Konsten som politisk aktivism. Den har snurrat ett bra tag. En ständigt återkommande fråga är vilken uppgift den har. Tveklöst kan den uttrycka en sak: konstvärldens politiska position i symbolisk form. Detta näraliggande är den terapeutiska funktionen att konstnärerna vill visa att de är moraliskt rättfärdiga och i denna gestalt inhämta några applåder från likasinnade i konstvärlden.
Konsten som politisk aktivism är redan erövrad som en del av konstbegreppet, det låter sig göras. Hur skall man då göra något intressant? Det skulle vara en oväntad politisk aktivism men sådant är otänkbart eftersom det skulle kollidera med den moraliska överlägsenhet man är mån om att visa.
Än värre blir det när Statens Konstråd ställer sig i spetsen för sådan verksamhet. I Stockholm har konstnärskollektivet Mycket uppfört en kub, ”Kämpaoke”. Publiken är välkommen att skriva banderoller. Utgångspunkten är olika kamper, dvs. rättvisekamper. Det är inte svårt att förstå vilket slags rättvisa som gäller i detta läger.
Så uttunnat och förutsägbart kan det bli när en dylik konstnärlig verksamhet institutionaliseras. Salongsradikal med andra ord. Jag vill inte påstå att all institutionell konst blir något att ställa på kitschhyllan. Att något är godtagbart och rumsrent betyder inte att det skulle vara ointressant. Bra konstverk lever genom sin mångtydighet, underfundighet och estetik. Men når sådana element är frånvarande kan det bli lite pinsamt. (DN)
Lars denbeske V. och i sista stycket -” blir något att ställa på kitschhyllan” , -kitsch, de-va längesen jag såg eller hörde det ordet mest frekvent under 90-talet användes företrädesvis av dessa, sin ungdom, du målar upp i din reflektion och av förståeliga skärl kommer detta ord ej in i dessa numera övertag av salonger.
Kom icke mycket längre, så mycket vardet-värt. Herrejisses det rullar på utför in-i mörkret finns ingen självrespekt, sorgligt
Dock utanför konstens ramar, men när Hanif Bali så gärna vill sätta Carl Bildt på plats så är det ett konststycke.
CeDe, -konststycke jupp enklast att se slutbilden blir endast att följa endast ett av regeringsmedierna, SRP1 sisådär 12-16 dagar före slutresultat visas fram.
Hanif B har ju varit på tapeten liiite längre i regim-media, oavsett vilket av dessa.
Närliggande sedan tid SRP1-gnag är mera tydligt, plasföroreningar i haven, näee inte här finns ju-inget utan vid plats södra halvklotet.
Åsepå-faen måndags och som av en SRP1-händelse ett 5-siffrigt mijonbelopp i bistånd till någon atoll-kung för undersökning om plastföroreningar.
Näee, sedvanligt givet endast början av det plastpås-bidrag-förloppet.
Fullständigt oacceptabelt – jag har hört det förut.
Byt parti, Bali!
”Fullständigt Oacceptabelt”, ska det vara.
Har Carl Bildt något slags immunitet?
Carl Bildt har väl arbetat hårt för att Turkiet ska bli medlem i EU? Hans största utrikespolitiska misstag!?
Carl Bildt har ju liknats vid Fredrik den stores häst:
Han har varit med överallt men vad har han egentligen gjort?
Dagens Ledarsidorna.se avhandlar Carl Bildts samverkan med islamfascismen
https://www.expressen.se/kultur/fler-borde-gora-som-hanif-bali/