Konsten som en del av den socio-politiska handlingen är en komplicerad affär. Svårigheten för den internationella samtidskonsten (som alltså har varit starkt politiskt engagerad under mer än ett decennium) är att nå utanför galleriväggarna. Och att uppnå det hägrande målet ”att åstadkomma en skillnad”. Så här långt kan man inte se att konsten har åstadkommit något som helst, trots alla goda ambitioner. I början av oktober kommer ännu en debatt om saken utifrån en utställning på Apexart i New York:
“the panel discussion How Can Art Affect Political Change? addresses the complex relationship between creative practice and political activism. The wave of Arab Spring revolutions and the growth of the global Occupy movements have ignited a reassessment of the intersection of art, economics, and politics.”
Claire Fontaine 2006
Delprojektet Konferensen bör ses mot den bakgrunden. Onekligen har detta projekt spelat en viss roll i den svenska debatten. Och utan vidare kan man säga att den har nått långt utanför konstvärlden. Lite för långt skulle man möjligen kunna tillägga eftersom Konferensen huvudsakligen blivit föremål för politiska betraktelser. Dess konststatus har dock knappast betvivlats. Inga betydande frågor om ”Kan detta verkligen vara konst?” Medvetenheten om att de som agerar inom dess ram blir en del av verket sträcker sig oväntat långt ända in i kommentatorspalterna. Den närmast hysteriska besattheten av att placera konstnären i något lämpligt hörn skall nog inte ses som en nackdel. Konst kan, emellanåt, väcka, som det brukar sägas, ”starka känslor”. Någon mera balanserad betraktare skulle kunna mena att det kanske finns intressantare saker att diskutera än konstnärens svåråtkomliga hemvist när SION:s konferens blir föremål för en konstnärlig undersökning. En sådan undersökning är inte journalistisk utan sker på andra betingelser. Det är väsentligt eftersom konsten har sin identitet. En journalist som önskar granska konferensen skulle knappast kunna framträda som en av talarna. I konsten möter detta inget principiellt hinder. Att det väcker flammande åsikter till liv, ja, sådant har vi sett en hel del av i konstens historia.
Idag beslöt Norrtälje att avboka mitt framträdande på konsthallen. På kommunens hemsida motiveras beslutet. Man bör dock även läsa Norrtelje Tidnings artikel som ger lite bredare bakgrund. Jag skall inte säga att jag direkt har några större problem med beslutet. Det passar väl in i projektet. Det är numera sällsynt att konstverk blir så känsliga att de leder till sådana konsekvenser. Medicinen är den gamla vanliga: Först får man lugna ner sig. Just nu är det upprört och lite varstans gläfser Pavlovs hundar i buskarna.
På tal om lite varstans kan man roa sig med att konstvärlden även håller sig med en liten domstol som tycks vara dess svar på den spanska inkvisitionen. Dock bränner man inte bokstavligen den skyldige på bål utan enbart genom förhoppningen att moraliskt brännmärka den som tycks dväljas på fel plats. Även dem som inte slaviskt upprepar inkvisitionens förestavade eder och ledande frågor får en släng av den heta sleven. Kulturkoll bjuder med andra ord på stor underhållning. Den är ingen stark spelare i konstvärlden. Man skriver ytterst sällan om konst där och vad jag förstår har man ingen sakkunnig av betydelse på plats. Men desto mer åsikter om vad som är den absoluta sanningen.
Utan tvivel är Konferensen ett synnerligen vitalt inslag i såväl det svenska konstlivet som i den svenska politiska debatten. I sitt utfallande skede komponerar den sig magiskt men det återstår att finna den rätta formen för uppföljningen, dess konstförpackning.
Det finns ju ingen som Lars Vilks, det är bara att konstatera. Julafton, med eller utan tomte vid varje ny skrivelse. Denna humor, hur ska man kunna värja sig?
Stor underhållning. Lite bingo. Minst. Älskar detta!
Men CeDe – har du verkligen koll på… integriteten..?
CeDe,
Glömde ju… Värj dig, Cede. Allltid. Lönar sig alltid i längden.
Cecilia, ta gärna med dig mohammad också på din resa till värmen.
Tror att du har missuppfattat lite?
Både det ena och det andra… (blinkar jättesnällt)
Nej Cecilia, jag gör som rondellvovven, lägger mig på rygg i floden och flyter med. En och annan kallsup, men
vilket händelserikt liv.
Vad säger du Lars om att Tintin nu utrangeras från från Kulturhuset? Givetvis kan den ansvarige inte hållas för att vara annat än god, då denna har carte blanche som rappare från Malmö. Men med sådana Mellanösternrötter kanske det är lättare att agera på detta diktatoriska sätt???
Cavatus,
Det är ett bra exempel på kulturvänsterns förtvivlade försök att radikalisera sig. Men kulturfrågor ger ingen politisk vinst när man drar dem till sitt yttersta. Medan dessa rumsteringar äger rum vilar de klassiska frågorna kring kapitalism, ekonomi, konsumtion, klass och miljö. Vänstern saknar tyvärr nya idéer.
Så sant, så sant, Lars!
Den stelbenta rondellhunden gläfser alltmer krampaktigt och gällt:
Jag är Konst! Jag är Konst!
Är det ändå inte ett tecken i skyn, när även Norrtäljeborna har insett att det är ett misstag att be Lars Vilks svara på frågan: Vad är konst?
Lars Vilks moraliska kompass snurrar som lyckohjulet på Gröna Lund – när det väl stannar, då stannar det på fel siffra.
del Grotto,
Inte nog med det. Östersundsborna har också mangrant sagt nej till Vilks.
Skämt åsido, några mer eller mindre politiskt tillsatta tjänstemän har inte mandat att representera en hel stads befolkning, hur mycket Grotto än önskar det.
del Grott(ESK)o, manifesto.
Många kostymer en leverans inget av värde mest mest bara trams.
del Grotto,
Beslutet att boka av Vilks har tagits av kultur- och fritidschefen Cecilia Möller, Björn Ahlsén och konsthallens chef Daniel Werkmäster.
Enligt del Grotto svarar de för alla Norrtäljebor! Verkar vara en demokratisyn som passar en Grottvarelse.
Inte radikalisera sig väl? Popularisera/marknadsföra sig.
Hujeda mig sånt barn hen är, ej bättre tänka kan.
kan även en specialist i Psykiatri tänka till i Tintin-debatten.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/09/25/de-l-ttkr-nkta-styr-debatten
I frågan om Tintin. I forna Sovjetunionen sysslade man ju också mycket med att klippa och klistra för att anpassa historien till vad man ansåg vara politiskt korrekt.
På biblioteket uppmuntras personalen till ytterligare utrensningar i historien. Man borde kanske ta en på Bibeln och Koranen. Vissa skrivningar där om kvinnans och slavars ställning i samhället bör definitivt undanhållas barnen. Eller? / GG
Bra att ta bort TinTin. Det svärs och sups, och så är ju hunden okopplad…
Håller med dig joanna. Risk finns ju annars att verkligheten tar efter fiktionen.
…. what value is there in a God that ”one cannot even blaspheme”
( Liber Novus – C.G. Jung)
– Vi vill kunna komma igen, när vi har en situation i världen som är mer stabil än nu…
…säger Norrtälje kommuns kulturchef Björn Ahlsén.
Hahaha!
– Knock, knock, knocking on heavens door…
…säger mohammad.
”Yttrandefrihet innebär rätten att ropa Teater! i en fullsatt eld.”
Abbie Hoffman
Tryggt i min jordkula, inväntande en ny vår med utlovat, välsignat, bhurkatvång för alla lönnfeta svenskor med latent malignt melanom.
Det här utmärkta inlägget i debatten om Tintin mfl, verkar ha missats både lite här och var. Kanske beroende på att skribenten inte riktigt passar i sammanhangens… ”policy”?
http://www.aftonbladet.se/debatt/article15499926.ab
?