gått att ingen människa vågar ställa ifrån sig något.
bra sak, leder till mkt gott for alla parter till billig kostnad, stoder helh artat den har verksamheten, alla verkar sa glada och kommer till sin ratt, livet nar det ar som bast, t mmen pp, harifran ser det nastan for bra for att vara sant t. bra bra b r a!
Dagens (eller nattens) Emily tillägnas Vilks, Skogshuggarspöket:
Det enda spöket jag någonsin såg
var klädd i vit flanell, – så;
Han var utan toffla på sin fot,
med steg likt när snön faller på.
Hans gång var ljudlös, fågellik,
men rask, som ett rå;
Hans stil kuriös, fasett,
eller mistellik, helt apropå.
I konversation onaturlig,
hans skratt likt en fläkt
som snabbt dör ut i giporna
av tungt trädskuggad täkt.
Vårt samtal var kortvarigt, –
mot mig var han blyg;
Gud hjälpe mig om jag ser tillbaka
om så ens i smyg!
Lars Vilks Live i Tingsrätten:
http://mobil.hd.se/hoganas/2012/04/10/ryms-konsten-inom-lagens-ramar/
Sverigestan är i sanning fantastiskt. Kan man inte ta bort Vilks livvaktsskydd så kan ju alltid en av livvakterna göra livet surt för honom genom att rapportera om en banal lagöverträdelse. Hade Vilks gått mot röd gubbe hade han säkert blivit anmäld för det med.
Och kan man som svensk åklagare köpa rena rövarhistorier och frisläppa mördare och terrorister så kan man säkert fabricera sin egen rövarhistoria och försöka sätta dit Vilks istället. Vilks är ju trots allt – enligt myndigheterna – Sverigestans största nationella säkerhetshot.
Men det är nog trots allt försent för Sverigestan. Vilks har redan väckt gudarnas vrede och himlen kommer att falla ned över våra huvuden helt oavsett om myndigheterna försöker att återupprätta Sverigestans gudsfruktiga rykte.
Eviga Emily,
Oj så fint! Men det där med ”i smyg” – är det inte lite väl lutherskt för idag ändå?
Det är alltså sant att en av livvakterna riskerade ditt liv genom att upprätta en anmälan om fällning av ett ruttet träd.
Livvaktens uppgift är inte att skydda det ruttna trädet utan dig och det gör man inte genom att iscensätta en cirkus kring skyddsobjektet Vilks.
I vilket fall har du, unik i konstsverige, återigen lyckas få samtidens pointillister att porträttera sig själva oavsiktligt.
Detta är svensk konsthistoria, en mycket lyckad performance. Kejsarna står nakna men Finland är en republik och där kan du bli president Vilkks.
Undrar lite. Den där skyddsvakten, försökte han (antar att det är en han) stoppa dig Lars när du fällde trädet? Om inte, varför? Om han nu har nån form av anmälansplikt, som polis, och som medborgare, borde han då inte ha nån form av avvärjningsplikt som polis, om han blir vittne till ett pågående brott? Har skyddsvakten vittnat?
Kenneth. Livvakten agerade huvudlöst och antagligen var det personliga skäl. Han borde ha sagt till mig. Och när han inte gjorde det borde han ha diskuterat saken med sin chef. Istället kastade han in en anmälan och satte igång hela denna kostsamma cirkus. Livvakten begår inget formellt fel men i praktiken blir det fel på alla sätt. Han avgick från sin tjänst efter sin anmälan.
Det må kanske vara att livvakten var bäng i huvudet.
Men jag tycker du kan vara ganska nöjd och du lär
antagligen komma undan företagsboten. Så varför lägga
skulden på en nitisk livvakt. Den egentliga upphovsmannen till ”cirkusen” är väl ändå trots allt du själv, om så även i detta fall konsekvenserna var knepiga att överskåda.
CeDe,
Du pratar i termer av en konsekvensetik som jag har svårt att förstå. Om nästa ”cirkus” i fallet Vilks återigen handlar om mördare och terrorister blir det då Vilks ansvar?
Rätt skall vara rätt om än i rimliga mängder.
Rätt är att Nimis har skapat ett gott värde. Ett smil, en glädje, en naturupplevelse utöver det vanliga för flertalet. Ett utropstecken i vår samtid om än naturstigen dit sliter på naturen och byråkratien.
Rätt så, om etthundra år, är det borta, endast ett ögonblick av samtiden har blivit ett fornt minne.
Rätten i Helsingborgs tingsrätt tar denna gång ovanligt mycket tid på sig för att avkunna dom i ärendet. Det är mycket att tänka på och rätt skall skipas. Utgången är ju given, åtalet är ute på djupt vatten och har ingen bäring, det kan bara sluta på ett sätt.
Lars, vill du vänligen be din webmaster vara snäll och ställa om klockan till sommartid? Klockan är förvisso mycket men sent skall syndaren vakna!
Lars Vilks,
Miljöbalken ger rekvist för denna typ av brottslig verksamhet, i stämningsansökan talas det dessutom om ett tjugotal träd.
Det finns tillräcklig teknisk bevisning och vittne till själva gärningen, åklagarens skyldighet är då att åtala.
Livvakten skall agera enligt Polislagen då brottet är ett faktum, med full befogenhet att själv ta upp händelsen som en anmälan.
Du får givetvis ta ditt ansvar här, det hade räckt med en enkel förfrågan till den som äger marken och träden.
Som vi Yanks säger: If you can´t do the time – don´t do the crime.
Lite besviken blev jag på föreställningen, du skulle givetvist fört din talan själv, under Domarens överseende vilket är dennes skyldighet under sådan omständighet.
Roos borde också upplyst dig om möjligheten att han kunnat bistå dig telefonledes.
Nu blev det en typ förlikad företagsbot eller några dagsböter, som vi snabbt hade samlat ihop till dig, ställt mot Lars Vilks Live Show i rättsalen.
Eftersom Roos kommer att tappa målet så har du chansen kvar igenom ett överklagande, ta den, gärna i Buttericksmask och några ägg att symboliskt kasta på åklagaren, som en protest mot den rådande rättsordningen.
Då blev det sannerligen ett globalt uppseende hela veckan därefter att tala om…
Humanist.
Jag anade, vid efterläsning av mitt inlägg, att en reaktion som din kunde komma. Mitt menande att även här var följderna lite svåra att överblicka avsåg inte något
i övrigt gemensamt med tidigare händelser.
Rondellhunden var ju ingen olaglig handling men fällningen i naturreservatet ligger väl lite i gråzonen.
Humanist.
Tilläggas skall väl att även om Rondellhunden varit lagvidrig finns så klart ingen tolerans för vare sig mordhot eller terrorism.