Hon har redan fått öknamnet ”madrassflickan”, konstnären Emma Sulkowicz, eftersom hon alltid bär med sig sin madrass. Det handlar om en protest mot ett sexuellt övergrepp. Konstnären har filmat hela rasket och det är klart att den videon har väckt ett betydande intresse. Givetvis har hela den här saken ett konstteoretiskt intresse. Att föra in (eller ut) verkligheten i konsten är alltid djupt komplicerat. När den blir konst blir den ett uttryck snarare än en protest. Som ”verklighet” blir det tvärtom. Vissa paralleller kan man göra med Anna Odell. En konststudent som ingen har känt till skapar sig ett namn genom ett kontroversiellt verk som bygger på intensiv egen erfarenhet. I vart fall blir hon tagen på största allvar på högsta konstvärldsnivå.
Risken att Sulkowicz blir enbart sin madrass med åtföljande video är något man funderar på i konstvärlden. Och det kan vara svårt att komma vidare i bildkonstvärlden. Men, som vi vet, varför inte satsa på en spelfilm?
Jag har passat på att fråga några japanska vänner vad de anser.
En av dem har tillfälligtvis skrivit en akademisk uppsats om Japans kapitulationsbenägenhet och bomberna.
Hennes slutsats var att båda bomberna krävdes – detta grundat på hennes insikter i sin egen kultur samt hennes efterforskningar om den Japanska regeringen och deras sinnesläge vid tidpunkten.
Kravet på villkorslös kapitulation förlängde kriget så eliten kunde spela Gud och få tid att få bomberna färdiga samt fällda. Den planerade terrorn behövdes till det fejkade kalla kriget efteråt. Det stora geniet Einstein beklagade att bomberna inte kunde fällas över Tyskland – den demoniserade nationen vars Mersor och BMW’n numera ingår i alla nyrikas fordonspark inkl. min egen – men japanerna accepterade han till av omständigheterna påtvingade symboler för det utvalda folkets alla fiender. Historien bevittnade exempellös cynism av en elit med kontroll över samtliga stridande parter. Och slutligen – detta föreställer jag mig ingen av Er vill höra. Jag kommer därför inte utveckla detta vidare av vänskapsskäl.
Doktorn
Jag tycker det där var läsvärt och har inga problem med ovanstående inlägg.
Som jag har sagt förut. Det är variationen som gör Vilks.net så väl värt varje besök.
Verkar vara ett klokt beslut.
Självfallet finns det inget samband mellan den japanske Kejsar Hirohito (som inom parentes förtjänar vår aktning) och ”Doktorns” fantasifulla utläggningar . .
Jag tänkte att Du skulle reagera ungefär så Rurik. Du är en mycket stolt person.
Har sagt det förut och säger det igen – undanber mig vänligen recensioner från folk som inte vet vad dom talar om.
Dags för signaturen ”Doktorn” att kliva ned från den piedestal han själv har satt sig på . .
Den Japanska kapitulationen kan mycket väl ha sparat miljoner av människoliv.
Detta förtar dock inte de Amerikanska generalernas krigsbrott, vilket de så länge sett fram emot.
Give them Hell…
Tja, det här tangerar onekligen debatten; publicerat för en liten stund sedan:
http://www.bbc.com/news/world-asia-33754932
Handlar om behovet av att revidera Japanska krigsbrott och synen på Japan under WWII
Kan vara nyttigt för vissa att läsa och påminnas om vilka som förde en offensiv och expansiv annekteringskampanj genom hela östasiatiska regionen; hur de såg på andra människor än sig själv; och vad de använde sig av för metoder.
Och då har vi ändå inte ens snuddat vid de fruktansvärda grymheterna i Kina.
Vi har alla minnen av upplevelser som fortfarande plågar oss. Ännu finns de som fortfarande är vid liv efter WW11. Ser man inte de hot som växer i nutid? Hur kan man förhindra det onda? Kommer våra barnbarn att leta efter syndabockar över att ingen gjorde något åt dagens utveckling?
Jag skulle vilja göra något åt könsstympning, slaveri, förtryck, skolor för alla ungar, det som fostrar och leder våra nya generationer att ta hand om vår värld. Småsaker jämfört med atombomben, men det är vad en vanlig människa som jag, kan göra.
Hur ligger det egentligen till med de amerikanska generalernas krigsförbrytelser i Japan under andra världskriget ?
Det mycket omfattande regelverk som numera reglerar väpnade konflikter existerade inte när Japan angrep Pearl Harbour 1941.
Endast ett mindre antal konventioner var då i bruk.
Bland annat saknades den fjärde Genevekonventionen som reglerar civilas rättigheter i krig. Till det kommer frågan om vilka länder som ratificerat konventionerna.
Ingen tysk flygare som deltog i bombräderna mot Storbritannien har mig veterligt ställts till ansvar för brott mot krigets lagar.
Jag vill hävda att de amerikanska flygangreppen mot de japanska städerna inte är att betrakta som brott mot dåtidens krigslagar.
Kanske någon av bloggens läsare är expert på ämnet och kan korrigera mig om jag har fel ?
En preliminär undersökning ger vid handen att bombräderna mot civila städer ej var en av åtalspunkterna mot Göring under Nürnbergrättegången.
Göring som chef för Luftwaffe bör ha varit den logiska att åtala.
Lustigt att Pöbeln inte bryr sig så mycket om de tyska och japanska anfallskrigen och de systematiska grymheterna som japanerna utsatte civilbefolkning för.
Det är väl Amerika-hatet som får styra.
Pöbeln har f.ö. inte svarat på min fråga än: avfärdar Pöbeln Los Alamos-kommitténs mötesprotokoll som historiskt dokument med dess redogörelse för selektionskriterierna för den första atombomben?
Han brukar iofs försvinna när frågorna blir för svåra.
Jag börjar se din poäng, greve Von Graven, men det var en obegåvad och fumlig ingång dit.
Guilty as charged
Det finns endast ett recept Molly
såvitt jag förstår
och detta vore frimodigt umgänge med sitt omedvetna och dess kollektiva material. Människorna är betryckta genom sin maktlöshet mot denna väldiga kraft. Det behövs framför allt mycken kärlek – inga magiska ritualer, vilka är egots försök att spela Gud – utan ren oförblommad kärlek till människorna. Denna upphöjda känsla har bäst möjligheter att ge sig till känna på julafton. Sanningen och kärleken samt meningen med livet är ideal och bästa metod att komma tillrätta med förtryck – var än det skulle förekomma. Evangelierna framförde djupa filosofiska idéer, vilka på medeltiden ifrågasattes genom tempelherrarnas dyrkan av Bafomet och sedan tog fart efter franska revolutionens giljotinerande av oskyldiga nunnor i terrorsyfte och ett massivt frotalangrepp mot katolska kyrkan – varav idag återstår blott ett torrt antikristanfäktat skal. Eliten gillar icke människans omedvetna med dess kollektiva material, samvete och ’Das Selbst’. Man kan lämpligen börja med att motstå uppmuntrade trender och vara sig själv. Sedan har eliten dessvärre gjort vägen lång och saboterar den ständigt medelst diverse ’mind control’.
Jag försvinner med WIFI-täckningen i området 🙂
Jag står fast vid min första utsaga, nämligen att atombomberna hade terroreffekten som delmål. Huruvida amerikanerna följde sitt eget protokoll inför fällandet har föga med min uppfattning att göra. Vill graven föra diskussionen dit kan han väl ta upp det i en egen tråd.
Jag är medveten om att åsikterna är delade på denna punkt, men inte destå mindre genomgången och ventilerad i gängse historieskrivning.
Jag avslutar denna debatt med et citat av Dwight Eisenhower som väl sammanfattar sentimentet i USA före bomben släpptes. Sen kan graven hoppa jämfota i sitt eget politiserade universum…
Dwight Eisenhower’s view on using the Atomic Bomb
”In 1945 … , Secretary of War Stimson visited my headquarters in Germany, [and] informed me that our government was preparing to drop an atomic bomb on Japan. I was one of those who felt that there were a number of cogent reasons to question the wisdom of such an act…. During his recitation of the relevant facts, I had been conscious of a feeling of depression and so I voiced to him my grave misgivings, first on the basis of my belief that Japan was already defeated and that dropping the bomb was completely unnecessary, and second because I thought that our country should avoid shocking world opinion by the use of a weapon whose employment was, I thought, no longer mandatory as a measure to save American lives. It was my belief that Japan was, at that very moment, seeking some way to surrender with a minimum loss of ’face.’ The Secretary was deeply perturbed by my attitude, almost angrily refuting the reasons I gave for my quick conclusions.”
Jag försvinner med WIFI-täckningen i området
Jag står fast vid min första utsaga, nämligen att atombomberna hade terroreffekten som delmål. Huruvida amerikanerna följde sitt eget protokoll inför fällandet har föga med min uppfattning att göra. Vill graven föra diskussionen dit kan han väl ta upp det i en egen tråd.
Jag är medveten om att åsikterna är delade på denna punkt, men inte destå mindre genomgången och ventilerad i gängse historieskrivning.
Jag avslutar denna debatt med et citat av Dwight Eisenhower som väl sammanfattar sentimentet i USA före bomben släpptes. Sen kan graven hoppa jämfota i sitt eget politiserade universum…
Dwight Eisenhower’s view on using the Atomic Bomb
”In 1945 … , Secretary of War Stimson visited my headquarters in Germany, [and] informed me that our government was preparing to drop an atomic bomb on Japan. I was one of those who felt that there were a number of cogent reasons to question the wisdom of such an act…. During his recitation of the relevant facts, I had been conscious of a feeling of depression and so I voiced to him my grave misgivings, first on the basis of my belief that Japan was already defeated and that dropping the bomb was completely unnecessary, and second because I thought that our country should avoid shocking world opinion by the use of a weapon whose employment was, I thought, no longer mandatory as a measure to save American lives. It was my belief that Japan was, at that very moment, seeking some way to surrender with a minimum loss of ’face.’ The Secretary was deeply perturbed by my attitude, almost angrily refuting the reasons I gave for my quick conclusions.”
Men Pöbeln, du är fortfarande inne på rond 1, vi har gått över till rond 2 nu: givet att jänkarna fick slut på en grymt fascistisk regim och förmodligen satte stopp för ytterligare mord på många miljoner – var det en taktisk manöver?
Jag har aldrig förnekat att effekten på stadsbebyggelse och människor var ett delmål.
Kommittén är ju i protokollet explicita med den psykologiska effekten av massiv destruktion av urban miljö.
Det jag argumenterar emot är idén att syftet primärt var en bestraffningsbombning riktad emot civila.
Då det verkar som ”Pöbeln” inte längre vill delta i debatten hoppas jag Ludvig K. ursäktar att jag tillåter mig påpeka följande :
Så här skrev ”Pöbeln” igår.
Först :
”Denna minnesdag är det svårt att prata om något annat är hiroshima och nagasaki.
Vad tycker ni här, är detta den största terrorattacken i historien? Rakt riktad mot civilbefolkningen…”
Senare :
”Det är ju bara idiotiskt politiserande att som du (här åsyftas ”Från Graven”) förminska atombombsprängningarna. Det visste ju varenda jävel att det var terroreffekten man var ute efter. Den militära effekten var minimal. Nagasak var förövrigt ett betydligt mer civilt mål än hiroshima.
A-bomben föregicks ju dessutom av ett föredömligt terrorisernde med brandbombsräderna, dödade en halv miljon. Nä, a-bomben hade endast ett mål. Terror.”
Nu skriver han :
”Jag står fast vid min första utsaga, nämligen att atombomberna hade terroreffekten som delmål.”
Det är ett känt faktum att Eisenhowers hågkomster av vad han sa och gjorde under kriget ofta avvek från andra närvarandes minnesbild.
Detta blev uppenbart sedan han började syssla med politik.
Stimson var för övrigt den enda allierade toppolitiker som motsatte sig det hårda allierade ultimatum som avvisades av Suzuki den 29:e juli 1945.
Eisenhower hade hur som helst ingenting med stillahavskriget eller atombombsprojektet att göra och var inte insatt i dess detaljer . .
Ludvig
Jag blir lite irriterad av dessa ständiga förflyttningar av målstolpar som graven håller på med. Ville liksom ta tillbaka frågan. Dvs huruvida sprängningarna var kopplade till sentiment av straff och skrämsel.
Nu har vi ju tur att Rurik är här och har bättre insikter än Eisenhower så svårt att argumentera med det.
Klart är dock att rurik och graven argumenterar med atombombs apologeternas argument. Men man ska veta att den positionen inte är en majoritetsposition, inte i USA inte i Japan.
Rurik
Vari består motsättningarna i det jag skrivit?
Sitter fast i slussen.
Rurik har helt rätt: Pöbeln är den som glider på vad han sagt.
Nedkortat:
Det jag argumenterar emot är idén att syftet primärt var en bestraffningsbombning riktad emot civila.
Här är en intressant bit information som komplement till Pöbelns (och mohammads) hemmasnickrade teorier om Japans nära förestående kapitulation.
När Japanska militärledningen konstaterat det faktum att Hiroshima blivit förstört av en atombomb dras följande slutsats:
”Admiral Soemu Toyoda, the Chief of the Naval General Staff, estimated that no more than one or two additional bombs could be readied, so they decided to endure the remaining attacks, acknowledging ”there would be more destruction but the war would go on.””
Uttalandet finns lätt tillgängligt i historiska dokument från vedertagna källor – om man endast orkar sätta sig in i materialet, vill säga.
Det är besynnerligt att Pöbeln, mohammad och Adam gång på gång gör påståenden utan att först kontrollera vilket faktaunderlag som existerar!!!
Ja , känner väl till citatet.
Nu underskattade Toyoda och hans experter amerikanarnas produktionskapacitet men slutsatsen är i princip riktig.
USA kunde aldrig ha vunnit kriget endast genom att använda atomvapen.
Det krävdes en chockeffekt för att kejsaren skulle kunna agera.
Man kan säga att han genomförde ett slags statskupp som regeringen sedan anslöt sig till.
Nu har vi läst till leda om alla tekniska ’berättiganden’ de ’judekristna allierade’ ansåg sig ha att i ett slag ödelägga hundratusentals civila liv med helvetsbomberna i en konflkt de själva framkallat genom att strypa Japans oljetillförsel och ställa stillahavsflottan till lockbete i Pearl Harbour … men den brännande frågan är djupt moralisk … mitt samvete säger att handlingen var omänsklig, bestialisk och utslag av Luciferdyrkan ovärdig en bildad framåtskridande västerländsk civilisation. Det är den beklagligt ensidige intellektuelles ’fata morgana’ att inga andra utvägar fanns.
Graven: i all din affekt skriver du underhållande, men snackar en hel del skit. Skitsnack är inte lögn, så det kan jag inte anklaga dig för. Inte heller att du skulle sakna en hjärna. När du skriver sakligt skriver du bra, och när du varvar upp dig i affekt blir det skitprat. Som du själv minns ifrån debatten om Kambodja skrev du, att det jag menade om folkmord var diskutabelt. Jag tyckte vi fick mycket intressant sagt, båda två. Men i alla dina påhopp på mig ovan kapitulerar du fullständigt inför dina affekter och säljer ut ditt förnuft. Men ditt förnuft är bättre än din affekt, använd det ist.
Adam
Kolla fakta innan du skriver. Det är allt jag säger.
Då slipper vi påståenden från dig som ”Pol Pot- regimen var en fruktansvärdx organisation. De begick emellertid inget folkmord.”
eller
”Efter att sovjet också deklarerat krig m japan var kapitulationen ett närstående faktum” från Pöbeln.
Att Sovjet förklarade Japan krig två dagar efter Hiroshima verkar inte påverka Pöbelns nämnvärt(!)
Graven: det här handlar inte om pöbeln. För övrigt är din analogi mellan vad jag skrev om Kambodja och Pöblen skrev om Sovjet/ Japan kass, och det tror jag du vet om. Den är inte seriös. Jag tror inte det handlar ett dugg om att jag och pöbeln liknar varandra. Istället tror jag du drar oss över samma kam för att vi ifrågasatt dig, varpå du larmar och gör dig till i full affekt… Och då blir du en dålig skribent.
Jag återkommer till Kambodja – i rätt tråd – där vi slutade. Tills dess har du full rätt att göra dig billiga poänger över vem du vill, inkl mig. Men det kommer inte att få stå oemotsagt.
Von Graven
Det är inte Pöbeln och jag som argumenterar för att Hiroshima bomben gjorde slut på kriget utan du själv, och vilket du nu menar ha sakligt stöd för.
Där sköt du dig själv i foten…igen!
Javisst, du och Pöbeln menar ju – trots vad japanerna själva sade – att de var på väg att ge upp.
Det finns inget stöd för den teorin.
POSTDEBATT
Såhär när minnesdagen är över.
Graven, ja du har nog rätt i att terror och straff inte var överordnat mål. Dock vidhåller jag att det var ett del mål eller eftertraktad konsekvens. Politik är ju sällan binär.
När det gäller japans kapitulationsvilja, tja, vem vet, men många idag och i historien var övertygade om det. Konsekvensen av bomben gjorde kapitulationen till faktum, men många pekar på att den kommit även utan a-bomben.
Huruvida man ville släppa den för att demonstrera a-bombens makt för sovjet och för att ta till vara investeringarna i manhattanprojektet, låter jag vara osagt,men om ni har insyn/kritik mot dessa påståenden hör jag gärna på dem.
Pöbeln
Det du skriver låter fullt rimligt.
Datum för den ryska krigsförklaringen var fastställt i överenskommelse med de allierade.
Huruvida detta påverkat datum för bombningen av Hiroshima och Nagasaki är mig inte bekant men förefaller troligt.
Det var i såna fall en chansning som gick hem.
Nyckeln till förståelse av vad som hände ligger dock på den Japanska sidan.
Detta har inte alltid beaktats i debatten om den japanska kapitulationen.
Så länge militären hade makten skulle Japan fortsätta att slåss ,därom kan det inte råda någon som helst tvekan.
Enorma förberedelser var redan iverksatta för att möta de väntade amerikanska landstigningarna.
Både Japan och Sovjetunionen bedrev kärnvapenforskning under andra världskriget.
Kapprustningen var alltså redan igång.
Stalin informerades under Potsdamkonferensen om den lyckade amerikanska provsprängningen i juli 1945.
Kärnvapnen har dock alltid i första hand varit (och kommer förhoppningsvis också att fortsätta att vara) politiskta vapen. Därav följer att också diskussionen om vapnen blir politisk. Det kan inte uteslutas att politiska aspekter påverkat beslutet om att använda vapnen mot Japan 1945 även om det förfaller osannolikt.
När det gäller de ekonomiska aspekterna ser jag inga speciella fördelar med att använda vapnen mot Japan.
Då det redan rådde kapprustning på området får det ses som en självklarhet att kärnvapenforskningen under alla omständigheter skulle fortsatta och att USA inte frivilligt skulle ge upp sitt försprång på området.
Obligatorisk läsning för atombombsdebattörerna
http://www.dn.se/kultur-noje/darfor-ar-det-sa-svart-att-tala-om-hiroshima/