En intressant dom har fallit angående upphovsrätten. Den handlar om Markus Anderssons målning ”Svenska syndabockar” som visades på Modernautställningen 2006. Av egen kraft skulle målningen aldrig ha hamnat där men den ställdes ut som ett konceptuellt verk av Dorinel Marc: Dorinel Marc presenterar ”Markus Andersson en målande samtidsskald”, 2005. Andersson har använt sig av ett foto tagit av Jonas Lemberg. Efter mycket fram och tillbaka har det alltså nu kommit en fällande dom. Markus Andersson har enligt tingsrätten olagligt använt sig av Lembergs upphovsrätt.
Domen är intressant eftersom det handlar om en målning av ett foto, ett porträtt av Christer Pettersson. Jag tycker nog att det är svårt att komma ifrån att en sådan målning är en tolkning av en förlaga med andra uttryck och andra valörer. Om den här domen står sig blir det svårt att utöva den i konsten så vanligt förekommande approprieringen av förlagor.
Ett uppmärksammat fall är Richard Princes användning av fotografier. Helt kristallklar blev inte den domen eftersom några av hans bilder återfördes till förnyad bedömning men i huvudsak blev han frikänd. Regeln är ju att det skall röra sig om ett nytt och självständigt verk något som idag kan vara svårt att avgöra när det ofta handlar om nya kontexter och koncept. Om Markus Andersson överklagar bör han nog gå på den linjen och åberopa samtidskonstens arbetssätt. Andersson är inte förtjust i modern och postmodern konst men den kan nog hjälpa honom i det här fallet.
”Ever since the birth of photography, painters have used it as the basis for their works: Edgar Degas and Edouard Vuillard and other favorite artists—even Edvard Munch—all took or used photos as sources for their art, sometimes barely altering them. Some of Matisse’s greatest works riff on cheap postcards of North Africa.”
http://www.thedailybeast.com/articles/2011/09/28/bob-dylan-accused-of-plagiarizing-famous-photos-in-his-new-art-show.html
jfr NJA 1989:56, där nyckelordet i HD’s slutgiltiga friande (och ändring av HovR’s dom) väl får anses vara ”exemplarframställning”. Personligen tycker jag det är för snävt, och HD var heller inte enig.
Det finns andra fall där ”förlageresonemanget” dras till sin spets, främst där icke-fotografisk förlaga återskapats i detalj, uppenbart till den ursprungliga upphovsrättsmannens förfång, och där det följdriktigt lett till fällande dom (om jag minns rätt). Jag tänker på den gotländska ICA-kassen.
Nu påstår ju Journalisten att lagen ändrats sedan NJA 1989:56, och jag är dåligt uppdaterad, men jag förmodar att upphovsrätten stärkts för ”förlagor”, om uttrycket tillåts, eftersom att syndabockar fälldes, förvisso endast i TR.
Antingen det eller så är Solna TR dåligt pålästa.
Någon som vet?
Nu hoppas åtminstone jag att Markus Andersson har sinnesnärvaro att måla sig själv som syndabock som en fortsättning på konstprojektet.
Mycket märkligt.
Vore intressant att successivt öka abstraktionsnivån i den målade bilden (med grövre och grövre penslar) för att se vart gränsen går, och där Jonas Lemberg ger vika.
Jeg har lest om et lignende tilfelle i Norge, men både fotografen og maleren var amatører, og fotografen vant.
Hvis noen klarer å lage et nytt verk på bakgrunn av et eldre må jo det være selve essensen av kunst, noe som handler om inspirasjon og som er tilgjengelig.
Fotograf överklagar konstnärs målning till Högsta domstolen
Fotografen Jonas Lemberg överklagar den friande domen från Svea Hovrätt som gav konstnären Markus Andersson rätt att måla av Lembergs porträttfotografi av Christer Pettersson. Såväl Solna tingsrätt, där Lemberg vann målet, som Svea Hovrätt har påtalat avsaknaden av svensk rättspraxis i saken.
– Det kan inte vara rimligt att en fotografs porträttfotografier kan utnyttjas på det sätt konstnären gjort i detta fall, säger Staffan Teste, Bildombudsmannen AB, ombud för Jonas Lemberg. Svensk lagstiftning ändrades 1994 och gav fotograferna ett större skydd mot bearbetning av andra. Nya Eu-domar visar också att skyddet för fotografiska verk skall vara högt. Svea Hovrätt har inte tagit hänsyn till europeisk praxis i den här frågan.
Det fordras nu prövningstillstånd i Högsta domstolen för att hovrättens dom skall tas upp och för första gången ge en praxis vilket skydd fotograferna skall ha gentemot bearbetning och kopiering.
– Det vore orimligt om inte Högsta domstolen ger fotografen rätt i det här ärendet, säger Staffan Teste. Lagändringen 1994 skulle då vara helt meningslös och fotografernas rättigheter flyttas tillbaka till före 1994 när gamla fotolagen gällde.
– Svea Hovrätt hade i sin dom talat om att konstnären fått fram ett annat uttryck, andra rynkor och annat ljus. Detta är helt fel. Rynkorna är nästa identiska på målningen som på fotografiet och en invertering av ljuset på fotografiet respektive målningen visar att ljus och skuggor är i stort sett identiska. Konstnären har ju också erkänt att han använt fotografiet som förlaga.