Eftersom det numera har blivit ett svårt kapitel med hur en bild skall tolkas är det en fråga om den här teckningen av Lars Hillersberg (1937-2004) skulle kunna passera idag. Den lägsta tröskeln av kränkthet och hets skulle säkert kunna uppfatta den som rasistisk.
Den här kända bilden av Henry Kissinger är klart över gränsen vilket Hillersberg också medgav. Men han hade också en klar uppfattning om sina alster: ”Satir är det smaklösas konst”.
Att Hillersberg klarade sig, någorlunda helskinnad, från anklagelserna för antisemitism hänger naturligtvis samman med att han hade ett mäktigt nätverk inte minst i konstvärlden. Ulf Linde skrev t ex i DN: ”Det är på tiden att man inser hela vidden av den Hillersbergs otillbörliga gycklande. Han har till och med gycklat med baltisk adel – Olof Palme till exempel. Det är ingen hejd på hur han har förgått sig.”
”Den som blir utsatt för satir förtjänar det. Offentliga personer. Offentliga grupper. Offentliga politiska partier. Trender som har makt att påverka. Människor som har makt att påverka. Egentligen borde en exponering i satiriska sammanhang vara en hedersbetygelse, en honnör i karikatyr. Problemen kommer alltid, menar Hillersberg, då plötsligt en viss människa eller en viss grupp blir tabu. Då man av egna intressen försöker skapa en helighet som ofta endast blir en skenhelighet. Det är då satiren verkligen borde komma in och avslöja fenomenet eller gruppen och det är det, enligt honom själv, som upptar Lars Hillersbergs satiriska gärning. Jag frågar om han i sammanhanget någonsin känt att det är lönlöst att försöka förklara något för folk som aldrig kommer att förstå? Till exempel satir för de som saknar intelligens och humor?”
från
http://www.flashback.se/intervjuer/5/lars-hillersberg/
En kort biografi över Hillersberg: https://ideellkulturkamp.com/2016/05/22/konstnarer-del-xxiii-lars-hillersberg/