Som små stjärnfall i augustinatten kommer de tidstypiska skärmytslingarna vilka ger upphov till medievågor och några stötar genom korridoren. Den senaste medierullen kom med Katerina Janouchs sammandrabbning med Rossana Dinamarca. Janouchs utspel var givetvis ett lågvattenmärke men just detta faktum sätter fart på intresset. Dinamarca har en klar poängseger och det hjälper inte att den gamla bilden på Dinamarca som Sveriges Sexigaste Politiker drogs fram. Det är en annan kontext. Dinamarcas polisanmälan med förhoppning om ett förtalsåtal var nog ett misstag. Jag har svårt att tro att det leder till något. Polisanmälningar kan man göra på allting och bruket brukas alltför flitigt. Janouch hade uppenbart begått ett värdegrundsbrott och straffades omedelbart med rött kort av Viking Line (GP). Själva saken är naturligtvis demonstrationen på Medborgarplatsen som inte har fått något riktigt genomslag i medierna. En svår sak för det politiskt korrekta alltsedan omläggningen av asylpolitiken (SvD). Spänningen kvarstår dock, skall det bli någon omvärdering från officiellt håll?
En annan händelse som fått stor uppmärksamhet är extremhögerns framfart i Charlottesville. En fortsättning är frågan om man skall avlägsna misshagliga monument. En historisk fråga och i någon mån också en fråga som hamnar inom konstvärlden. Man bör vara försiktig med historiska revisioner och i det här fallet, som inte är ovanligt, handlar det om symbolhandlingar som utlopp för uppblossade känslor (artnet).
Jag reagerade på att du kräver av mig att jag ska välja sida, när just detta är något du in i det sista har vägrat att göra angående terrordåden i Europa de senaste åren. När det kommer till de islamska terrordåden har du fullt av eleganta förklaringsmodeller om hur skyldiga de angripna minsann också är, men vad gäller Charlottesville (och den pågående demonstrationen på Mynttorget-Medborgarplatsen) är det som att dina känselspröt lägger ned och det blir viktigare för dig att kalla folk för glåpord, som nazist, judehatare och vad du nu kommer på, istället för att föra längre resonemang. Det tycks inte finnas något att diskutera ens. Du låter väldigt säker på din sak.
Va!?
”bläddrat i koranen”!?
Varpå du tillägger att ”rädslan är den värsta fienden”!? Ursäkta, Pöbeln, är du inte riktigt klok i huvudet!?
”bläddrat”, eller ”läst och begrundat”!?
Bläddrat över.
Handen på hjärtat, Pöbeln. Bläddrat över koranen; det är vad du har gjort, eller hur?
Ludvig
Jag tycker denna artikel på ett tydligt sätt förklarar vad jag menar. Vi du och jag måste välja sida. Annars hamnar vi på fel sida.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/timothy-snyder-donald-trumps-ord-lamnar-mig-ingen-ro/
Graven
Söp du till igår? Osammanhängande, jag fattar ingenting av vad du försöker säga…
Pöbeln
Jag har svårt att förstå vad som är träffande med Timothy Snyders artikel. Hans bärande argument för att Trump stöttar nazism tycks vara för att han vid ett tillfälle har sagt att han är antisemit och rasist. Av kanske 5000 tv-framträdanden eller så. Sedan följer en rad utsagor som handlar ytterst lite om vad Trump har gjort. Snyder bygger upp en argumentation där Trump blir skyldig för något han inte gör. Med samma logik borde du vara skyldig till islamisternas terrordåd då du inte har tagit avstånd från dem här på Vilks.net, pöbeln. Det var det jag reagerade på från början.
Det hade kanske varit klädsamt att ta avstånd från personer som säger Heil Hitler osv, men samtidigt – är det inte ganska simpelt? Det är som att ta avstånd från foliehattar nästan. Betänk att USA är ett stort land med många olika rörelser, och att en samling med några hundra eller tusen knäppisar som sammanstrålar inte behöver vara särskilt representativt för en nation på 300 milj inv. De flesta förstår nog att Trump tar avstånd från något sådant. Han har i varje fall aldrig tagit parti för det. Så kan man också se det. Och han har haft många tillfällen att göra det.
Det påminner mig om Vilks faktiskt. Han har krävts att ta avstånd från diverse grupperingar – men till vilket pris då? I det långa loppet har det varit en god strategi att inte hänfalla åt medias barnsliga krav på avståndstagande från ditten och datten, som passar en infantil debattnivå där man ska prata i löpsedlar. Dagens mediavärld är märkligt bufflig när det kommer till att ta avstånd. Tar man inte avstånd med stora plakat normaliserar man. Verkligen? Hur gick det egentligen i Sverige med att normalisera SD? Ju mer vi tog avstånd, desto större blev partiet, och nu är väl partiet i det närmaste normaliserat. Detta vulgära medieklimat bäddade för mycket av det som nu har hänt i Sverige, och där vi har en situation där människor har fått gå och vänta i flera år på besked, och under den tid blir så alienerade och verklighetsfrånvända att de till slut går och hugger ner folk eller kör in med en bil i varuhus (Åhléns och Åbo).
pöbeln,
Noen ganger må vi velge side, og da er det viktig at vi har forstått sidene. Timothy Snyder viser liten vilje til å forstå Trump. Opptøyene i Charlottesville viste oss at valget ikke står mellom nazister og antifa, men mellom det voldelige totalitære på den ene siden og det fredelige demokratiske på den andre siden. Det var dette Trump forsto og sa, men media har liten vilje til å forstå han.
Pöbeln
För att klara ut det här måste jag ställa en rak fråga: vad menar du med ”Rädslan är den värsta fienden.”?
Rädslan för vad?