På spaning…del 21: Lågpriskonst

Det finns konstnärliga uttryck (som det heter) vilka företer uppenbara möjligheter att attrahera en större publik men som genom sina höga kostnadslägen förblir i de besuttna borgarnas händer. Inte minst är Linn Fernströms arbeten ett sådant exempel. Det kan säkert kännas svårt för konstnären att avknoppas till kapitalismens medlöpare. För att göra något åt saken har jag lagt några estetiska glöd på konstens altare. Jag är helt övertygad om att konstnären upplever mina aktiviteter som ett befrämjande av konstens inneboende möjligheter. Samarbetet Fernström & Vilks ger oss lågprismålningen ”Utan örn, ben och huvud” (Det finns lite för många örnar, för mycket ben och huvudet har vi redan sett en gång). Genom att minimera antalet inslag i bilden och dessutom begränsa färgflödet har flera vinster åstadkommits. Den kan överföras till serietillverkningar där alla ändå är olika (genom individuell borttagning) och den blir för den kräsna konstpubliken befriande minimalistisk. Med de små förskjutningarna som åstadkommits har objektet avancerat betydligt närmare Documenta.

Fernström & Vilks, Utan örn, ben och huvud, 2005